lördag 27 december 2008

Motion I (utbildning) 09- Planeringsdagar i förskolan

Planeringsdagar i förskolan

Planeringsdagar/utbildning av personal/personalmöten sker i många förskolor på dagtid, på ordinarie öppetider. Vissa dagar stänger därför en del förskolor så tidigt som kl. 12.00. Förkolans första uppgift måste vara att hand om barnen då föräldrarna arbetar. Förskolan är på så sätt faktiskt en del av den svenska arbetslinjen.

Den som har en oflexibel arbetsgivare har mycket svårt att gå ifrån jobbet i förtid för att hämta på dagis. Alla har heller inte pensionerade föräldrar som bor i närheten och kan hämta barnbarnen. Detta problem bör vara ännu större för ensamstående föräldrar.

Jag yrkar på

att Arbetarkommunen ska arbeta för att planeringsdagar/personalmöten och utbildning av personal ska ske efter arbetstid och för att övertidsersättning för detta ska utgå till personalen.

Motionär: Sofie Evertsson, Katarinaföreningen

Motion avslogs vid föreningsmöte den 25 november 2008. Inkräktar på avtalsreglerade villkor. Föräldradagar kan utnyttjas. Rekommenderas insändas som enskild.

Förslag utlåtande I (utbildning) 09 - Planeringsdagar i förskolan

Förslag till utlåtande motion I09 – Planeringsdagar i förskolan

Motionären föreslår att förskolans personal skall ha sina planeringsdagar, -möten och fortbildning på kvällstid för att inte påverka förskolans öppettider.
Förskolan finns i första hand till för barnens skull. De ska ha rätt att möta en professionell pedagogisk verksamhet och en god omsorg utifrån sina individuella behov. Föräldrarnas behov av barnomsorg för att kunna jobba är naturligtvis också viktigt.
Det går inte att bedriva en bra och professionell verksamhet om inte personalen har möjlighet till gemensam planeringstid och fortbildning. Styrelsen delar inte motionärens uppfattning att detta alltid bör ske efter arbetstid. Styrelsen menar, liksom Katarinaföreningen, att detta kan lösas t ex med att använda föräldradagar.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motionen

Motion I (utbildning) 08 - Ändring i skollagen

Ändring i skollagen

I skollagens kapitel 9 §8, punkt 3, står det:
“skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.”
Paragrafen innebär att privata skolor har rätt att säga nej till elever om det medför svårigheter enligt ovan för skolan att ta emot dem. Detta har angetts som skäl för att hindra elever med t ex. funktionshinder eller sjukdomar att komma in på skolan trotts att deras betyg eller inträdesprov räckt till. Sådant beteende är givetvis oerhört kränkande och det är förvånande att det sektioneras av skollagen.
Dessutom bör väl konkurrens ske på lika villkor?

Jag yrkar:

Att arbetarekommen verkar för att punkt 3 i skollagens 9 kap §8 utgår

Stockholm den 10/11-08
Irene Montero
Bondegatan 17 A
116 23 Stockholm
Antogs som föreningens egen vid föreningsmöte den 25 november 2008.

Förslag utlåtande I (utbildning) 08 - Ändring i skollagen

Förslag till utlåtande motion I08 – Ändring i skollagen

Motionären vill att fristående skolor skall omfattas av samma skyldighet som kommunala när det gäller barn med funktionshinder.
Styrelsen delar motionärens uppfattning, det är viktigt dels för att förhindra diskriminering av funktionshindrade och dels för att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala och fristående skolor.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att bifalla motionen.

fredag 26 december 2008

Motion I (utbildning) 07 - Ändring i läroplanen

Ändring i läroplanen

Om skolan värdegrund i läroplanen står det : “ människolivets okränkbarhet, individens rättigheter och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet emellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism.”
Den svenska skolan ska vars konfessionsneutral. Skrivningen som ovan kan således inte annat än förbrylla. Om man därtill granskar “den etik som förvaltas av kristen tradition” blir m an sannerligen inte mer upplyst. Det finns åtskilliga kristna traditioner som lett till tveksamma etiska ställningstaganden, stick i stäv med värdegrundens intensioner. Eftersom skolan dessutom ska vara öppen för barn oavsett deras religiösa bakgrund, finns det ingen anledning att särskilt lyfta fram just den kristna etikens traditioner, vad dessa nu kan innebära.
Vad är det som skiljer västerländsk humanism från humanism i andra kulturer? Västerlandet har stått och står för åtskilliga brutala handlingar som än i dag drabbar stora delar av välden. Att ge just den västerländska humanismen tolkningsföreträde är i detta sammanhang absurt.

Jag yrkar

Att arbetarekommunen verkar för att ovanstående begrepp vad gäller “den etik som förvaltas av kristen tradition” - utgår

Samt

Att “västerländsk humanism” utgår och ersätts med förslagsvis “humanistiska och demokratiska traditioner”.

Stockholm den 10/11 - 08
Irene Montero
Medlem i Katarinas socialdemokratiska förening

Antogs som föreningens egen vid föreningsmöte den 25 november 2008.

