Motionären kräver att de rum i tunnelbanan/kollektivtrafiken dit väktare tar omhändertagna personer i väntan på polis alltid ska vara kameraövervakade. Styrelsen delar motionärens uppfattning, kameraövervakning är viktigt för den gripne och för allmänheten. Men det är också viktigt för väktaren,/ordningsvakten.
En väktare som av polisen förordnats och utbildats har i egenskap av ordningsvakt viss rätt att omhänderta personer i väntan på polis. ”Vanliga” väktare har samma rätt som envar att gripa misstänkta, som då skyndsamt överlämnas till polis. Vanligen finner man dessa ordningsvakter i varuhus, köpcentrum, gallerior och i kollektivtrafiken.
SL vill sätta upp kameror i de rum som är avsedda för detta. För det krävs att länsstyrelsen beviljar tillstånd för kameraövervakning. Deras hållning att ge tillstånd har historiskt varit mycket restriktiv. SLs första ansökan att kameraövervaka ”omhändertaganderum” har då detta motionssvar skrivs legat 6 månader hos länsstyrelsen för avgörande.
Att använda soprum eller liknande utrymmen görs endast undantagsvis om den omhändertagne/gripne inte på ett rimligt säkert sätt kan föras rum särskilt avsedda för omhändertaganden.
Att utöver avsedda omhändertagningsrum även övervaka ”alla” rum som kan användas är orimligt. Det är också helt orealistiskt att få tillstånd till det. Men varför används då andra rum än de särskilt avsedda för ändamålet? Valet att göra så styrs inte enbart av "vakten" och vad hon/han tycker är lämpligt utan också av situationens art och med hänsyn till den omhändertagna personens integritet. Om den omhändertagne/gripne uppträder mycket uppseendeväckande kan bedömning göras att man av hänsyn till denne inte ska föra denne via offentliga ytor. Utan att stanna ”på vägen” i annat rum.
Det förekommer att omhändertagningsrum har brister som gör dem farliga att använda. Det kan vara att där finns bråte av olika slag. Sådana fall drivs av skyddsombud. Exempel finns då skyddsombud stoppat användning av sådant rum, varpå arbetsmiljöverket förbjudit användning tills brister åtgärdats. Den enda normen som finns på sådana rum är just ett sådant fall i Stockholm där verkets tillsynsmeddelande specificerar vissa krav de ställer för att rummet skall vara arbetsmiljömässigt rimligt.
En till aspekt på frågan är att det måste vara klara regler för det inspelade material avseende bl.a. hur det förvaras, hur länge det sparas, vilka som har tillgång att gå igenom det och slutligen när det får användas, exempelvis för att utreda en polisanmälan. Sådana regler finns idag inom SL – men det kan vara svårt att säkra dem i andra lokaler
Inom yrkesgruppen väktare/ordningsvakter är detta en högprioriterad fråga, då man menar att tror skulle ge högre rättssäkerhet åt alla inblandade. Man upplever att det skulle ge dem som arbetar med detta en bättre yrkesidentitet då inga övergrepp kan ske utan att dokumenteras – detta upplevs som en garanti att slippa beskyllningar svåra att idag motbevisa.
Styrelsen föreslår årsmötet/representantskapet besluta
Att besvara motion M02 och M03
Att överlämna motionerna till våra grupper i SL och polisstyrelsen med önskan om uppföljning under verksamhetsåret
Anna Kettner
måndag 26 januari 2009
Förslag till svar på Motion M01 Rättsäkerhet och ekonomi / AK
Motionen tar upp problem med intyg i samband med vittnesinställelser. Styrelsen uppfattning är att då det gäller personer med anställning väktare, ordningsvakter, skyddsvakter och butikskontrollanter skall ersättning betalas av arbetsgivaren då vittnesmålet är en konsekvens av dennes verksamhet.
