Motionären kräver att de rum i tunnelbanan/kollektivtrafiken dit väktare tar omhändertagna personer i väntan på polis alltid ska vara kameraövervakade. Styrelsen delar motionärens uppfattning, kameraövervakning är viktigt för den gripne och för allmänheten. Men det är också viktigt för väktaren,/ordningsvakten.
En väktare som av polisen förordnats och utbildats har i egenskap av ordningsvakt viss rätt att omhänderta personer i väntan på polis. ”Vanliga” väktare har samma rätt som envar att gripa misstänkta, som då skyndsamt överlämnas till polis. Vanligen finner man dessa ordningsvakter i varuhus, köpcentrum, gallerior och i kollektivtrafiken.
SL vill sätta upp kameror i de rum som är avsedda för detta. För det krävs att länsstyrelsen beviljar tillstånd för kameraövervakning. Deras hållning att ge tillstånd har historiskt varit mycket restriktiv. SLs första ansökan att kameraövervaka ”omhändertaganderum” har då detta motionssvar skrivs legat 6 månader hos länsstyrelsen för avgörande.
Att använda soprum eller liknande utrymmen görs endast undantagsvis om den omhändertagne/gripne inte på ett rimligt säkert sätt kan föras rum särskilt avsedda för omhändertaganden.
Att utöver avsedda omhändertagningsrum även övervaka ”alla” rum som kan användas är orimligt. Det är också helt orealistiskt att få tillstånd till det. Men varför används då andra rum än de särskilt avsedda för ändamålet? Valet att göra så styrs inte enbart av "vakten" och vad hon/han tycker är lämpligt utan också av situationens art och med hänsyn till den omhändertagna personens integritet. Om den omhändertagne/gripne uppträder mycket uppseendeväckande kan bedömning göras att man av hänsyn till denne inte ska föra denne via offentliga ytor. Utan att stanna ”på vägen” i annat rum.
Det förekommer att omhändertagningsrum har brister som gör dem farliga att använda. Det kan vara att där finns bråte av olika slag. Sådana fall drivs av skyddsombud. Exempel finns då skyddsombud stoppat användning av sådant rum, varpå arbetsmiljöverket förbjudit användning tills brister åtgärdats. Den enda normen som finns på sådana rum är just ett sådant fall i Stockholm där verkets tillsynsmeddelande specificerar vissa krav de ställer för att rummet skall vara arbetsmiljömässigt rimligt.
En till aspekt på frågan är att det måste vara klara regler för det inspelade material avseende bl.a. hur det förvaras, hur länge det sparas, vilka som har tillgång att gå igenom det och slutligen när det får användas, exempelvis för att utreda en polisanmälan. Sådana regler finns idag inom SL – men det kan vara svårt att säkra dem i andra lokaler
Inom yrkesgruppen väktare/ordningsvakter är detta en högprioriterad fråga, då man menar att tror skulle ge högre rättssäkerhet åt alla inblandade. Man upplever att det skulle ge dem som arbetar med detta en bättre yrkesidentitet då inga övergrepp kan ske utan att dokumenteras – detta upplevs som en garanti att slippa beskyllningar svåra att idag motbevisa.
Styrelsen föreslår årsmötet/representantskapet besluta
Att besvara motion M02 och M03
Att överlämna motionerna till våra grupper i SL och polisstyrelsen med önskan om uppföljning under verksamhetsåret
Anna Kettner
måndag 26 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar