Den gemensamma skolan - för alla barns bästa
Skolan skall spegla vår syn på hur ett samhälle skall fungera och upplevas. Den skall utgå från alla människors lika rätt och värde, genom ett eget ansvarstagande och omtanke om varandra. Den ideala skolan är en skola där barn från alla samhällsklasser, olika etniskt ursprung och oavsett behov av särskilt stöd kan studera tillsammans för att i trygghet och genom demokratiska arbetsformer få goda kunskaper.
Värdet av idén om den gemensamma skolan har ökat i det mångkulturella samhälle vi nu lever i. Att låta barn från tidig ålder och genom hela sin skoltid få möta barn som lever under andra villkor och lära sig förstå och uppskatta dem som sina kamrater är ovärderligt. Det är en förutsättning för att vi framgångsrikt skall kunna bygga ett hållbart samhälle. Särskilt värdefullt i denna utbildningsgemenskap är den inspiration till kunskapssökande som elever med stora kunskaper på olika områden kan ge till dem som av skilda skäl ännu inte blivit tillräckligt studiemotiverade.
Avgörande för att vi bland medborgarna skall få starkt stöd för vår idé om den gemensamma skolan är, att alla kommunala skolor är bra skolor. Skolan måste tilldelas de resurser som behövs för att varje elev skall kunna gå ut med godkända betyg och som också ger möjlighet till vidare studier. Skolans medarbetare och ledare måste ha kunskap, förmåga och möjlighet att utifrån ett öppet sinnelag alltid sätta eleven i centrum. De skall se sig själva som lärande individer och vara öppna för nya pedagogiska idéer.
Därför får vi inte misslyckas med att utveckla kvaliteten i den kommunala skolan. Då löper vi risken att många av de mer studiemotiverade eleverna lämnar denna till förmån för de fristående skolorna. Det blir då svårt för lärarna i kommunens skolor att utveckla verksamheten eftersom de studiemotiverade eleverna är så viktiga i sin roll att inspirerar sina kamrater till att skaffa sig nya kunskaper.
Förändringen av skolan har varit stor sedan nittiotalets början. Valfriheten och mångfalden när det gäller driftsformer har ökat. Socialdemokraterna har själva bidragit till denna utveckling, på gott och på ont. Politiken har sitt ursprung i vissa fall välgrundad kritik mot den svenska skolan och en ökad efterfrågan om större valfrihet i välfärden. Men den socialdemokratiska politiken på detta område har tyvärr ibland präglats av politisk naivitet. Från att ha varit ett komplement i begränsad omfattning har det nu växt till en omfattning som hotar den gemensamma skolan.
Många har inte insett vidden av marknadsmekanismen som sätts i rörelse när skolan blir ”en välfärdsmarknad”. Etableringen av skolor styrs av hur många aktörer, företag och olika former av föreningar som visar intresse att driva skolor. Tilldelning av resurser styrs av en skolpeng lika för alla, oavsett behov.
Marknadsmekanismer gör att det blir olönsamt att satsa på de elever som är i behov av särskilt stöd. Vi känner själv till tillfällen där fristående skolor har muntligen framfört tvekan till att välkomna barn med inlärningssvårigheter. Under hösten 2008 har Sveriges Radio Ekoredaktion också påvisat detta. En rundringning till 50 fristående skolor visade att en majoritet av skolorna har sagt sig inte kunna ta emot barn med ADHD. Vi är på väg mot en utveckling där det blir skolan som väljer barnen, inte tvärtom.
Socialdemokraterna har dock under sin tid i regeringen försökt att mildra dessa effekter, men inte fått parlamentariskt stöd för att genomföra detta. På senaste tiden har tom även vissa borgerliga politiker reagerat på utveckling på skolområde.
Vad vill vi då göra åt detta?
Den svenska skolan ska vara en skola där alla barn och ungdomar sätts i centrum. Därför måste ett system utformas som värnar om likvärdig skola för alla, oavsett föräldrars val. Den tendens till sorteringsskola som vi ser måste motverkas.
Vi varken kan eller vill dag avskaffa de fristående skolor. Men med en stark framväxt för de fristående skolorna är risken påtaglig att utbildningen i många kommuner blir en mer segregerande än integrerande kraft i samhället. Vi ser denna tendens i den stadsdel vi själva bor i. Starka och aktiva föräldrar ”väljer bort” de kommunala skolorna i Bagarmossen till förmån för fristående skolor i andra delar av staden. Det tycker vi är synd och vi är oroande över vad det kommer att innebära på sikt. Skolan är en självklar mötesplats för både barn och vuxna och är viktiga för att en stadsdel ska kunna utvecklas positivt.
Skolverkets inflytande över vilka som får tillstånd att starta fristående skolor måste reduceras. Det kommunala självstyret och den kommunala kontrollen över de fristående skolorna måste skärpas. Så länge en fristående skola drivs med skattemedel skall kommunen utöva kontroll och ha inflytande på skolans undervisning och resultat. Kommunen måste ha de styrmedel som behövs för att garantera att alla barn ges möjlighet till en likvärdig och bra undervisning och att kostnaderna per elev hålls på en rimlig nivå. Därför måste kommunen kunna reglera verksamheten för att kunna leva upp till en sådan garanti. Samma regler skall gälla för fristående skolor som för kommunala skolor. Resursfördelningen skall garantera ekonomiskt likvärdiga villkor såväl för kommunala skolor som för fristående skolor.
Däremot ska vi verka för att möjligheten att bedriva fristående skolor på religiös grund upphör. Vi anser skolans värdegrund ska vara lika för alla och undervisningen ska ge en allsidig belysning av samhället. I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir skolan som mötesplatserna mellan olika kulturer och religioner ovärderlig för att skapa ett samhälle fritt från fördomar.
Inför valrörelsen 2010 är det därför viktigt att frågan om kommunala skolor och fristående skolor diskuteras, som ovan, utifrån följande perspektiv:
Integration – Segregation
Valfrihet
Kostnader för kommunens och dess skattebetalare
Det är viktigt att ständigt framhålla att valfrihet för vissa grupper kan leda till att andra gruppers valfrihet reduceras. Detta kan t ex bli fallet när en fristående skolas etablering i ett område innebär att det blir nödvändigt att lägga ner en väl fungerande och av många uppskattad kommunal skola.