Utlåtande motion I (utbildning) 07 - Ändring i läroplanen

Förslag till utlåtande motion I07 – Ändring i läroplanen

Motionären ifrågasätter läroplanens formulering: ”..de värden som skolan ska gestalta och förmedla i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism.” Formuleringen har sitt ursprung i den läroplan som den borgerliga regeringen 1991-94 lade fram. På den tiden följde även borgerliga regeringar traditionen att söka breda och blocköverskridande kompromisser om centrala skolpolitiska beslut. Formuleringen är resultatet av en sådan kompromiss, något vi socialdemokrater fick acceptera i utbyte mot annat.
Styrelsen delar motionärens kritik mot formuleringen och menar eftersom den folkpartiledda skolpolitiken nu helt har lämnat traditionen att söka breda politiska överenskommelser så kvarstår inte längre behovet av att försvara den tidigare kompromissen om läroplanens formulering.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att bifalla motionens första att-sats

Att bifalla motionens andra att-sats.

Motion I (utbildning) 04 - Kurser i kvinno- och migrationshistoria

Kurser i kvinno- och migrationshistoria

Historieskrivningen och historieundervisningen har i alla tider återspeglat
maktförhållanden i samhället. Kvinnor och migranter tillhör de grupper i samhället som länge varit osynliga i historien. Människorna har vandrat i årtusenden och orsakerna har varit många: nyfikenhet, krig, hunger, etniska och religiösa motsättningar. Från 1856 till 1920 emigrerade drygt en miljon svenskar till Amerika, samtidigt som det idag bor drygt en miljon människor som flyttat till Sverige. Dessa människor har haft ett betydande inflytande på respektive samhällen.
Kvinnorna fyllde de mest centrala samhällsfunktioner och arbetsuppgifter
under århundraden utan att ha makt i samhället. Kvinno- och migrationshistoria handlar om deras insatser i samhällsutvecklingen och deras makt, eller närmare bestämt maktlöshet, i samhället.
I kursplanen för ämnet historia anges att ämnet skall stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald.
Enligt 2 kap. 14 § gymnasieförordningen (1992:394) får styrelsen för gymnasieutbildningen inrätta lokala kurser. En sådan lokal kurs kan förekomma på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Enligt uppgift från Statens skolverk skall varken någon kommun eller annan skolhuvudman ha använt sig av denna möjlighet för att inrätta en lokal kurs i kvinno- eller migrationshistoria.
Det har blivit betydligt bättre med historieforskningen och historieskrivningen om kvinnor och migranter, men tyvärr återspeglas det inte i skolundervisningen. Med tanke på de negativa tendenser som finns på vissa skolor i förhållande till unga flickor och invandrare måste undervisningen i kvinno- och migrationshistoria förbättras väsentligt. Det förflutna påverkar människans tänkande och handlande i nutiden.

Vi föreslår att Stockholms Arbetarekommun ställer sig bakom motionens ande mening och beslutar:

Att Stockholms kommun i sina skolor inrättar lokala kurser i kvinno- och migrationshistoria.

Maria Hassan

Motionen behandlades vid Hjulsta S-förening styrelsemöte den 18 november.
Styrelsen beslutade att anta motionen som föreningens egen.

Tensta socialdemokratiska förening antar denna motion som sin egen.
081125 Ornina Younan, ordförande

S-kvinnor i Stockholm har genom per Capsulam-beslut daterat 30 november 2008 beslutat ställa sig bakom motionen.
Maria Östberg Svanelind, distriktsordförande

Förslag utlåtande motion I (utbildning) 04 - Kurser i kvinno- och migrationshistoria

Förslag till utlåtande I (utbildning) 04 – Kurser i kvinno- och migrationshistoria

Motionären pekar på bristande kunskaper om kvinnors och invandrares historia och vill därför att kommunen inrättar lokala kurser i kvinno- och migrationshistoria i sina gymnasieskolor. Styrelsen delar motionärens ambition att kvinnor och invandrares roll i historien bör synliggöras och ta en större plats i skolornas historieundervisning.
Inom kort förväntas regeringen föreslå stora förändringar inom gymnasieskolan baserade på den gymnasieutredning som presenterades i mars 2008. Både programstrukturen, de obligatoriska ämnenas roll och de lokala kursernas roll förväntas tas upp. Regeringens ambition är tydlig: att återinföra en tudelad gymnasieskola där bara vissa ungdomar skall ges en god grund för ett livslångt lärande medan andra riskerar att utbildas till en yrkesmässig återvändsgränd.
Uppgiften för våra representanter in riksdagen och i stadshuset bör vara att i första hand arbeta för att gymnasieskolan moderniseras så att alla ungdomar ger goda förutsättningar att skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs i arbetslivet, i samhället och för ett livslångt lärande. I det sammanhanget är det viktigt att arbeta för att förstärka kunskaperna om kvinno- och migrationshistoria.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motionen

Att uppdra åt våra riksdagsledamöter att i riksdagen arbeta för att kvinno- och migrationshistoria ges utrymme i gymnasieskolan.

torsdag 25 december 2008

Motion I (utbildning) 03 - Att ta körkort - nytt ämne i skolan

Motion till Arbetarekommunens årsmöte

Att ta körkort – nytt ämne i skolan

Att ha körkort idag underlättar delaktigheten i samhället. Fler arbeten står till förfogande för den som har körkort. I ett modernt samhälle har färdigheten att köra bil t o m kommit att betraktas som en nödvändighet.

Numera är det så dyrt att ta körkort att många ungdomar måste avstå från det av ekonomiska skäl. För ungdomar från höginkomsttagarfamiljer är körkort en självklarhet, oavsett de höga kostnaderna. Att ta körkort håller således på att bli en klassfråga. Därför bör det bli möjligt att inom gymnasiets ram kunna ta körkort.

På privata körskolor sker undervisningen i huvudsak individuellt. Bilkörning som ämne i gymnasiet kan öka effektiviteten i inlärningssituationen genom att undervisningen och övningskörningen kan ske i grupp, varvid ungdomarna kan lära sig, inte enbart av läraren utan också av varandra. För att inte inkräkta på undervisningen i andra ämnen kan utbildningen för körkort delvis ske under håltimmar. För en ung person i 17 – 18 årsåldern är det möjligt att under en till två terminer lära sig att behärska såväl bilteori som bilkörning. Alla ungdomar skulle på så sätt ges en chans att på samma villkor kunna ta sitt körkort.

Vi föreslår

Att elever i gymnasiet ges möjlighet till undervisning i bilkörning för att kunna ta sitt körkort.

Karen Blomqvist

Motionen antagen på möte i Sköndals socialdemokratiska kvinnoklubb den 13 november 2008.

Ingrid Klingber, ordförande Gizela Sladic, mötesordförande

Förslag utlåtande I (utbildning) 03 - att ta körkort - nytt ämne i skolan.

Förslag till utlåtande: Motion I03 (utbildning) – Att ta körkort – nytt ämne i skolan

Motionären föreslår att ungdomar skall ges möjlighet till körkortsundervisning i gymnasieskolan. Syftet är vällovligt – att göra det möjligt för alla ungdomar oavsett ekonomiska förutsättningar att utbilda sig för att ta körkort. Men styrelsen anser att gymnasieskolan redan idag har en mycket omfattande uppgift: att ge ungdomar de kunskaper, färdigheter och insikter som de behöver i arbetslivet, som grund för livslångt lärande och för att kunna delta i demokratin och ta tillvara sina rättigheter. Tonåringarna jobbar redan idag hårt för att klara av sina gymnasiestudier och ökade insatser behövs för att alla unga skall få goda gymnasiekunskaper. Styrelsen anser därför att det inte är lämpligt att tillföra ytterligare ett krävande och kostsamt ämne i gymnasieskolan.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motionen.

Motion I (utbildning) 01 - Vägen till språket

VÄGEN TILL SPRÅKET

Invandrare har flytt för att få en bättre framtid, om inte för sig själv så åtminstone för sina barn. Därför är det viktigt att få människorna att känna att det finns konkreta, realistiska möjligheter för en bättre framtid just för den enskilde. Men detta kommer att kräva betydande personliga insatser. Samhällets uppgift är att skapa förutsättningarna.

Introduktion och SFI

För att ha rätt till statlig ersättning ska kommunen erbjuda ett program för den nyanländes introduktion i samhället. En skriftlig introduktionsplan utarbetas i samråd med individen. För den som är i arbetsför ålder ska även samråd med den lokala arbetsförmedlingen ske. Introduktionen ska innehålla svenskundervisning för invandrare (SFI), orientering om svenska samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information om vardagslivet i en kommun. Undervisningen i svenska skall vara en integrerad del av introduktionsprogram och undervisningen skall kombineras med yrkesspår. Deltagarna i introduktionsverksamheten får antingen introduktionsersättning eller försörjningsstöd. Kommunerna väljer själva vilken typ av ersättning man vill betala ut och kan även välja att betala ut ett högre belopp i introduktionsersättning än biståndsnormen, samt tillåta att hela eller delar av ersättningen får bibehållas även om individerna har vissa andra inkomster.
Studiesituationen för en SFI-studerande är totalt sett ofta mer sammansatt än situationen för vuxenstuderande inom övriga skolformer, bl.a. eftersom man befinner sig i en inledningsfas i ett nytt land. Faktorer som påverkar inlärningsprocessen kan vara t.ex. förlust av såväl yrkes- som social identitet, förlust av familje- och släktmedlemmar, ålder samt ansvar för barn som kanske mår dåligt. Fysiska och psykiska förhållanden är med andra ord sällan optimala för dessa studerande.
Inte alla invandrare och flyktingar i Sverige läser SFI – endast hälften av dem med uppehållstillstånd påbörjar SFI inom tre år. Det är en grupp som har andra referensramar, andra studietraditioner och andra förutsättningar jämfört med elever med svensk bakgrund.
En nödvändig förutsättning för att individen ska delta är att individen själv upplever svenskutbildning som en investering och är motiverad att studera. En tidig kartläggning av den enskildes förutsättningar i fråga om utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet, hälsotillstånd, ekonomiska och sociala situation och inte minst vilka mål – studiemål och livsmål – de har. Kommunen skall i samverkan med individen upprätta kort- och långsiktiga individuella planer. För att undvika språk- eller kulturrelaterade svårigheter kan man få stöd från samhällsguider.
Att få börja sina studier på rätt nivå är viktigt både för att undvika framtida misslyckanden och för att förhindra att individer får ”börja om”. Yrkesorienterande aktiviteter, parallellt och mer eller mindre integrerat med utbildningen i SFI, får deltagaren till viss del ett funktionellt språk som den nyanlände behöver i nästa fas av etableringen i Sverige. Detta skapar också ökad delaktighet hos deltagaren. Det är viktigt att undervisningen, i möjligaste mån, bedrivs på ett flexibelt sätt. Detta kan uppnås exempelvis
genom att undervisning erbjuds i olika takt, på kvällstid eller på distans, samt genom att undervisning sker på arbetsplatsen eller samordnas med andra studier på gymnasie- eller universitetsnivå. Om språkstudierna
kombineras med arbetsmarknadskontakter bör motivationen för studierna stärkas.
Glappet mellan SFI nivåerna och det språk individen behöver på arbetsmarknaden, i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och i vuxenutbildningen är fortfarande alltför stort. En stor del av de nyanlända invandrarna har stort behov att ta del av vuxenutbildningen. SFI bör kombineras med studier på grund- och gymnasienivå vilket förekommer i mycket liten utsträckning. I vissa fall bör personer med akademisk bakgrund läsa språket på högskolan eller universitetet, bl.a. för att kunna etablera kontakter med den akademiska världen
Arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning bör organiseras inom samma förvaltning - samverkan förstärks genom en samlad organisation. Arbetet underlättas ytterligare om den operativa gruppen är samlokaliserad. Gemensam planering mellan kommunen och arbetsförmedlingen leder till bättre utnyttjande av tillgängliga resurser och uppenbara vinster för individen och samhället.