Vittnesinställelser regleras i Transports kollektivavtal för dessa grupper:
Utdrag ur kollektivavtalet
2008-2010, Almega Tjänsteförbunden / Svenska Transportarbetareförbundet
§ 4 Ersättning för övertidsarbete, förskjuten arbetstid och vittnesinställelse
Mom 6
Om arbetstagare under annan tid än på vederbörandes arbetstid kallas som vittne till förhör hos polismyndighet eller domstol angående händelse som har samband med arbetstagarens väktaruppdrag ska ordinarie lön enligt § 3 mom 1 utges för den tid som åtgår till förhöret. Dessutom utges restidsersättning för resa till och från förhörslokal enligt § 10 mom 1.
Anmärkningar:
1 Arbetstagare som vittnar enligt moment 6 ska i första hand ansöka om ersättning för förlorad arbetsförtjänst från domstolen. Om allmänna medel inte fullt ut kompenserar bortfall av inkomst som skulle ha utgått enligt detta avtal, ska arbetsgivaren ersätta mellanskillnaden.
2 Arbetstagare ska beviljas nödvändig vila i anslutning till vittnesinställelse.
3 Tvister om tillämpningen av detta moment ska handläggas direkt av de centrala parterna.
Så kallade entrévärdar/krogvärdar tillhör inte bevakningsbranschen utan är personer som jobbar utan kontroll på lämplighet, utbildning eller kompetens. De sk "Krogjobben" är ofta extrajobb, inte ovanligt att dessa har annan huvudarbetsgivare (dagtid).
Självklart är det viktigt att regler följs och kontrollen förbättras. Samtidigt ser styrelsen problem med olika former av kompensation för förlorad arbetsförtjänst, då den som jobbar som timanställd i skiftarbete ofta hamnar i gråzoner för reglerna. Hur gör man t.ex. i de fall då man måste delta i t.ex. en rättegång en dag då man skulle behöva ha vilotid inför ett nattskift? Formellt torde ingen ersättning utgå i detta fall – likväl förlorar man de facto lön. (Samma problem uppstår för övrigt när det gäller ersättning i samband med politiska förtroendeuppdrag.)
Styrelsens uppfattning är att striktare kontroll måste till, men att den bör kombineras med en översyn av reglerna för förlorad arbetsförtjänst på olika samhällsområden
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta
att motionen anses besvarad
att motionen sänds till partigrupperna i riksdagen och SKL samt behandlas vid möte med våra utsedda nämndemän.
Anna Kettner
Vittnesinställelser regleras i Transports kollektivavtal för dessa grupper:
Utdrag ur kollektivavtalet
2008-2010, Almega Tjänsteförbunden / Svenska Transportarbetareförbundet
§ 4 Ersättning för övertidsarbete, förskjuten arbetstid och vittnesinställelse
Mom 6
Om arbetstagare under annan tid än på vederbörandes arbetstid kallas som vittne till förhör hos polismyndighet eller domstol angående händelse som har samband med arbetstagarens väktaruppdrag ska ordinarie lön enligt § 3 mom 1 utges för den tid som åtgår till förhöret. Dessutom utges restidsersättning för resa till och från förhörslokal enligt § 10 mom 1.
Anmärkningar:
1 Arbetstagare som vittnar enligt moment 6 ska i första hand ansöka om ersättning för förlorad arbetsförtjänst från domstolen. Om allmänna medel inte fullt ut kompenserar bortfall av inkomst som skulle ha utgått enligt detta avtal, ska arbetsgivaren ersätta mellanskillnaden.
2 Arbetstagare ska beviljas nödvändig vila i anslutning till vittnesinställelse.
3 Tvister om tillämpningen av detta moment ska handläggas direkt av de centrala parterna.
Så kallade entrévärdar/krogvärdar tillhör inte bevakningsbranschen utan är personer som jobbar utan kontroll på lämplighet, utbildning eller kompetens. De sk "Krogjobben" är ofta extrajobb, inte ovanligt att dessa har annan huvudarbetsgivare (dagtid).
Självklart är det viktigt att regler följs och kontrollen förbättras. Samtidigt ser styrelsen problem med olika former av kompensation för förlorad arbetsförtjänst, då den som jobbar som timanställd i skiftarbete ofta hamnar i gråzoner för reglerna. Hur gör man t.ex. i de fall då man måste delta i t.ex. en rättegång en dag då man skulle behöva ha vilotid inför ett nattskift? Formellt torde ingen ersättning utgå i detta fall – likväl förlorar man de facto lön. (Samma problem uppstår för övrigt när det gäller ersättning i samband med politiska förtroendeuppdrag.)