När det gäller att godkänna de fristående skolorna måste en förändring ske.. Kommunerna har idag det övergripande ansvaret för alla barn och ungdomars skolgång, oavsett huvudman av den enskilda skolan. Därför måste beslut om eventuell etablering av fristående skolor fattas i samband med alla andra beslut om kommunens skolorganisation och resursfördelning. Dessa beslut bör fattas av kommunens högsta beslutande organ.
Därmed måste Skolverkets avgörande inflytande över vilka som får tillstånd att starta fristående skolor minska. Förändringen skall innebära att efter Skolverkets bedömning om en fristående skola uppfyller givna krav, skall kommunen ha det slutliga avgörandet om skolan skall kunna starta. Detta ska ske utifrån en samlad bedömning. t ex grundad på konkurrens mellan ett antal fristående skolor. Detta förutsätter en förändring i skollagen och alltså ett riksdagsbeslut med denna innebörd. Arbetarekommunen måste därför uppdra åt våra riksdagsledamöter att driva denna fråga.
Kraven vid upphandling av fristående skola bör vara,
– att någon av kommunen utsedd representant ska ingå i styrelsen för den fristående skolan
– att bolaget eller annan huvudman som driver den fristående skolan ska kunna granskas av den kommunala revisionen.
- att samma meddelarfrihet (rätten att anonymt påtala brister)som gäller i den kommunala verksamheten också ska gälla i dessa verksamheter.
– att eventuellt övertagande av kommunal skola ska ske på marknadsmässiga villkor.
Kommunen bör även utarbeta planer för hur kommunen bör agera i den händelse huvudmän för fristående skolor som kommunen godkänt t ex går i konkurs eller köper upp varandra.
Arbetarekommunen bör även uppdra åt våra riksdagsledamöter att verka för att möjligheten att bedriva fristående skolor på religiös grund upphör.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår Bagarmossens socialdemokratiska förening att
att socialdemokraterna verkar kommunernas inflytande över etablering av fristående skolor ökar, eftersom det är kommunerna som idag ansvarar för skolans verksamhet och resursfördelning. Förändringen skall innebära att efter Skolverkets bedömning om en fristående skola uppfyller givna krav, skall kommunen ha det slutliga avgörandet om skolan skall kunna starta. Detta ska ske utifrån en samlad bedömning, som görs av kommunens högsta beslutande organ. t ex grundad på konkurrens mellan ett antal fristående skolor. Detta förutsätter en förändring i skollagen och alltså ett riksdagsbeslut med denna innebörd. Arbetarekommunen måste därför uppdra åt våra riksdagsledamöter att driva denna fråga.
att kraven vid upphandling av fristående skola bör vara,
– att någon av kommunen utsedd representant ska ingå i styrelsen för den fristående skolan
– att bolaget eller annan huvudman som driver den fristående skolan ska kunna granskas av den kommunala revisionen
- att samma meddelarfrihet som gäller i den kommunala verksamheten också ska·gälla i dessa verksamheter.
– att eventuellt övertagande av kommunal skola ska ske på marknadsmässiga villkor.
Att Stockholms arbetarkommun uppdrar till sina kommunala företrädare att förmå Stockholms stad att utarbeta planer för hur kommunen bör agera i den händelse huvudmän för fristående skolor som kommunen godkänt t ex går i konkurs eller köper upp varandra.
att Stockholms arbetarkommun ger våra riksdagsledamöter att verkar för att möjligheten att bedriva fristående skolor på religiös grund upphör.
Visar inlägg med etikett I Utbildning motion. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett I Utbildning motion. Visa alla inlägg
fredag 2 januari 2009
lördag 27 december 2008
Motion I (utbildning) 09- Planeringsdagar i förskolan
Planeringsdagar i förskolan
Planeringsdagar/utbildning av personal/personalmöten sker i många förskolor på dagtid, på ordinarie öppetider. Vissa dagar stänger därför en del förskolor så tidigt som kl. 12.00. Förkolans första uppgift måste vara att hand om barnen då föräldrarna arbetar. Förskolan är på så sätt faktiskt en del av den svenska arbetslinjen.
Den som har en oflexibel arbetsgivare har mycket svårt att gå ifrån jobbet i förtid för att hämta på dagis. Alla har heller inte pensionerade föräldrar som bor i närheten och kan hämta barnbarnen. Detta problem bör vara ännu större för ensamstående föräldrar.
Jag yrkar på
att Arbetarkommunen ska arbeta för att planeringsdagar/personalmöten och utbildning av personal ska ske efter arbetstid och för att övertidsersättning för detta ska utgå till personalen.
Motionär: Sofie Evertsson, Katarinaföreningen
Motion avslogs vid föreningsmöte den 25 november 2008. Inkräktar på avtalsreglerade villkor. Föräldradagar kan utnyttjas. Rekommenderas insändas som enskild.
Planeringsdagar/utbildning av personal/personalmöten sker i många förskolor på dagtid, på ordinarie öppetider. Vissa dagar stänger därför en del förskolor så tidigt som kl. 12.00. Förkolans första uppgift måste vara att hand om barnen då föräldrarna arbetar. Förskolan är på så sätt faktiskt en del av den svenska arbetslinjen.
Den som har en oflexibel arbetsgivare har mycket svårt att gå ifrån jobbet i förtid för att hämta på dagis. Alla har heller inte pensionerade föräldrar som bor i närheten och kan hämta barnbarnen. Detta problem bör vara ännu större för ensamstående föräldrar.
Jag yrkar på
att Arbetarkommunen ska arbeta för att planeringsdagar/personalmöten och utbildning av personal ska ske efter arbetstid och för att övertidsersättning för detta ska utgå till personalen.
Motionär: Sofie Evertsson, Katarinaföreningen
Motion avslogs vid föreningsmöte den 25 november 2008. Inkräktar på avtalsreglerade villkor. Föräldradagar kan utnyttjas. Rekommenderas insändas som enskild.
Motion I (utbildning) 08 - Ändring i skollagen
Ändring i skollagen
I skollagens kapitel 9 §8, punkt 3, står det:
“skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.”
Paragrafen innebär att privata skolor har rätt att säga nej till elever om det medför svårigheter enligt ovan för skolan att ta emot dem. Detta har angetts som skäl för att hindra elever med t ex. funktionshinder eller sjukdomar att komma in på skolan trotts att deras betyg eller inträdesprov räckt till. Sådant beteende är givetvis oerhört kränkande och det är förvånande att det sektioneras av skollagen.