Högutbildade

Personer med eftergymnasial utbildning och akademisk utbildning bör uppmärksammas särskilt. De har goda förutsättningar att komma snabbt in på arbetsmarknaden. Erfarenheten visar tyvärr att arbetsmarknaden, särskilt den privata sektorn, är dåliga på att släppa in invandrarakademiker. Oftast likställs brytningen i svenska med deras yrkesfärdigheter och de får inte chansen att visa sitt kunnande. Ju längre tiden går desto svårare blir det att hävda sig som yrkesmänniska eftersom kunskap är en färskvara.
Det är viktigt att redan under introduktionsperioden kartlägga vilken utbildning och yrkesfärdigheter individerna har, hur tillämpningsbara är de på den svenska marknaden, hur realistiskt det är att få arbete inom sitt yrkesområde och vilka önskemål personer har. Undervisningen bör ske i nära samverkan med respektive branscher eller högskolor där personer får möjlighet att visa sina yrkesfärdigheter och upptäcka vilket stöd de behöver.


Speciella åtgärder för korttidsutbildade

Analfabeter och personer med mycket kort grundutbildning bör bilda egen skolform. I den gruppen måste det tillämpas en särskild pedagogik med stark koppling till praktiken, där individernas intresse tillvaratas. Goda kunskaper i det egna språket är grunden för inlärningen av det nya språket, men många personer saknar dessa kunskaper. Därför bör modersmålsundervisning ske parallellt med svenskundervisningen. Det stärker de studerandes självförtroende och tillit till det nya landet.
Kortutbildade befinner oftast sig i utbildningen under en längre
tidsperiod. Detta kan medföra svårigheter att upprätthålla en kontinuitet (anordnare, lärare och arbetssätt, lokaler m.m.) För gruppen kortutbildade har en sådan kontinuitet en stor betydelse för tryggheten och därmed framgången i studierna. Det bör vara möjligt att grovt uppskatta hur stor andel som behöver komplettera sin utbildning på olika nivåer. Men det är också nödvändigt att göra en realistisk bedömning om alla kan nå dessa utbildningsnivåer. Sannolikt är målet för en större eller mindre grupp oöverstigligt med hänsyn tagit till individens totala utbildningsbehov, familjsituation och den studietradition man har med sig. Det innebär att samhället för en längre period behöver skapa en meningsfull sysselsättning för denna grupp. Idag löses det ofta med kortvariga kommunala projekt.
För vissa SFI-studerande kan vägen fram till ett oberoende liv bli lång. Samhällsguidens uppgift är då att stödja den studerande genom att medverka i upprättandet av en individuell plan med delmål som viktiga avstamp.

Lågutbildade kvinnor
Det bör uppmärksammas om svårigheterna att nå vissa grupper, främst kvinnor. Större andel män än kvinnor har tidigare yrkeserfarenhet och männen också är högutbildade i högre grad. Lågutbildade kvinnor har oftast inte yrkesarbetat medan två av tre högutbildade kvinnor har yrkeserfarenhet från utlandet. Avbrott i studier är fler bland lågutbildade, men ursakarna bakom dem är olika för män och kvinnor. Det befintliga statistiska underlaget om avbrott/studieuppehåll ger dock ingen ledtråd till hur de studerandes individuella mönster ser ut, om t.ex. kvinnor gör fler och längre avbrott/studieuppehåll än män eller om män eller kvinnor återkommer till utbildningen i olika hög grad. En sådan avbrottsundersökning skulle kunna ge en bättre bild av hur män respektive kvinnor upplever sin studiesituation.
Kvinnornas avbrott beror på föräldraledighet, vård av sjukt barn eller äldre anhörig och väntetider inom barnomsorgen. Samtidigt fungerar SFI-kunskaperna för dessa kvinnor både förstärkande och överbryggande i vardagen. Nyttan och glädjen med SFI-studier handlar främst om ökat självförtroende och större möjligheter att agera på olika sociala arenor.
Det finns en grupp unga kvinnor inom anhörigvård som är ganska isolerade från samhället. Vad händer med dem när deras anhöriga dör? Dessa kvinnor har genom åren skaffat värdefull erfarenhet att arbeta med äldre, men saknar formell utbildning och ofta saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Det är viktigt att satsa på de kvinnorna, särskilt med tanken på framtids personalförsörjning inom äldrevården.
Inga män gör avbrott/studieuppehåll p.g.a. barnomsorg. Däremot gör de det när de fått arbete eller på socialtjänstens begäran känner sig tvingad av ekonomiska eller andra skäl att försörja sin familj, trots att mannen skulle vilja stanna kvar i utbildning. För dessa män skulle ett studiestöd antagligen upplevas positivt.