Styrelsens uppfattning är att striktare kontroll måste till, men att den bör kombineras med en översyn av reglerna för förlorad arbetsförtjänst på olika samhällsområden
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta
att motionen anses besvarad
att motionen sänds till partigrupperna i riksdagen och SKL samt behandlas vid möte med våra utsedda nämndemän.
Anna Kettner
D06 och D 19 ang tillgänglighet
Utlåtande över motion D06 ”Se till att Stockholms stad och landsting är tillgängligt 2010” samt D19 ”Tillgänglighet vid konferenser”
Stockholms kommunfullmäktige beslutade 1999 om målet att Stockholm ska vara världens tillgängligaste huvudstad år 2010. Sedan dess har staden avsatt 100 mnkr årligen för tillgänglighetsåtgärder. Nu återstår endast två år och socialdemokraterna har därför krävt att staden skyndsamt ser över hur långt man har kommit och vad som återstår att göra, samt utarbetar en strategi för hur tillgänglighetsarbetet ska fortsätta efter 2010.
Det finns idag många miljöer och platser i Stockholm där framkomlighet och tillgänglighet för funktionsnedsatta personer är otillräcklig. Privatiseringen av det offentliga rummet innebär också en risk för minskad tillgänglighet i Stockholm. En tillgänglig stad innebär att det inte finns några hinder för full delaktighet för alla. Ännu kvarstår mycket arbete innan Stockholm kan bli världens tillgängligaste huvudstad. Utemiljön och den offentliga miljön måste göras tillgänglig och samlingslokalerna ska utformas med tanke på att ingen ska utestängas. En stad som är tillgänglig är bra för alla invånare.
Staden har dock totalt sett begränsade möjligheter att påverka tillgängligheten utanför stadens egna verksamheter. Engagemanget för tillgänglighetsarbetet inom näringslivet, exempelvis på restauranger, caféer, biosalonger och teatrar påverkar också i stor grad tillgängligheten i Stockholm. Hinder för delaktighet i samhället måste identifieras och undanröjas oavsett var det påträffas.
Det har sedan starten funnits en bred enighet kring projektet världens tillgängligaste huvudstad 2010. Under det pågående borgerliga styret så har uppföljningen av tillgänglighetsarbetet varit såväl bristfälligt som behäftad med kraftiga förseningar. Detta trots att socialdemokraterna vi flera tillfällen har lyft upp problemet samt föreslagit att principer och kriterier ska tas fram för möjliggöra en utvärdering av tillgängligprojektet och de tillgänglighetsmål som är fastslagna. Detta arbetet hade påbörjats innan den moderatstyrda majoriteten tog makten, men har sedan dess varit lågprioriterat.
Vad gäller tillgänglighet vid konferenser och möten så är det en grundläggande demokratisk rättighet att alla ska ges lika möjligheter att delta oavsett eventuella funktionsnedsättningar. I sammanhanget bör också nämnas att det i den socialdemokratiska budget reservationen 2009 finns 10 miljoner mer avsatt för bland annat tillgänglighetsskapande åtgärder i Stockholms samlingslokaler.
Vad gäller motionen D06:s andra att-sats är det inte lämpligt att besluta om hur samtliga enskilda representanter ska agera, istället bör sådan krav ställas till grupper.
Styrelsen anser att partiet måste gå före i detta arbete och tillse att alla kan vara med i partiarbetet på lika villkor. Detta ställer krav på att att såväl arbetarkommunen som partiföreningar aktivt har ögonen på tillgänglighet vid beslut om verksamhet.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta
att avslå motionen D06:s första och andra att-sats.
att bifalla motionen D06:s tredje att-sats
.
att anse motionen D19 besvarad
Stockholms kommunfullmäktige beslutade 1999 om målet att Stockholm ska vara världens tillgängligaste huvudstad år 2010. Sedan dess har staden avsatt 100 mnkr årligen för tillgänglighetsåtgärder. Nu återstår endast två år och socialdemokraterna har därför krävt att staden skyndsamt ser över hur långt man har kommit och vad som återstår att göra, samt utarbetar en strategi för hur tillgänglighetsarbetet ska fortsätta efter 2010.