Dessutom bör väl konkurrens ske på lika villkor?
Jag yrkar:
Att arbetarekommen verkar för att punkt 3 i skollagens 9 kap §8 utgår
Stockholm den 10/11-08
Irene Montero
Bondegatan 17 A
116 23 Stockholm
Antogs som föreningens egen vid föreningsmöte den 25 november 2008.
I skollagens kapitel 9 §8, punkt 3, står det:
“skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.”
Paragrafen innebär att privata skolor har rätt att säga nej till elever om det medför svårigheter enligt ovan för skolan att ta emot dem. Detta har angetts som skäl för att hindra elever med t ex. funktionshinder eller sjukdomar att komma in på skolan trotts att deras betyg eller inträdesprov räckt till. Sådant beteende är givetvis oerhört kränkande och det är förvånande att det sektioneras av skollagen.
Dessutom bör väl konkurrens ske på lika villkor?
Jag yrkar:
Att arbetarekommen verkar för att punkt 3 i skollagens 9 kap §8 utgår
Stockholm den 10/11-08
Irene Montero
Bondegatan 17 A
116 23 Stockholm
Antogs som föreningens egen vid föreningsmöte den 25 november 2008.
fredag 26 december 2008
Motion I (utbildning) 07 - Ändring i läroplanen
Ändring i läroplanen
Om skolan värdegrund i läroplanen står det : “ människolivets okränkbarhet, individens rättigheter och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet emellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism.”
Den svenska skolan ska vars konfessionsneutral. Skrivningen som ovan kan således inte annat än förbrylla. Om man därtill granskar “den etik som förvaltas av kristen tradition” blir m an sannerligen inte mer upplyst. Det finns åtskilliga kristna traditioner som lett till tveksamma etiska ställningstaganden, stick i stäv med värdegrundens intensioner. Eftersom skolan dessutom ska vara öppen för barn oavsett deras religiösa bakgrund, finns det ingen anledning att särskilt lyfta fram just den kristna etikens traditioner, vad dessa nu kan innebära.
Vad är det som skiljer västerländsk humanism från humanism i andra kulturer? Västerlandet har stått och står för åtskilliga brutala handlingar som än i dag drabbar stora delar av välden. Att ge just den västerländska humanismen tolkningsföreträde är i detta sammanhang absurt.
Jag yrkar
Att arbetarekommunen verkar för att ovanstående begrepp vad gäller “den etik som förvaltas av kristen tradition” - utgår
Samt
Att “västerländsk humanism” utgår och ersätts med förslagsvis “humanistiska och demokratiska traditioner”.
Stockholm den 10/11 - 08
Irene Montero
Medlem i Katarinas socialdemokratiska förening
Antogs som föreningens egen vid föreningsmöte den 25 november 2008.
Om skolan värdegrund i läroplanen står det : “ människolivets okränkbarhet, individens rättigheter och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet emellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism.”
Den svenska skolan ska vars konfessionsneutral. Skrivningen som ovan kan således inte annat än förbrylla. Om man därtill granskar “den etik som förvaltas av kristen tradition” blir m an sannerligen inte mer upplyst. Det finns åtskilliga kristna traditioner som lett till tveksamma etiska ställningstaganden, stick i stäv med värdegrundens intensioner. Eftersom skolan dessutom ska vara öppen för barn oavsett deras religiösa bakgrund, finns det ingen anledning att särskilt lyfta fram just den kristna etikens traditioner, vad dessa nu kan innebära.
Vad är det som skiljer västerländsk humanism från humanism i andra kulturer? Västerlandet har stått och står för åtskilliga brutala handlingar som än i dag drabbar stora delar av välden. Att ge just den västerländska humanismen tolkningsföreträde är i detta sammanhang absurt.
Jag yrkar
Att arbetarekommunen verkar för att ovanstående begrepp vad gäller “den etik som förvaltas av kristen tradition” - utgår
Samt
Att “västerländsk humanism” utgår och ersätts med förslagsvis “humanistiska och demokratiska traditioner”.
Stockholm den 10/11 - 08
Irene Montero
Medlem i Katarinas socialdemokratiska förening
Antogs som föreningens egen vid föreningsmöte den 25 november 2008.
Motion I (utbildning) 04 - Kurser i kvinno- och migrationshistoria
Kurser i kvinno- och migrationshistoria
Historieskrivningen och historieundervisningen har i alla tider återspeglat
maktförhållanden i samhället. Kvinnor och migranter tillhör de grupper i samhället som länge varit osynliga i historien. Människorna har vandrat i årtusenden och orsakerna har varit många: nyfikenhet, krig, hunger, etniska och religiösa motsättningar. Från 1856 till 1920 emigrerade drygt en miljon svenskar till Amerika, samtidigt som det idag bor drygt en miljon människor som flyttat till Sverige. Dessa människor har haft ett betydande inflytande på respektive samhällen.
Kvinnorna fyllde de mest centrala samhällsfunktioner och arbetsuppgifter
under århundraden utan att ha makt i samhället. Kvinno- och migrationshistoria handlar om deras insatser i samhällsutvecklingen och deras makt, eller närmare bestämt maktlöshet, i samhället.
I kursplanen för ämnet historia anges att ämnet skall stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald.
Enligt 2 kap. 14 § gymnasieförordningen (1992:394) får styrelsen för gymnasieutbildningen inrätta lokala kurser. En sådan lokal kurs kan förekomma på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Enligt uppgift från Statens skolverk skall varken någon kommun eller annan skolhuvudman ha använt sig av denna möjlighet för att inrätta en lokal kurs i kvinno- eller migrationshistoria.
Det har blivit betydligt bättre med historieforskningen och historieskrivningen om kvinnor och migranter, men tyvärr återspeglas det inte i skolundervisningen. Med tanke på de negativa tendenser som finns på vissa skolor i förhållande till unga flickor och invandrare måste undervisningen i kvinno- och migrationshistoria förbättras väsentligt. Det förflutna påverkar människans tänkande och handlande i nutiden.
Vi föreslår att Stockholms Arbetarekommun ställer sig bakom motionens ande mening och beslutar:
Att Stockholms kommun i sina skolor inrättar lokala kurser i kvinno- och migrationshistoria.