Föräldrautbildning

Inte minst är det viktigt för att finna sin roll som förälder och inte förlora bandet med egna barn. Föräldrar som har erfarenhet av en auktoritär skola har ofta förväntningar att den svenska skolan ska vara likadan. Föräldrar och lärare strävar därmed åt olika håll och konflikter kring vad som är skolans respektive föräldrarnas ansvar kan uppstå. Invandrarföräldrar kan känna sig osäkra i sin nya omgivning. Dessutom har vissa invandrarkulturer delvis en syn på barn som inte accepteras i Sverige. Invandrarföräldrar måste få kunskap om svenska lagar och attityder vad gäller barnuppfostran, sexualitet, äktenskap, aga, könsstympning m.m. Många föräldrar saknar dessutom kunskap om barnkonventionen.
Det är av stor vikt att ha en föräldraskola för invandrarföräldrar redan under introduktionstid. För att skapa en samverkan som fungerar är det bra om föräldrarna ges möjlighet att delta i skolans verksamhet, till ex. ha språkundervisning eller praktik på barnens skola.

Samhällsguider

Deltagarna i introduktionsverksamheten får antingen introduktionsersättning
eller försörjningsstöd. Kommunerna väljer själva vilken typ av ersättning man vill betala ut och kan även välja att betala ut ett högre belopp i introduktionsersättning än biståndsnormen, samt tillåta att hela eller delar av ersättningen får bibehållas även om individerna har vissa andra inkomster
Introduktions program ska innehålla svenskundervisning för invandrare (SFI), praktik i den utsträckning som är möjlig, orientering om svenska
samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information
om vardagslivet i en kommun. Utan tillräckliga språkkunskaper är det svårt att ta emot den omfattande informationen. Deras väletablerade landsmän skulle kunna anlitas som kontaktpersoner/samhällsguider. De kan kommunicera på respektive modersmål, kan kulturella koderna från båda kulturer och därmed kan de bli viktiga länkar till det svenska samhället. Samhällsguider ska verka under viss tid och arvoderas efter modellen för god man.
Samhällsinformation bör vara väldigt konkret och det ska inte finnas något tvivel att vissa värderingar i det svenska samhället inte kan förhandlas bort med hänsyn till kulturen eller religionen (jämställdhetsfråga, barnuppfostran, sjukvården m.m.). Förutom många andra vinster för individen och samhället lyckas man, förhoppningsvis, förebygga många familjetragedier.

Utvärdering och uppföljning

Kommunen ska utvärdera effekterna av verksamheter riktade mot invandrare. Idag gör man det i väldigt liten omfattning trots omfattande verksamhet. Det är viktigt att dessa insatser kartläggs, följs upp och utvärderas. Ordentliga uppföljningar krävs för att de mest effektiva åtgärderna ska kunna identifieras.

Vi föreslår att Stockholms Arbetarekommun ställer sig bakom motionens ande mening och beslutar:



Att Arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning bör organiseras inom samma förvaltning.

Att Integrera SFI-undervisningen med yrkesbranscher, vuxenutbildning och högskolor

Att Kommunen skall bedriva aktivt uppsökande verksamhet.

Att Kommunen inför samhällsguider

Att En obligatorisk föräldrautbildning genomförs i starkt samarbete med barnens skolor.

Att Rekrytera anhörigvårdare till vårdyrket och ge dem adekvat utbildning

Maria Hassan

Motionen behandlades vid Hjulsta S-förening styrelsemöte den 18 november.
Styrelsen beslutade att anta motionen som föreningens egen.

Tensta socialdemokratiska förening antar denna motion som sin egen.
081125 Ornina Younan, ordförande

S-kvinnor i Stockholm har genom per Capsulam-beslut daterat 30 november 2008 bestluat ställa sig bakom motionen.
Maria Östberg Svanelind, distriktsordförande

Förslag utlåtande I (utbildning) 01 - Vägen till språket.