Det finns idag många miljöer och platser i Stockholm där framkomlighet och tillgänglighet för funktionsnedsatta personer är otillräcklig. Privatiseringen av det offentliga rummet innebär också en risk för minskad tillgänglighet i Stockholm. En tillgänglig stad innebär att det inte finns några hinder för full delaktighet för alla. Ännu kvarstår mycket arbete innan Stockholm kan bli världens tillgängligaste huvudstad. Utemiljön och den offentliga miljön måste göras tillgänglig och samlingslokalerna ska utformas med tanke på att ingen ska utestängas. En stad som är tillgänglig är bra för alla invånare.
Staden har dock totalt sett begränsade möjligheter att påverka tillgängligheten utanför stadens egna verksamheter. Engagemanget för tillgänglighetsarbetet inom näringslivet, exempelvis på restauranger, caféer, biosalonger och teatrar påverkar också i stor grad tillgängligheten i Stockholm. Hinder för delaktighet i samhället måste identifieras och undanröjas oavsett var det påträffas.
Det har sedan starten funnits en bred enighet kring projektet världens tillgängligaste huvudstad 2010. Under det pågående borgerliga styret så har uppföljningen av tillgänglighetsarbetet varit såväl bristfälligt som behäftad med kraftiga förseningar. Detta trots att socialdemokraterna vi flera tillfällen har lyft upp problemet samt föreslagit att principer och kriterier ska tas fram för möjliggöra en utvärdering av tillgängligprojektet och de tillgänglighetsmål som är fastslagna. Detta arbetet hade påbörjats innan den moderatstyrda majoriteten tog makten, men har sedan dess varit lågprioriterat.
Vad gäller tillgänglighet vid konferenser och möten så är det en grundläggande demokratisk rättighet att alla ska ges lika möjligheter att delta oavsett eventuella funktionsnedsättningar. I sammanhanget bör också nämnas att det i den socialdemokratiska budget reservationen 2009 finns 10 miljoner mer avsatt för bland annat tillgänglighetsskapande åtgärder i Stockholms samlingslokaler.
Vad gäller motionen D06:s andra att-sats är det inte lämpligt att besluta om hur samtliga enskilda representanter ska agera, istället bör sådan krav ställas till grupper.
Styrelsen anser att partiet måste gå före i detta arbete och tillse att alla kan vara med i partiarbetet på lika villkor. Detta ställer krav på att att såväl arbetarkommunen som partiföreningar aktivt har ögonen på tillgänglighet vid beslut om verksamhet.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta
att avslå motionen D06:s första och andra att-sats.
att bifalla motionen D06:s tredje att-sats
.
att anse motionen D19 besvarad
söndag 25 januari 2009
D 21 och D22 konsumentintresset och försämringar av sophämtningen
Utlåtande över motion D21 och D22 angående konsumentintresset och försämringar av sophämtningen.
Denna motion belyser ett stort antal avvägningar som gjorts mellan olika intressen kring sophämtningen. Det är de boendes intressen, sophämtarnas intressen, fastighetsägarnas intressen och producenternas intressen som i första hand vägs mot varandra. Det framgår också tydligt i motionen att frågan rymmer just dessa avvägningsfrågor.
Motionens krav är att ett fattat beslut i Stockholms kommun rivs upp i avvaktan på en utredning, samt att en utredning görs av hur konsumentintresset vid sophantering ska kunna tillgodoses i i landet. Styrelsen kan konstatera att renhållningen regleras av förordningar och att det är tydligt att kommunen har ansvar för dessa frågor. Kommunens medborgare borde därigenom kunna tillvarata sina intressen inom ramen för de demokratiska systemen, minst lika väl som de företag som verkar på området. Utan att uttala sig om alla de detaljer som denna fråga rymmer, så vill styrelsen slå fast de enkla principer att alla kommunmedborgare bör behandlas lika så långt det går, och att det är allvarligt om så inte är fallet. Årsmötet kan inte riva upp fattade beslut, men styrelsen anser att årsmötet bör uppmana kommunfullmäktigegruppen att klarlägga frågan.