Maria Hassan
Motionen behandlades vid Hjulsta S-förening styrelsemöte den 18 november.
Styrelsen beslutade att anta motionen som föreningens egen.
Tensta socialdemokratiska förening antar denna motion som sin egen.
081125 Ornina Younan, ordförande
S-kvinnor i Stockholm har genom per Capsulam-beslut daterat 30 november 2008 beslutat ställa sig bakom motionen.
Maria Östberg Svanelind, distriktsordförande
Historieskrivningen och historieundervisningen har i alla tider återspeglat
maktförhållanden i samhället. Kvinnor och migranter tillhör de grupper i samhället som länge varit osynliga i historien. Människorna har vandrat i årtusenden och orsakerna har varit många: nyfikenhet, krig, hunger, etniska och religiösa motsättningar. Från 1856 till 1920 emigrerade drygt en miljon svenskar till Amerika, samtidigt som det idag bor drygt en miljon människor som flyttat till Sverige. Dessa människor har haft ett betydande inflytande på respektive samhällen.
Kvinnorna fyllde de mest centrala samhällsfunktioner och arbetsuppgifter
under århundraden utan att ha makt i samhället. Kvinno- och migrationshistoria handlar om deras insatser i samhällsutvecklingen och deras makt, eller närmare bestämt maktlöshet, i samhället.
I kursplanen för ämnet historia anges att ämnet skall stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald.
Enligt 2 kap. 14 § gymnasieförordningen (1992:394) får styrelsen för gymnasieutbildningen inrätta lokala kurser. En sådan lokal kurs kan förekomma på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Enligt uppgift från Statens skolverk skall varken någon kommun eller annan skolhuvudman ha använt sig av denna möjlighet för att inrätta en lokal kurs i kvinno- eller migrationshistoria.
Det har blivit betydligt bättre med historieforskningen och historieskrivningen om kvinnor och migranter, men tyvärr återspeglas det inte i skolundervisningen. Med tanke på de negativa tendenser som finns på vissa skolor i förhållande till unga flickor och invandrare måste undervisningen i kvinno- och migrationshistoria förbättras väsentligt. Det förflutna påverkar människans tänkande och handlande i nutiden.
Vi föreslår att Stockholms Arbetarekommun ställer sig bakom motionens ande mening och beslutar:
Att Stockholms kommun i sina skolor inrättar lokala kurser i kvinno- och migrationshistoria.
Maria Hassan
Motionen behandlades vid Hjulsta S-förening styrelsemöte den 18 november.
Styrelsen beslutade att anta motionen som föreningens egen.
Tensta socialdemokratiska förening antar denna motion som sin egen.
081125 Ornina Younan, ordförande
S-kvinnor i Stockholm har genom per Capsulam-beslut daterat 30 november 2008 beslutat ställa sig bakom motionen.
Maria Östberg Svanelind, distriktsordförande
torsdag 25 december 2008
Motion I (utbildning) 03 - Att ta körkort - nytt ämne i skolan
Motion till Arbetarekommunens årsmöte
Att ta körkort – nytt ämne i skolan
Att ha körkort idag underlättar delaktigheten i samhället. Fler arbeten står till förfogande för den som har körkort. I ett modernt samhälle har färdigheten att köra bil t o m kommit att betraktas som en nödvändighet.
Numera är det så dyrt att ta körkort att många ungdomar måste avstå från det av ekonomiska skäl. För ungdomar från höginkomsttagarfamiljer är körkort en självklarhet, oavsett de höga kostnaderna. Att ta körkort håller således på att bli en klassfråga. Därför bör det bli möjligt att inom gymnasiets ram kunna ta körkort.
På privata körskolor sker undervisningen i huvudsak individuellt. Bilkörning som ämne i gymnasiet kan öka effektiviteten i inlärningssituationen genom att undervisningen och övningskörningen kan ske i grupp, varvid ungdomarna kan lära sig, inte enbart av läraren utan också av varandra. För att inte inkräkta på undervisningen i andra ämnen kan utbildningen för körkort delvis ske under håltimmar. För en ung person i 17 – 18 årsåldern är det möjligt att under en till två terminer lära sig att behärska såväl bilteori som bilkörning. Alla ungdomar skulle på så sätt ges en chans att på samma villkor kunna ta sitt körkort.
Vi föreslår
Att elever i gymnasiet ges möjlighet till undervisning i bilkörning för att kunna ta sitt körkort.
Karen Blomqvist
Motionen antagen på möte i Sköndals socialdemokratiska kvinnoklubb den 13 november 2008.
Ingrid Klingber, ordförande Gizela Sladic, mötesordförande
Att ta körkort – nytt ämne i skolan
Att ha körkort idag underlättar delaktigheten i samhället. Fler arbeten står till förfogande för den som har körkort. I ett modernt samhälle har färdigheten att köra bil t o m kommit att betraktas som en nödvändighet.
Numera är det så dyrt att ta körkort att många ungdomar måste avstå från det av ekonomiska skäl. För ungdomar från höginkomsttagarfamiljer är körkort en självklarhet, oavsett de höga kostnaderna. Att ta körkort håller således på att bli en klassfråga. Därför bör det bli möjligt att inom gymnasiets ram kunna ta körkort.
På privata körskolor sker undervisningen i huvudsak individuellt. Bilkörning som ämne i gymnasiet kan öka effektiviteten i inlärningssituationen genom att undervisningen och övningskörningen kan ske i grupp, varvid ungdomarna kan lära sig, inte enbart av läraren utan också av varandra. För att inte inkräkta på undervisningen i andra ämnen kan utbildningen för körkort delvis ske under håltimmar. För en ung person i 17 – 18 årsåldern är det möjligt att under en till två terminer lära sig att behärska såväl bilteori som bilkörning. Alla ungdomar skulle på så sätt ges en chans att på samma villkor kunna ta sitt körkort.
Vi föreslår
Att elever i gymnasiet ges möjlighet till undervisning i bilkörning för att kunna ta sitt körkort.
Karen Blomqvist
Motionen antagen på möte i Sköndals socialdemokratiska kvinnoklubb den 13 november 2008.