Förslag till utlåtande I01 – Vägen till språket

Motionären har på ett ambitiöst och insiktsfullt sätt utarbetat vad som närmast är ett program för utveckling och nystart av SFI-undervisningen för att bättre än idag motsvara människors skilda förutsättningar och behov av språkundervisning. Styrelsen delar andemeningen i motionen och menar att det skisserade programmet för utveckling av SFI-undervisningen är mycket bra. Även förslaget att aktivt uppsöka anhörigvårdare och motivera dem att utbilda sig inom omsorgsyrket är ett bra förslag.
När det gäller frågan om föräldrautbildning är det en bra idé men styrelsen menar att det bör vara en möjlighet och inte ett tvång att delta.
Det finns mycket som talar för att det vore bra att samordna arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning inom samma förvaltning. Men frågan om hur kommunens förvaltningar skall organiseras måste ses i ett sammanhang och inte beslutas bit för bit.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motionens första att-sats

Att bifalla motionens andra att-sats

Att bifalla motionens tredje att-sats

Att bifalla motionens fjärde att-sats

Att avslå motionens femte att-sats

Att bifalla motionens sjätte att-sats

Att uppdra åt fullmäktigegruppen att närmare utreda förutsättningarna för en sådan föräldrautbildning som skisseras i motionen.

måndag 22 december 2008

Utlåtande över motion F3 ”Fordonsskatten” v1

Motionären menar att fordonsskatten är orättvis eftersom den utgår från ägandet till fordon istället för hur lång körsträcka fordonet används för. Motionären vill därför växla fordonsskatten med drivmedelsskatten så att skatten på drivmedel höjs och fordonsskatten avskaffas.

Huvudpoängen med att ta in skatt är naturligtvis att finansiera gemensamma nyttigheter såsom vård, skola omsorg. Utöver detta huvudsyfte kan det finnas anledning att utforma skatterna på ett sådant sätt så att de bidrar till att lösa andra samhällsproblem, exempelvis miljöproblem.

Styrelsen känner sympati för motionärens vilja att ha en stor andel av beskattningen kopplad till den faktiska körsträckan, men menar att en stor del av beskattningen redan idag ligger på drivmedlet och därmed den faktiska körsträckan. Fordonsskatten har dock en viktig styrfunktion då den är koldioxidberoende, dvs. den som har ett fordon med stora utsläpp av växthusgaser betalar högre skatt än den som har ett fordon med lägre utsläpp av växthusgaser. På så sätt bidrar skatten till att många konsumenter efterfrågar miljövänligare fordon. Styrelsen menar vidare att fordonskatten fyller en funktion i så måtto att den bidrar till att gamla fordon skrotas ut.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

Att avslå motionen

Motion F3 "Fordonsskatten"

De flesta som äger en motorcykel, personbil, buss, lastbil, traktor, motorredskap (grävmaskiner etc), tunga terrängvagnar eller släpvagnar betalar fordonsskatt. Denna skatt betalas oberoende om du använder bilen varje dag eller en gång per år. Men varför? Från början infördes fordonsskatten för att bekosta reparationer av slitage på vägarna. Det man undrar är dock om inte personer som kör året om inte sliter mer än dem som bara använder bilen någon gång i månaden. Ersätt därför istället fordonskatten med en likvärdig ökning på drivmedelsskatten. Det skulle vara mer rättvist!
Detta skulle slå hårdast mot dem som kör mest, vilket är dem som sliter mest på vägarna. Men det tycker jag låter rättvist!
Det skulle även kunna ha en positiv effekt på drivmedelsanvändningen. Folk skulle dock inte få mindre pengar till bränsle eftersom de slipper fordonsskatten, men det skulle bli en tydligare skillnad i att inte ta bilen.

Därför yrkar jag,

att fordonsskatten ersätts med en likvärdig ökning på drivmedelsskatten.
att miljöbränslen undantas från denna drivmedelsskatte-ökning.


Dennis Färnlund


Motionen antogs som Sätra socialdemokratiska förenings egen på möte 2008-11-29


Kurt Fredriksson, ordförande

Utlåtande över motion F2 ”Socialdemokraternas dubbdäckspolitik” v1

Motionären menar att Socialdemokraterna har svalt vägverkets propaganda om dubbdäckens miljöpåverkan och därför måste ändra sin dubbdäckspolitik. Motionären menar vidare att de något större partiklarna som dubbdäck och dubbdäcksslitage ger upphov till inte är så farliga som det sägs.

Frågan om partiklar i luften är föremål för en bred forskning från en mängd olika myndigheter, institutioner och intressenter. Forskning bedrivs både hos vägverk, naturvårdsverk, SMHI och av exempelvis Stockholms stad. Inom denna forskning ingår partiklarnas storlek som en väsentlig del av. En del av forskningen görs dessutom gemensamt inom ramen för ”EMFO”, Emissionsforskningsprogrammet. Syftet är att industri och myndigheter ska ha tillgång till den kunskap som är nödvändig för att utveckla fordon och fordonskomponenter i hållbar riktning. EMFO omfattar emissioner som uppkommer i samband med att fordon trafikerar allmän väg samt emissioner från traktorer och större arbetsmaskiner. Med emissioner menas här både luftföroreningar och buller. Utöver avgasutsläpp omfattas också avdunstning och emissioner från däck och vägbana.
EMFO drivs av Programrådet för fordonsforskning, som består av representanter av flera myndigheter och företag.

Även om det finns omfattande forskning kring partiklar så återstår flera luckor inom forskningsfältet. Motionären har rätt i att partiklar av olika storlek ger upphov till olika skador. Det är dock inte möjligt att av dagens forskning dra slutsatsen att de partiklar som dubbdäcken ger upphov till inte skulle vara farliga. Det finns en mängd studier som påvisar sambandet mellan även de något större pariklarna och hälsofaror och förhöjd frekvens av sjukhusbesök.