Vad gäller den bredare frågeställningen om konsumentintressena som beskrivs i motionen så är detta en fråga som partiets miljörådslag diskuterar och som står på dagordningen i riksdagen och i andra nationella sammanhang just nu. Styrelsen anser därför att Stockhoms arbetarkommun inte också behöver påbörja ett sådant arbete men att det konsumentintresse som motionären beskriver ska föras fram i olika sammanhang.
Med anledning av ovanstående föreslås representantskape besluta följande
att avslå att sats 1
besvara att sats 2
samt att uppmana kommunfullmäktigegruppen att klarlägga om några fel begåtts vid beslut om nytt system för avfallshantering i Stockholm.
Denna motion belyser ett stort antal avvägningar som gjorts mellan olika intressen kring sophämtningen. Det är de boendes intressen, sophämtarnas intressen, fastighetsägarnas intressen och producenternas intressen som i första hand vägs mot varandra. Det framgår också tydligt i motionen att frågan rymmer just dessa avvägningsfrågor.
Motionens krav är att ett fattat beslut i Stockholms kommun rivs upp i avvaktan på en utredning, samt att en utredning görs av hur konsumentintresset vid sophantering ska kunna tillgodoses i i landet. Styrelsen kan konstatera att renhållningen regleras av förordningar och att det är tydligt att kommunen har ansvar för dessa frågor. Kommunens medborgare borde därigenom kunna tillvarata sina intressen inom ramen för de demokratiska systemen, minst lika väl som de företag som verkar på området. Utan att uttala sig om alla de detaljer som denna fråga rymmer, så vill styrelsen slå fast de enkla principer att alla kommunmedborgare bör behandlas lika så långt det går, och att det är allvarligt om så inte är fallet. Årsmötet kan inte riva upp fattade beslut, men styrelsen anser att årsmötet bör uppmana kommunfullmäktigegruppen att klarlägga frågan.
Vad gäller den bredare frågeställningen om konsumentintressena som beskrivs i motionen så är detta en fråga som partiets miljörådslag diskuterar och som står på dagordningen i riksdagen och i andra nationella sammanhang just nu. Styrelsen anser därför att Stockhoms arbetarkommun inte också behöver påbörja ett sådant arbete men att det konsumentintresse som motionären beskriver ska föras fram i olika sammanhang.
Med anledning av ovanstående föreslås representantskape besluta följande
att avslå att sats 1
besvara att sats 2
samt att uppmana kommunfullmäktigegruppen att klarlägga om några fel begåtts vid beslut om nytt system för avfallshantering i Stockholm.
D20 Tillgänglighet vid upphandling
Utlåtande över motion D 20 Tillgänglighet vid upphandling
Det är ett viktigt steg att Sverige ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Arbetet måste nu precis som motionären påpekar fortsätta för att nå målet om ett modernt och rättvist Stockholm som ger människor med funktionsnedsättning möjligheten att leva ett självständigt liv. Tillgängligheten och delaktigheten i staden måste öka, då de är viktiga grundstenar för ett värdigt och aktivt liv.
I den budgetreservation som vi presenterade i höstas framförde vi flera krav för att komma framåt.
• Arbetet med att förebygga och bekämpa diskriminering ska intensifieras.
• Öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning genom att handikappanpassa utemiljön och den offentliga miljön.
• Tillgänglighetsarbetet inom det lokala handels- och serviceutbudet ska stimuleras.
• Samlingslokaler i stadsdelarna ska vara utformade med tanke på personer med funktionsnedsättning.
• Utveckla träffpunkter som ökar möjligheten till aktivitet och delaktighet i samhället.
Arbetet mot diskriminering i alla dess former är en prioriterad fråga för oss socialdemokrater. Stadens upphandlingspolicy ska användas offensivt för att motverka alla former av diskriminering. Styrelsen tror dock inte att det idag är realistiskt att kräva av alla anbudsgivare att presentera egna individuella program för hur de ska leva upp till konventionen. Arbetarkommunens styrelse ser också en viss risk i att detta vid enstaka tillfällen kan motverka att små företag får rätt att buda då de ibland är så små att de kanske bara har några anställda. Det är en bättre väg att gå att staden ställer tuffa krav initialt i upphandlingsprocessen.