Ingrid Klingber, ordförande Gizela Sladic, mötesordförande
Motion I (utbildning) 01 - Vägen till språket
VÄGEN TILL SPRÅKET
Invandrare har flytt för att få en bättre framtid, om inte för sig själv så åtminstone för sina barn. Därför är det viktigt att få människorna att känna att det finns konkreta, realistiska möjligheter för en bättre framtid just för den enskilde. Men detta kommer att kräva betydande personliga insatser. Samhällets uppgift är att skapa förutsättningarna.
Introduktion och SFI
För att ha rätt till statlig ersättning ska kommunen erbjuda ett program för den nyanländes introduktion i samhället. En skriftlig introduktionsplan utarbetas i samråd med individen. För den som är i arbetsför ålder ska även samråd med den lokala arbetsförmedlingen ske. Introduktionen ska innehålla svenskundervisning för invandrare (SFI), orientering om svenska samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information om vardagslivet i en kommun. Undervisningen i svenska skall vara en integrerad del av introduktionsprogram och undervisningen skall kombineras med yrkesspår. Deltagarna i introduktionsverksamheten får antingen introduktionsersättning eller försörjningsstöd. Kommunerna väljer själva vilken typ av ersättning man vill betala ut och kan även välja att betala ut ett högre belopp i introduktionsersättning än biståndsnormen, samt tillåta att hela eller delar av ersättningen får bibehållas även om individerna har vissa andra inkomster.
Studiesituationen för en SFI-studerande är totalt sett ofta mer sammansatt än situationen för vuxenstuderande inom övriga skolformer, bl.a. eftersom man befinner sig i en inledningsfas i ett nytt land. Faktorer som påverkar inlärningsprocessen kan vara t.ex. förlust av såväl yrkes- som social identitet, förlust av familje- och släktmedlemmar, ålder samt ansvar för barn som kanske mår dåligt. Fysiska och psykiska förhållanden är med andra ord sällan optimala för dessa studerande.
Inte alla invandrare och flyktingar i Sverige läser SFI – endast hälften av dem med uppehållstillstånd påbörjar SFI inom tre år. Det är en grupp som har andra referensramar, andra studietraditioner och andra förutsättningar jämfört med elever med svensk bakgrund.
En nödvändig förutsättning för att individen ska delta är att individen själv upplever svenskutbildning som en investering och är motiverad att studera. En tidig kartläggning av den enskildes förutsättningar i fråga om utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet, hälsotillstånd, ekonomiska och sociala situation och inte minst vilka mål – studiemål och livsmål – de har. Kommunen skall i samverkan med individen upprätta kort- och långsiktiga individuella planer. För att undvika språk- eller kulturrelaterade svårigheter kan man få stöd från samhällsguider.
Att få börja sina studier på rätt nivå är viktigt både för att undvika framtida misslyckanden och för att förhindra att individer får ”börja om”. Yrkesorienterande aktiviteter, parallellt och mer eller mindre integrerat med utbildningen i SFI, får deltagaren till viss del ett funktionellt språk som den nyanlände behöver i nästa fas av etableringen i Sverige. Detta skapar också ökad delaktighet hos deltagaren. Det är viktigt att undervisningen, i möjligaste mån, bedrivs på ett flexibelt sätt. Detta kan uppnås exempelvis
genom att undervisning erbjuds i olika takt, på kvällstid eller på distans, samt genom att undervisning sker på arbetsplatsen eller samordnas med andra studier på gymnasie- eller universitetsnivå. Om språkstudierna
kombineras med arbetsmarknadskontakter bör motivationen för studierna stärkas.
Glappet mellan SFI nivåerna och det språk individen behöver på arbetsmarknaden, i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och i vuxenutbildningen är fortfarande alltför stort. En stor del av de nyanlända invandrarna har stort behov att ta del av vuxenutbildningen. SFI bör kombineras med studier på grund- och gymnasienivå vilket förekommer i mycket liten utsträckning. I vissa fall bör personer med akademisk bakgrund läsa språket på högskolan eller universitetet, bl.a. för att kunna etablera kontakter med den akademiska världen
Arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning bör organiseras inom samma förvaltning - samverkan förstärks genom en samlad organisation. Arbetet underlättas ytterligare om den operativa gruppen är samlokaliserad. Gemensam planering mellan kommunen och arbetsförmedlingen leder till bättre utnyttjande av tillgängliga resurser och uppenbara vinster för individen och samhället.
Högutbildade
Personer med eftergymnasial utbildning och akademisk utbildning bör uppmärksammas särskilt. De har goda förutsättningar att komma snabbt in på arbetsmarknaden. Erfarenheten visar tyvärr att arbetsmarknaden, särskilt den privata sektorn, är dåliga på att släppa in invandrarakademiker. Oftast likställs brytningen i svenska med deras yrkesfärdigheter och de får inte chansen att visa sitt kunnande. Ju längre tiden går desto svårare blir det att hävda sig som yrkesmänniska eftersom kunskap är en färskvara.
Det är viktigt att redan under introduktionsperioden kartlägga vilken utbildning och yrkesfärdigheter individerna har, hur tillämpningsbara är de på den svenska marknaden, hur realistiskt det är att få arbete inom sitt yrkesområde och vilka önskemål personer har. Undervisningen bör ske i nära samverkan med respektive branscher eller högskolor där personer får möjlighet att visa sina yrkesfärdigheter och upptäcka vilket stöd de behöver.
Speciella åtgärder för korttidsutbildade
Analfabeter och personer med mycket kort grundutbildning bör bilda egen skolform. I den gruppen måste det tillämpas en särskild pedagogik med stark koppling till praktiken, där individernas intresse tillvaratas. Goda kunskaper i det egna språket är grunden för inlärningen av det nya språket, men många personer saknar dessa kunskaper. Därför bör modersmålsundervisning ske parallellt med svenskundervisningen. Det stärker de studerandes självförtroende och tillit till det nya landet.
Kortutbildade befinner oftast sig i utbildningen under en längre
tidsperiod. Detta kan medföra svårigheter att upprätthålla en kontinuitet (anordnare, lärare och arbetssätt, lokaler m.m.) För gruppen kortutbildade har en sådan kontinuitet en stor betydelse för tryggheten och därmed framgången i studierna. Det bör vara möjligt att grovt uppskatta hur stor andel som behöver komplettera sin utbildning på olika nivåer. Men det är också nödvändigt att göra en realistisk bedömning om alla kan nå dessa utbildningsnivåer. Sannolikt är målet för en större eller mindre grupp oöverstigligt med hänsyn tagit till individens totala utbildningsbehov, familjsituation och den studietradition man har med sig. Det innebär att samhället för en längre period behöver skapa en meningsfull sysselsättning för denna grupp. Idag löses det ofta med kortvariga kommunala projekt.