Styrelsen menar därför att det även fortsättnings kommer att finnas behov av att begränsa dubbdäcksanvändningen och därmed minimera antalet skadliga partiklar. Styrelsen delar motionärens uppfattning att det är av stort värde om äldre bilar fasas ut och ersätts av nya, miljövänligare. Styrelsen noterar också att den socialdemokratiska oppositionsbudgeten innehöll förslag om skrotningspremie som vore ett värdefullt redskap för att uppnå den önskade utfasningen.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

Att avslå att sats 1,2, 3 och 5

Att bifalla att sats 2

Motion F2 "Socialdemokraternas dubbdäckspolitik"

Socialdemokraterna har helt svalt vägverkets rapport och propaganda om dubbdäckens miljöpåverkan.

”Många vetenskapliga rapporter har påvisat kopplingen mellan hälsofara och små partiklar. En av dessa rapporter kommer från vägverket som tar upp att dubbdäck bidrar till en ökad nivå av partiklar i luften. Friktionen mellan däcken och vägen skapar dessa partiklar som är hälsofarliga för oss.”
...
”När vägverket redovisar partiklar redovisas de som ett PM10-värde som står för den totala massan av alla partiklar under 10 mikrometer. Detta sätt att mäta partiklar är ett relativt dåligt sätt, eftersom man endast får vikten av partiklarna och inte antalet eller storleken. Ju större partikel desto större inverkan på vikten, vilket innebär att stora partiklar har större inverkan på resultatet. Det är dock tvärt om när det gäller hälsan; desto mindre, desto farligare. Större partiklar fastnar i näshåren medan riktigt små partiklar, under en mikrometer, går rakt igenom kroppen ut i blodet.”[1]

”Trafikrelaterade partiklar (PM2.5) har ett starkare samband med allvarliga hälsoeffekter som antal dödsfall och akut hjärt-kärlmorbiditet än PM10”[2]

”I en massiv kampanj med helsidesannonser i flera tidningar går Vägverket ut i ett försök att påverka bilister att välja vinterdäck utan dubb. Den ena annonsen har en bild på lungor och luftvägar och kan närmast betraktas som skräckpropaganda.”
...
”Frågan om partiklar i luften som kan orsaka olika problem är mycket komplex. Vägverket behandlar i sina annonser endast de större partiklarna, kallade PM10, som kan irritera de övre luftvägarna, där de oftast fastnar. Trots detta vill man genom bilden på lungorna påskina att partiklarna påverkar långt ner i lungorna, vilket är fel. Senare forskning har visat att de verkligt farliga partiklarna är de finare partiklarna som också finns i luften, kallade PM2,5, och ännu finare nanopartiklar. Dessa partiklar kommer från andra källor än dubbdäck, framför allt från motorfordons förbränning, det vill säga avgaserna. Enligt en helt nyligen publicerad rapport från SMHI transporteras merparten av PM2,5-partiklarna in med luften från andra länder.”[3]

Man måste lägga dessa dubbdäck i perspektiv. Avgaser och cigaretter spyr ut partiklar, både fler och mindre än dubbdäcken.
Arbeta istället för att:
l Alla bilar ska ha väl fungerande katalysatorer.
l Oberoende tester och undersökningar.
l Utfasning av äldre bilar.

Man bör även ifrågasätta Vägverket slutsatser av hur många liv som går att rädda, eftersom Vägverket inte tar hänsyn till storleken på partiklar. Vilket inte stämmer överens med den senaste forskningen.

Vägverket är inte objektiva i sina undersökningar. Vilket Uppdrag Granskning påvisade:

”Nu skall WSP, i konsortium med bland annat just Thyrensfå betalt för ett nytt uppdrag - att kvalitetsgranska sina egna kalkyler.- Vill vi ha en kvalitetsgranskning, så vill vi få en så objektiv och oberoende utredning som möjligt, säger Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö.Får man det om de är från samma bolag?- Det utgår jag ifrån är säkerställt. Vi har ju inget intresse att göra en granskning bara för att vidimera det som de gjort tidigare. Vi vill ju titta på detta med nya ögon, säger han.
Varför har man då valt samma bolag?- WSP är ett väldigt stort, så jag utgår från, att man i upphandlingen har gjort den separationen. Det är för mig en utgångspunkt, och är det på något annat sätt så vore det väldigt besvärande, säger Ingemar Skogö.
WSP-konsortiet är upphandlat för hela 155 miljoner. Vad man redan gör är att genomföra första steget av själva bygget för Förbifart Stockholm. Man har redan börjat borra för geologiska bergundersökningar på ett antal platser längs Förbifarten.
Samma bolag som gjort de kritiserande kalkylerna, får betalt för att genomföra det projekt de tagit fram beslutsunderlag till,och de skall kvalitetsgranska sina egna kalkyler.- Vi upphandlar de som uppfyller kriterierna på bästa sätt.Uppenbarligen har WSP varit framgångsrika här och vunnit ett antal kontrakt, konstaterar Ingemar Skogö.Är det ett problem att samma bolag tar fram beslutsunderlag och sen tjänar stora pengar på att genomföra beslutet?- Det beror på hur det är skrivet, då måste man titta på villkoren i detalj, säger Ingemar Skogö.”[4]
Det här är inte första gången resultat styrs eller mörkas.
”Vägverkets miljöavdelning ställde sig genast bakom Ecodrive och lät trafikmiljöföretaget Rototest utanför Stockholm göra en noggrann analys av körmetoden. Resultatet var nedslående. Utsläppen av giftiga avgaser ökade markant. Då fick Rototest ett nytt uppdrag av Vägverket, att analysera sina testresultat mer noggrant. Samma resultat igen. Utredningen mörklades och när Aftonbladet ville ha ut handlingarna försökte miljöavdelningen hemligstämpla materialet.”[5]
Den rapport som idag finns ute om detta är inte den som Rototest gjorde till Vägverket. Den nya rapporten är omskriven och saknar helt kritik i slutsatserna.[6]
Därför yrkar jag,
att Socialdemokraterna omvärderar sin miljöpolitik, angående dubbdäck.
att undersökningar rörande hälsa görs av Naturvårdsverket istället för Vägverket.
att Naturvårdsverket eller Vägverket gör en undersökning om hälsoeffekterna från dubbdäck, där de tar hänsyn till storleken på partiklar.
att Socialdemokraterna arbetar för att äldre bilar fasas ut.
att motionen överlämnas till Riksdagsgruppen.

