Motion I (utbildning) 06 - Den gemensamma skolan

Den gemensamma skolan - för alla barns bästa
Skolan skall spegla vår syn på hur ett samhälle skall fungera och upplevas. Den skall utgå från alla människors lika rätt och värde, genom ett eget ansvarstagande och omtanke om varandra. Den ideala skolan är en skola där barn från alla samhällsklasser, olika etniskt ursprung och oavsett behov av särskilt stöd kan studera tillsammans för att i trygghet och genom demokratiska arbetsformer få goda kunskaper.

Värdet av idén om den gemensamma skolan har ökat i det mångkulturella samhälle vi nu lever i. Att låta barn från tidig ålder och genom hela sin skoltid få möta barn som lever under andra villkor och lära sig förstå och uppskatta dem som sina kamrater är ovärderligt. Det är en förutsättning för att vi framgångsrikt skall kunna bygga ett hållbart samhälle. Särskilt värdefullt i denna utbildningsgemenskap är den inspiration till kunskapssökande som elever med stora kunskaper på olika områden kan ge till dem som av skilda skäl ännu inte blivit tillräckligt studiemotiverade.

Avgörande för att vi bland medborgarna skall få starkt stöd för vår idé om den gemensamma skolan är, att alla kommunala skolor är bra skolor. Skolan måste tilldelas de resurser som behövs för att varje elev skall kunna gå ut med godkända betyg och som också ger möjlighet till vidare studier. Skolans medarbetare och ledare måste ha kunskap, förmåga och möjlighet att utifrån ett öppet sinnelag alltid sätta eleven i centrum. De skall se sig själva som lärande individer och vara öppna för nya pedagogiska idéer.

Därför får vi inte misslyckas med att utveckla kvaliteten i den kommunala skolan. Då löper vi risken att många av de mer studiemotiverade eleverna lämnar denna till förmån för de fristående skolorna. Det blir då svårt för lärarna i kommunens skolor att utveckla verksamheten eftersom de studiemotiverade eleverna är så viktiga i sin roll att inspirerar sina kamrater till att skaffa sig nya kunskaper.

Förändringen av skolan har varit stor sedan nittiotalets början. Valfriheten och mångfalden när det gäller driftsformer har ökat. Socialdemokraterna har själva bidragit till denna utveckling, på gott och på ont. Politiken har sitt ursprung i vissa fall välgrundad kritik mot den svenska skolan och en ökad efterfrågan om större valfrihet i välfärden. Men den socialdemokratiska politiken på detta område har tyvärr ibland präglats av politisk naivitet. Från att ha varit ett komplement i begränsad omfattning har det nu växt till en omfattning som hotar den gemensamma skolan.

Många har inte insett vidden av marknadsmekanismen som sätts i rörelse när skolan blir ”en välfärdsmarknad”. Etableringen av skolor styrs av hur många aktörer, företag och olika former av föreningar som visar intresse att driva skolor. Tilldelning av resurser styrs av en skolpeng lika för alla, oavsett behov.

Marknadsmekanismer gör att det blir olönsamt att satsa på de elever som är i behov av särskilt stöd. Vi känner själv till tillfällen där fristående skolor har muntligen framfört tvekan till att välkomna barn med inlärnings­svårigheter. Under hösten 2008 har Sveriges Radio Ekoredaktion också påvisat detta. En rundringning till 50 fristående skolor visade att en majoritet av skolorna har sagt sig inte kunna ta emot barn med ADHD. Vi är på väg mot en utveckling där det blir skolan som väljer barnen, inte tvärtom.

Socialdemokraterna har dock under sin tid i regeringen försökt att mildra dessa effekter, men inte fått parlamentariskt stöd för att genomföra detta. På senaste tiden har tom även vissa borgerliga politiker reagerat på utveckling på skolområde.

Vad vill vi då göra åt detta?
Den svenska skolan ska vara en skola där alla barn och ungdomar sätts i centrum. Därför måste ett system utformas som värnar om likvärdig skola för alla, oavsett föräldrars val. Den tendens till sorteringsskola som vi ser måste motverkas.

Vi varken kan eller vill dag avskaffa de fristående skolor. Men med en stark framväxt för de fristående skolorna är risken påtaglig att utbildningen i många kommuner blir en mer segregerande än integrerande kraft i samhället. Vi ser denna tendens i den stadsdel vi själva bor i. Starka och aktiva föräldrar ”väljer bort” de kommunala skolorna i Bagarmossen till förmån för fristående skolor i andra delar av staden. Det tycker vi är synd och vi är oroande över vad det kommer att innebära på sikt. Skolan är en självklar mötesplats för både barn och vuxna och är viktiga för att en stadsdel ska kunna utvecklas positivt.