För vissa SFI-studerande kan vägen fram till ett oberoende liv bli lång. Samhällsguidens uppgift är då att stödja den studerande genom att medverka i upprättandet av en individuell plan med delmål som viktiga avstamp.
Lågutbildade kvinnor
Det bör uppmärksammas om svårigheterna att nå vissa grupper, främst kvinnor. Större andel män än kvinnor har tidigare yrkeserfarenhet och männen också är högutbildade i högre grad. Lågutbildade kvinnor har oftast inte yrkesarbetat medan två av tre högutbildade kvinnor har yrkeserfarenhet från utlandet. Avbrott i studier är fler bland lågutbildade, men ursakarna bakom dem är olika för män och kvinnor. Det befintliga statistiska underlaget om avbrott/studieuppehåll ger dock ingen ledtråd till hur de studerandes individuella mönster ser ut, om t.ex. kvinnor gör fler och längre avbrott/studieuppehåll än män eller om män eller kvinnor återkommer till utbildningen i olika hög grad. En sådan avbrottsundersökning skulle kunna ge en bättre bild av hur män respektive kvinnor upplever sin studiesituation.
Kvinnornas avbrott beror på föräldraledighet, vård av sjukt barn eller äldre anhörig och väntetider inom barnomsorgen. Samtidigt fungerar SFI-kunskaperna för dessa kvinnor både förstärkande och överbryggande i vardagen. Nyttan och glädjen med SFI-studier handlar främst om ökat självförtroende och större möjligheter att agera på olika sociala arenor.
Det finns en grupp unga kvinnor inom anhörigvård som är ganska isolerade från samhället. Vad händer med dem när deras anhöriga dör? Dessa kvinnor har genom åren skaffat värdefull erfarenhet att arbeta med äldre, men saknar formell utbildning och ofta saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Det är viktigt att satsa på de kvinnorna, särskilt med tanken på framtids personalförsörjning inom äldrevården.
Inga män gör avbrott/studieuppehåll p.g.a. barnomsorg. Däremot gör de det när de fått arbete eller på socialtjänstens begäran känner sig tvingad av ekonomiska eller andra skäl att försörja sin familj, trots att mannen skulle vilja stanna kvar i utbildning. För dessa män skulle ett studiestöd antagligen upplevas positivt.
Föräldrautbildning
Inte minst är det viktigt för att finna sin roll som förälder och inte förlora bandet med egna barn. Föräldrar som har erfarenhet av en auktoritär skola har ofta förväntningar att den svenska skolan ska vara likadan. Föräldrar och lärare strävar därmed åt olika håll och konflikter kring vad som är skolans respektive föräldrarnas ansvar kan uppstå. Invandrarföräldrar kan känna sig osäkra i sin nya omgivning. Dessutom har vissa invandrarkulturer delvis en syn på barn som inte accepteras i Sverige. Invandrarföräldrar måste få kunskap om svenska lagar och attityder vad gäller barnuppfostran, sexualitet, äktenskap, aga, könsstympning m.m. Många föräldrar saknar dessutom kunskap om barnkonventionen.
Det är av stor vikt att ha en föräldraskola för invandrarföräldrar redan under introduktionstid. För att skapa en samverkan som fungerar är det bra om föräldrarna ges möjlighet att delta i skolans verksamhet, till ex. ha språkundervisning eller praktik på barnens skola.
Samhällsguider
Deltagarna i introduktionsverksamheten får antingen introduktionsersättning
eller försörjningsstöd. Kommunerna väljer själva vilken typ av ersättning man vill betala ut och kan även välja att betala ut ett högre belopp i introduktionsersättning än biståndsnormen, samt tillåta att hela eller delar av ersättningen får bibehållas även om individerna har vissa andra inkomster
Introduktions program ska innehålla svenskundervisning för invandrare (SFI), praktik i den utsträckning som är möjlig, orientering om svenska
samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information
om vardagslivet i en kommun. Utan tillräckliga språkkunskaper är det svårt att ta emot den omfattande informationen. Deras väletablerade landsmän skulle kunna anlitas som kontaktpersoner/samhällsguider. De kan kommunicera på respektive modersmål, kan kulturella koderna från båda kulturer och därmed kan de bli viktiga länkar till det svenska samhället. Samhällsguider ska verka under viss tid och arvoderas efter modellen för god man.
Samhällsinformation bör vara väldigt konkret och det ska inte finnas något tvivel att vissa värderingar i det svenska samhället inte kan förhandlas bort med hänsyn till kulturen eller religionen (jämställdhetsfråga, barnuppfostran, sjukvården m.m.). Förutom många andra vinster för individen och samhället lyckas man, förhoppningsvis, förebygga många familjetragedier.
Utvärdering och uppföljning
Kommunen ska utvärdera effekterna av verksamheter riktade mot invandrare. Idag gör man det i väldigt liten omfattning trots omfattande verksamhet. Det är viktigt att dessa insatser kartläggs, följs upp och utvärderas. Ordentliga uppföljningar krävs för att de mest effektiva åtgärderna ska kunna identifieras.
Vi föreslår att Stockholms Arbetarekommun ställer sig bakom motionens ande mening och beslutar:
Att Arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning bör organiseras inom samma förvaltning.
Att Integrera SFI-undervisningen med yrkesbranscher, vuxenutbildning och högskolor
Att Kommunen skall bedriva aktivt uppsökande verksamhet.
Att Kommunen inför samhällsguider
Att En obligatorisk föräldrautbildning genomförs i starkt samarbete med barnens skolor.
Att Rekrytera anhörigvårdare till vårdyrket och ge dem adekvat utbildning
Maria Hassan
Motionen behandlades vid Hjulsta S-förening styrelsemöte den 18 november.
Styrelsen beslutade att anta motionen som föreningens egen.
Tensta socialdemokratiska förening antar denna motion som sin egen.
081125 Ornina Younan, ordförande
S-kvinnor i Stockholm har genom per Capsulam-beslut daterat 30 november 2008 bestluat ställa sig bakom motionen.