Stockholm 2009
Dennis Färnlund

Motionen antogs som Sätra socialdemokratiska förenings egen på möte 2008-11-15


Kurt Fredriksson, ordförande
[1] Citat: Antagen motion vid Arbetarekommunens årsmöte 2008: Hälsofara på SL stationer. Dennis Färnlund.
[2] Citat: Thomas Sandström. Betydelsen av partikelstorlek och kemisk sammansättning för hälsoeffekter. Transportforum Linköping (2008). p. 12.
[3] Citat: Halvard Nilsson. "Dubbdäck räddar liv”. Dagens Nyheter (2008-10-14 ).
[4] Citat: Peter Bagge. Får betalt för att granska sig själva. SVT: Uppdrag Granskning (22 oktober 2008).
[5] Citat: Robert Collin. Därför funkar inte Ecodrive. Aftonbladet (20 DECEMBER 1999).
[6] Referat: Håkan Johansson Vägverket , Jonny Färnlund och Christian Engström Rototest AB. Effekter av EcoDriving på avgasutsläpp och bränsleförbrukning, en förstudie. Vägverket (1999-12-20).

Utlåtande över motion F1 ”Sänkt pris och användning av el” v1

Motionären menar att elpriset i Sverige är för högt och att lösningen på detta problem är att fastställa ett ”elbasbelopp” dvs. en viss bestämd mängd el som varje invånare skulle kunna förbruka, och att denna mängd skattebefrias. Styrelsen delar inte motionärens uppfattning. I den mån elpriserna i Sverige är för höga beror det i första hand på de övervinster som tas ut av elproducenterna, inte av energiskatterna.

Ska vi klara klimatkrisen och uppmuntra fortsatt energieffektivisering kommer energipriserna även fortsättningsvis ligga på en relativ sett hög nivå. Styrelsen vill ändå peka på behovet av att komma åt de övervinster som uppstår i sektorn. I den senaste oppositionsbudgeten i riksdagen vidtas flera åtgärder för att komma till rätta med dessa. Dels en engångsutdelning från vattenvall, dels en höjning av fastighetsskatten, en sätt att ta tillbaka övervinsterna utan att elpriset påverkas.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

Att avslå motionen

söndag 21 december 2008

Motion F1, Sänkt pris och användning av el

Motion till Arbetarekommunens årsmöte 2009

El priset är för högt och konsumtionen har sedan 70-talet gått upp med 130%.

El priset är för högt och konsumtionen har sedan 70-talet gått upp med 130%. Jag skrev förra året en motion om att förstatliga elproduktionen, så att vi kunde få kontroll över pris och produktion. Den motionen ansågs besvarad, därför kommer här ett nytt förslag – utarbetat efter kritiken. Min förra motion fick kritik för att uppmuntra slöseri av el, eftersom priset skulle vara så lågt.

Så istället för att förstatliga alla dessa elbolag, ta bort skatten. Bestäm en mängd el per månad som ett hushåll för göra av med, skattefritt. Detta skulle skapa medvetenheten om hur dyr elen blir när man kommer över denna mängd. Det skulle skapa en vilja att ta sig under nivån.

Om vi säger att medelhushållet använder 800 kWh per månad så är mitt förslag att vi tar bort skatten för de första 600 kWh varje månad. Detta skulle betyda att elräkningen blev ungefär 200kr billigare. 200kr på 600 kWh inkluderar både elskatt och moms. Denna sänkning skulle bli märkbar och människor skulle se att de tjänar på att sänka sitt användande. Det handlar om att uppmuntra ett beteende. Delar av dessa kostnader skulle komma tillbaka som handel men kostnaden skulle kunna bekostas med en högre elskatt.

Därför yrkar jag,

att elskatten tas bort på ett bas-el belopp.
att ett bas-el belopp bestäms.
att motionen skickas till Riksdagsgruppen.


Dennis Färnlund


Motionen antogs som Sätra socialdemokratiska förenings egen på möte 2008-11-29
Kurt Fredriksson, ordförande

fredag 19 december 2008

Välkommen att ta del av styrelsens motionsutlåtanden som kommer att läggas ut fortlöpande här. Skriv gärna synpunkter och kommentarer på respektive utlåtande. För att läsa motionen i sin helhet klicka här: http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Partidistrikt/Stockholm/Hem1/Motioner-till-arsmotet-2009/