Skolverkets inflytande över vilka som får tillstånd att starta fristående skolor måste reduceras. Det kommunala självstyret och den kommunala kontrollen över de fristående skolorna måste skärpas. Så länge en fristående skola drivs med skattemedel skall kommunen utöva kontroll och ha inflytande på skolans undervisning och resultat. Kommunen måste ha de styrmedel som behövs för att garantera att alla barn ges möjlighet till en likvärdig och bra undervisning och att kostnaderna per elev hålls på en rimlig nivå. Därför måste kommunen kunna reglera verksamheten för att kunna leva upp till en sådan garanti. Samma regler skall gälla för fristående skolor som för kommunala skolor. Resursfördelningen skall garantera ekonomiskt likvärdiga villkor såväl för kommunala skolor som för fristående skolor.

Däremot ska vi verka för att möjligheten att bedriva fristående skolor på religiös grund upphör. Vi anser skolans värdegrund ska vara lika för alla och undervisningen ska ge en allsidig belysning av samhället. I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir skolan som mötesplatserna mellan olika kulturer och religioner ovärderlig för att skapa ett samhälle fritt från fördomar.

Inför valrörelsen 2010 är det därför viktigt att frågan om kommunala skolor och fristående skolor diskuteras, som ovan, utifrån följande perspektiv:
Integration – Segregation
Valfrihet
Kostnader för kommunens och dess skattebetalare

Det är viktigt att ständigt framhålla att valfrihet för vissa grupper kan leda till att andra gruppers valfrihet reduceras. Detta kan t ex bli fallet när en fristående skolas etablering i ett område innebär att det blir nödvändigt att lägga ner en väl fungerande och av många uppskattad kommunal skola.

När det gäller att godkänna de fristående skolorna måste en förändring ske.. Kommunerna har idag det övergripande ansvaret för alla barn och ungdomars skolgång, oavsett huvudman av den enskilda skolan. Därför måste beslut om eventuell etablering av fristående skolor fattas i samband med alla andra beslut om kommunens skolorganisation och resursfördelning. Dessa beslut bör fattas av kommunens högsta beslutande organ.

Därmed måste Skolverkets avgörande inflytande över vilka som får tillstånd att starta fristående skolor minska. Förändringen skall innebära att efter Skolverkets bedömning om en fristående skola uppfyller givna krav, skall kommunen ha det slutliga avgörandet om skolan skall kunna starta. Detta ska ske utifrån en samlad bedömning. t ex grundad på konkurrens mellan ett antal fristående skolor. Detta förutsätter en förändring i skollagen och alltså ett riksdagsbeslut med denna innebörd. Arbetarekommunen måste därför uppdra åt våra riksdagsledamöter att driva denna fråga.

Kraven vid upphandling av fristående skola bör vara,
– att någon av kommunen utsedd representant ska ingå i styrelsen för den fristående skolan
– att bolaget eller annan huvudman som driver den fristående skolan ska kunna granskas av den kommunala revisionen.
- att samma meddelarfrihet (rätten att anonymt påtala brister)som gäller i den kommunala verksamheten också ska gälla i dessa verksamheter.
– att eventuellt övertagande av kommunal skola ska ske på marknadsmässiga villkor.

Kommunen bör även utarbeta planer för hur kommunen bör agera i den händelse huvudmän för fristående skolor som kommunen godkänt t ex går i konkurs eller köper upp varandra.

Arbetarekommunen bör även uppdra åt våra riksdagsledamöter att verka för att möjligheten att bedriva fristående skolor på religiös grund upphör.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår Bagarmossens socialdemokratiska förening att

att socialdemokraterna verkar kommunernas inflytande över etablering av fristående skolor ökar, eftersom det är kommunerna som idag ansvarar för skolans verksamhet och resursfördelning. Förändringen skall innebära att efter Skolverkets bedömning om en fristående skola uppfyller givna krav, skall kommunen ha det slutliga avgörandet om skolan skall kunna starta. Detta ska ske utifrån en samlad bedömning, som görs av kommunens högsta beslutande organ. t ex grundad på konkurrens mellan ett antal fristående skolor. Detta förutsätter en förändring i skollagen och alltså ett riksdagsbeslut med denna innebörd. Arbetarekommunen måste därför uppdra åt våra riksdagsledamöter att driva denna fråga.

att kraven vid upphandling av fristående skola bör vara,
– att någon av kommunen utsedd representant ska ingå i styrelsen för den fristående skolan
– att bolaget eller annan huvudman som driver den fristående skolan ska kunna granskas av den kommunala revisionen
- att samma meddelarfrihet som gäller i den kommunala verksamheten också ska·gälla i dessa verksamheter.
– att eventuellt övertagande av kommunal skola ska ske på marknadsmässiga villkor.

Att Stockholms arbetarkommun uppdrar till sina kommunala företrädare att förmå Stockholms stad att utarbeta planer för hur kommunen bör agera i den händelse huvudmän för fristående skolor som kommunen godkänt t ex går i konkurs eller köper upp varandra.

att Stockholms arbetarkommun ger våra riksdagsledamöter att verkar för att möjligheten att bedriva fristående skolor på religiös grund upphör.