Maria Östberg Svanelind, distriktsordförande
Invandrare har flytt för att få en bättre framtid, om inte för sig själv så åtminstone för sina barn. Därför är det viktigt att få människorna att känna att det finns konkreta, realistiska möjligheter för en bättre framtid just för den enskilde. Men detta kommer att kräva betydande personliga insatser. Samhällets uppgift är att skapa förutsättningarna.
Introduktion och SFI
För att ha rätt till statlig ersättning ska kommunen erbjuda ett program för den nyanländes introduktion i samhället. En skriftlig introduktionsplan utarbetas i samråd med individen. För den som är i arbetsför ålder ska även samråd med den lokala arbetsförmedlingen ske. Introduktionen ska innehålla svenskundervisning för invandrare (SFI), orientering om svenska samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information om vardagslivet i en kommun. Undervisningen i svenska skall vara en integrerad del av introduktionsprogram och undervisningen skall kombineras med yrkesspår. Deltagarna i introduktionsverksamheten får antingen introduktionsersättning eller försörjningsstöd. Kommunerna väljer själva vilken typ av ersättning man vill betala ut och kan även välja att betala ut ett högre belopp i introduktionsersättning än biståndsnormen, samt tillåta att hela eller delar av ersättningen får bibehållas även om individerna har vissa andra inkomster.
Studiesituationen för en SFI-studerande är totalt sett ofta mer sammansatt än situationen för vuxenstuderande inom övriga skolformer, bl.a. eftersom man befinner sig i en inledningsfas i ett nytt land. Faktorer som påverkar inlärningsprocessen kan vara t.ex. förlust av såväl yrkes- som social identitet, förlust av familje- och släktmedlemmar, ålder samt ansvar för barn som kanske mår dåligt. Fysiska och psykiska förhållanden är med andra ord sällan optimala för dessa studerande.
Inte alla invandrare och flyktingar i Sverige läser SFI – endast hälften av dem med uppehållstillstånd påbörjar SFI inom tre år. Det är en grupp som har andra referensramar, andra studietraditioner och andra förutsättningar jämfört med elever med svensk bakgrund.
En nödvändig förutsättning för att individen ska delta är att individen själv upplever svenskutbildning som en investering och är motiverad att studera. En tidig kartläggning av den enskildes förutsättningar i fråga om utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet, hälsotillstånd, ekonomiska och sociala situation och inte minst vilka mål – studiemål och livsmål – de har. Kommunen skall i samverkan med individen upprätta kort- och långsiktiga individuella planer. För att undvika språk- eller kulturrelaterade svårigheter kan man få stöd från samhällsguider.
Att få börja sina studier på rätt nivå är viktigt både för att undvika framtida misslyckanden och för att förhindra att individer får ”börja om”. Yrkesorienterande aktiviteter, parallellt och mer eller mindre integrerat med utbildningen i SFI, får deltagaren till viss del ett funktionellt språk som den nyanlände behöver i nästa fas av etableringen i Sverige. Detta skapar också ökad delaktighet hos deltagaren. Det är viktigt att undervisningen, i möjligaste mån, bedrivs på ett flexibelt sätt. Detta kan uppnås exempelvis
genom att undervisning erbjuds i olika takt, på kvällstid eller på distans, samt genom att undervisning sker på arbetsplatsen eller samordnas med andra studier på gymnasie- eller universitetsnivå. Om språkstudierna
kombineras med arbetsmarknadskontakter bör motivationen för studierna stärkas.
Glappet mellan SFI nivåerna och det språk individen behöver på arbetsmarknaden, i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och i vuxenutbildningen är fortfarande alltför stort. En stor del av de nyanlända invandrarna har stort behov att ta del av vuxenutbildningen. SFI bör kombineras med studier på grund- och gymnasienivå vilket förekommer i mycket liten utsträckning. I vissa fall bör personer med akademisk bakgrund läsa språket på högskolan eller universitetet, bl.a. för att kunna etablera kontakter med den akademiska världen
Arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning bör organiseras inom samma förvaltning - samverkan förstärks genom en samlad organisation. Arbetet underlättas ytterligare om den operativa gruppen är samlokaliserad. Gemensam planering mellan kommunen och arbetsförmedlingen leder till bättre utnyttjande av tillgängliga resurser och uppenbara vinster för individen och samhället.
Högutbildade
Personer med eftergymnasial utbildning och akademisk utbildning bör uppmärksammas särskilt. De har goda förutsättningar att komma snabbt in på arbetsmarknaden. Erfarenheten visar tyvärr att arbetsmarknaden, särskilt den privata sektorn, är dåliga på att släppa in invandrarakademiker. Oftast likställs brytningen i svenska med deras yrkesfärdigheter och de får inte chansen att visa sitt kunnande. Ju längre tiden går desto svårare blir det att hävda sig som yrkesmänniska eftersom kunskap är en färskvara.
Det är viktigt att redan under introduktionsperioden kartlägga vilken utbildning och yrkesfärdigheter individerna har, hur tillämpningsbara är de på den svenska marknaden, hur realistiskt det är att få arbete inom sitt yrkesområde och vilka önskemål personer har. Undervisningen bör ske i nära samverkan med respektive branscher eller högskolor där personer får möjlighet att visa sina yrkesfärdigheter och upptäcka vilket stöd de behöver.
Speciella åtgärder för korttidsutbildade
Analfabeter och personer med mycket kort grundutbildning bör bilda egen skolform. I den gruppen måste det tillämpas en särskild pedagogik med stark koppling till praktiken, där individernas intresse tillvaratas. Goda kunskaper i det egna språket är grunden för inlärningen av det nya språket, men många personer saknar dessa kunskaper. Därför bör modersmålsundervisning ske parallellt med svenskundervisningen. Det stärker de studerandes självförtroende och tillit till det nya landet.
Kortutbildade befinner oftast sig i utbildningen under en längre
tidsperiod. Detta kan medföra svårigheter att upprätthålla en kontinuitet (anordnare, lärare och arbetssätt, lokaler m.m.) För gruppen kortutbildade har en sådan kontinuitet en stor betydelse för tryggheten och därmed framgången i studierna. Det bör vara möjligt att grovt uppskatta hur stor andel som behöver komplettera sin utbildning på olika nivåer. Men det är också nödvändigt att göra en realistisk bedömning om alla kan nå dessa utbildningsnivåer. Sannolikt är målet för en större eller mindre grupp oöverstigligt med hänsyn tagit till individens totala utbildningsbehov, familjsituation och den studietradition man har med sig. Det innebär att samhället för en längre period behöver skapa en meningsfull sysselsättning för denna grupp. Idag löses det ofta med kortvariga kommunala projekt.