Med hänsyn till ovanstående föreslår styrelsen
Att avslå motionen
Det är ett viktigt steg att Sverige ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Arbetet måste nu precis som motionären påpekar fortsätta för att nå målet om ett modernt och rättvist Stockholm som ger människor med funktionsnedsättning möjligheten att leva ett självständigt liv. Tillgängligheten och delaktigheten i staden måste öka, då de är viktiga grundstenar för ett värdigt och aktivt liv.
I den budgetreservation som vi presenterade i höstas framförde vi flera krav för att komma framåt.
• Arbetet med att förebygga och bekämpa diskriminering ska intensifieras.
• Öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning genom att handikappanpassa utemiljön och den offentliga miljön.
• Tillgänglighetsarbetet inom det lokala handels- och serviceutbudet ska stimuleras.
• Samlingslokaler i stadsdelarna ska vara utformade med tanke på personer med funktionsnedsättning.
• Utveckla träffpunkter som ökar möjligheten till aktivitet och delaktighet i samhället.
Arbetet mot diskriminering i alla dess former är en prioriterad fråga för oss socialdemokrater. Stadens upphandlingspolicy ska användas offensivt för att motverka alla former av diskriminering. Styrelsen tror dock inte att det idag är realistiskt att kräva av alla anbudsgivare att presentera egna individuella program för hur de ska leva upp till konventionen. Arbetarkommunens styrelse ser också en viss risk i att detta vid enstaka tillfällen kan motverka att små företag får rätt att buda då de ibland är så små att de kanske bara har några anställda. Det är en bättre väg att gå att staden ställer tuffa krav initialt i upphandlingsprocessen.
Med hänsyn till ovanstående föreslår styrelsen
Att avslå motionen
D18 Farsta - en miljöstadsdel
Utlåtande över motion D18 Farstaområdet - en miljöstadsdelsnämnd
Motionärerna föreslår att Farsta stadsdelsnämndsområde ska bli en miljöstadsdel och att Farsta områdesförening tillsätter en arbetsgrupp som får i uppdrag att arbeta fram ett lokalt miljöprogram för Farstaområdet. Arbetarekommunens styrelse menar att det är två utmärkta idéer men att beslutmakten över detta detta måste ligga hos de lokala politikerna i stadsdelsnämnden respektive hos den lokala partiföreningen.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet:
att förklara motionen besvarad
Motionärerna föreslår att Farsta stadsdelsnämndsområde ska bli en miljöstadsdel och att Farsta områdesförening tillsätter en arbetsgrupp som får i uppdrag att arbeta fram ett lokalt miljöprogram för Farstaområdet. Arbetarekommunens styrelse menar att det är två utmärkta idéer men att beslutmakten över detta detta måste ligga hos de lokala politikerna i stadsdelsnämnden respektive hos den lokala partiföreningen.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet:
att förklara motionen besvarad
D16 Trängselskatt och trafik
Styrelsens utlåtande över D16 Trängselskatt och trafik
När trängselskatten infördes på försök 2006 syntes direkt effekter i form av färre bilar och minskad köbildning i vår stad. När sedan försöket permanentades ändrades reglerna och den markanta minskningen avtog dramatiskt, vi såg istället att trenden vände.
Trafikkontoret och vägverket följer noga vad som sker i trängselskattens spår. Stora mängder statistik tas fram varje år där man tydligt kan följa trafikflöden och rörelsemönster. Arbetarkommunens styrelse anser därför att det inte är brist på statistik eller annan information som är det stora problemet. Problemet är i huvudsak den nya utformningen av trängselskatten som gör att fler är undantagna och att intäkterna inte går till kollektivtrafik utan enbart till väginvesteringar.