För vissa SFI-studerande kan vägen fram till ett oberoende liv bli lång. Samhällsguidens uppgift är då att stödja den studerande genom att medverka i upprättandet av en individuell plan med delmål som viktiga avstamp.
Lågutbildade kvinnor
Det bör uppmärksammas om svårigheterna att nå vissa grupper, främst kvinnor. Större andel män än kvinnor har tidigare yrkeserfarenhet och männen också är högutbildade i högre grad. Lågutbildade kvinnor har oftast inte yrkesarbetat medan två av tre högutbildade kvinnor har yrkeserfarenhet från utlandet. Avbrott i studier är fler bland lågutbildade, men ursakarna bakom dem är olika för män och kvinnor. Det befintliga statistiska underlaget om avbrott/studieuppehåll ger dock ingen ledtråd till hur de studerandes individuella mönster ser ut, om t.ex. kvinnor gör fler och längre avbrott/studieuppehåll än män eller om män eller kvinnor återkommer till utbildningen i olika hög grad. En sådan avbrottsundersökning skulle kunna ge en bättre bild av hur män respektive kvinnor upplever sin studiesituation.
Kvinnornas avbrott beror på föräldraledighet, vård av sjukt barn eller äldre anhörig och väntetider inom barnomsorgen. Samtidigt fungerar SFI-kunskaperna för dessa kvinnor både förstärkande och överbryggande i vardagen. Nyttan och glädjen med SFI-studier handlar främst om ökat självförtroende och större möjligheter att agera på olika sociala arenor.
Det finns en grupp unga kvinnor inom anhörigvård som är ganska isolerade från samhället. Vad händer med dem när deras anhöriga dör? Dessa kvinnor har genom åren skaffat värdefull erfarenhet att arbeta med äldre, men saknar formell utbildning och ofta saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Det är viktigt att satsa på de kvinnorna, särskilt med tanken på framtids personalförsörjning inom äldrevården.
Inga män gör avbrott/studieuppehåll p.g.a. barnomsorg. Däremot gör de det när de fått arbete eller på socialtjänstens begäran känner sig tvingad av ekonomiska eller andra skäl att försörja sin familj, trots att mannen skulle vilja stanna kvar i utbildning. För dessa män skulle ett studiestöd antagligen upplevas positivt.
Föräldrautbildning
Inte minst är det viktigt för att finna sin roll som förälder och inte förlora bandet med egna barn. Föräldrar som har erfarenhet av en auktoritär skola har ofta förväntningar att den svenska skolan ska vara likadan. Föräldrar och lärare strävar därmed åt olika håll och konflikter kring vad som är skolans respektive föräldrarnas ansvar kan uppstå. Invandrarföräldrar kan känna sig osäkra i sin nya omgivning. Dessutom har vissa invandrarkulturer delvis en syn på barn som inte accepteras i Sverige. Invandrarföräldrar måste få kunskap om svenska lagar och attityder vad gäller barnuppfostran, sexualitet, äktenskap, aga, könsstympning m.m. Många föräldrar saknar dessutom kunskap om barnkonventionen.
Det är av stor vikt att ha en föräldraskola för invandrarföräldrar redan under introduktionstid. För att skapa en samverkan som fungerar är det bra om föräldrarna ges möjlighet att delta i skolans verksamhet, till ex. ha språkundervisning eller praktik på barnens skola.
Samhällsguider
Deltagarna i introduktionsverksamheten får antingen introduktionsersättning
eller försörjningsstöd. Kommunerna väljer själva vilken typ av ersättning man vill betala ut och kan även välja att betala ut ett högre belopp i introduktionsersättning än biståndsnormen, samt tillåta att hela eller delar av ersättningen får bibehållas även om individerna har vissa andra inkomster
Introduktions program ska innehålla svenskundervisning för invandrare (SFI), praktik i den utsträckning som är möjlig, orientering om svenska
samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information
om vardagslivet i en kommun. Utan tillräckliga språkkunskaper är det svårt att ta emot den omfattande informationen. Deras väletablerade landsmän skulle kunna anlitas som kontaktpersoner/samhällsguider. De kan kommunicera på respektive modersmål, kan kulturella koderna från båda kulturer och därmed kan de bli viktiga länkar till det svenska samhället. Samhällsguider ska verka under viss tid och arvoderas efter modellen för god man.
Samhällsinformation bör vara väldigt konkret och det ska inte finnas något tvivel att vissa värderingar i det svenska samhället inte kan förhandlas bort med hänsyn till kulturen eller religionen (jämställdhetsfråga, barnuppfostran, sjukvården m.m.). Förutom många andra vinster för individen och samhället lyckas man, förhoppningsvis, förebygga många familjetragedier.
Utvärdering och uppföljning
Kommunen ska utvärdera effekterna av verksamheter riktade mot invandrare. Idag gör man det i väldigt liten omfattning trots omfattande verksamhet. Det är viktigt att dessa insatser kartläggs, följs upp och utvärderas. Ordentliga uppföljningar krävs för att de mest effektiva åtgärderna ska kunna identifieras.
Vi föreslår att Stockholms Arbetarekommun ställer sig bakom motionens ande mening och beslutar:
Att Arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning bör organiseras inom samma förvaltning.
Att Integrera SFI-undervisningen med yrkesbranscher, vuxenutbildning och högskolor
Att Kommunen skall bedriva aktivt uppsökande verksamhet.
Att Kommunen inför samhällsguider
Att En obligatorisk föräldrautbildning genomförs i starkt samarbete med barnens skolor.
Att Rekrytera anhörigvårdare till vårdyrket och ge dem adekvat utbildning
Maria Hassan
Motionen behandlades vid Hjulsta S-förening styrelsemöte den 18 november.
Styrelsen beslutade att anta motionen som föreningens egen.
Tensta socialdemokratiska förening antar denna motion som sin egen.
081125 Ornina Younan, ordförande
S-kvinnor i Stockholm har genom per Capsulam-beslut daterat 30 november 2008 bestluat ställa sig bakom motionen.
Maria Östberg Svanelind, distriktsordförande
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