Stockholm ingår idag i en mängd olika trafikpolitiska grupper där vi i samarbete med andra försöker hitta långsiktiga och hållbara lösningar på olika infrastrukturfrågor. Cederschiöldsgruppen som tittar specifikt på trafiksystemet i stockholmsområdet var ett sådant exempel. Östra Mellansverigegruppen i partiet tittar på just infrastrukturfrågor i östra Mellansverige är ett annat exempel. Denna typ av arbete är viktiga för att behålla ett övergripande och gemensamt ansvar för frågorna.
I valet 2010 kommer trafikfrågorna självklart vara viktiga frågor. Och helt avgörande för Stockholms framtid är att resandet förändras genom att kollektivtrafiken blir bättre, fler vill och kan åka kollektivt och att vi minskar köbildningen i biltrafiken. Utan en bra trafikpolitik utvecklas inte Stockholm. I arbetet med valmanifest och konkreta förberedandet av åtgärder kommer den statistik och det analysarbete som redan idag görs av vägverket och stadens trafikkontor att tas i beaktande.
Arbetarkommunens styrelse anser dock inte att en speciell arbetsgrupp behöver tillsättas för detta arbete. Våra företrädare i trafiknämnden, i SL och i riksdagen besitter stor och bred kunskap som styrelsen använder sig av då arbetet med valmanifest närmar sig.
Med hänvisning till ovanstående föreslår arbetarekommunens styrelse årsmötet
att avslå att sats 1
att i övrigt anse motionen besvarad
När trängselskatten infördes på försök 2006 syntes direkt effekter i form av färre bilar och minskad köbildning i vår stad. När sedan försöket permanentades ändrades reglerna och den markanta minskningen avtog dramatiskt, vi såg istället att trenden vände.
Trafikkontoret och vägverket följer noga vad som sker i trängselskattens spår. Stora mängder statistik tas fram varje år där man tydligt kan följa trafikflöden och rörelsemönster. Arbetarkommunens styrelse anser därför att det inte är brist på statistik eller annan information som är det stora problemet. Problemet är i huvudsak den nya utformningen av trängselskatten som gör att fler är undantagna och att intäkterna inte går till kollektivtrafik utan enbart till väginvesteringar.
Stockholm ingår idag i en mängd olika trafikpolitiska grupper där vi i samarbete med andra försöker hitta långsiktiga och hållbara lösningar på olika infrastrukturfrågor. Cederschiöldsgruppen som tittar specifikt på trafiksystemet i stockholmsområdet var ett sådant exempel. Östra Mellansverigegruppen i partiet tittar på just infrastrukturfrågor i östra Mellansverige är ett annat exempel. Denna typ av arbete är viktiga för att behålla ett övergripande och gemensamt ansvar för frågorna.
I valet 2010 kommer trafikfrågorna självklart vara viktiga frågor. Och helt avgörande för Stockholms framtid är att resandet förändras genom att kollektivtrafiken blir bättre, fler vill och kan åka kollektivt och att vi minskar köbildningen i biltrafiken. Utan en bra trafikpolitik utvecklas inte Stockholm. I arbetet med valmanifest och konkreta förberedandet av åtgärder kommer den statistik och det analysarbete som redan idag görs av vägverket och stadens trafikkontor att tas i beaktande.
Arbetarkommunens styrelse anser dock inte att en speciell arbetsgrupp behöver tillsättas för detta arbete. Våra företrädare i trafiknämnden, i SL och i riksdagen besitter stor och bred kunskap som styrelsen använder sig av då arbetet med valmanifest närmar sig.
Med hänvisning till ovanstående föreslår arbetarekommunens styrelse årsmötet
att avslå att sats 1
att i övrigt anse motionen besvarad
D15 KOmpetenscentrum för hbt frågor
Styrelsens utlåtande över Motion D15 angående stadsövergripande kompetenscentrum för hbt-frågor
Styrelsen delar motionärens uppfattning att kunskapen om hbt-frågor ofta är bristande inom många verksamheter, och även inom de offentliga verksamheterna. Riktade insatser behövs därför för att uppmärksamma och öka kunskaperna kring hbt-frågor inom stadens verksamheter. Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet i Stockholms stad behöver förbättras och utvecklas, liksom arbetet mot diskriminering. I det arbetet ska det vara självklart att det återfinnas en central funktion som kan bidra med kompetens och stöd för personalen inom den kommunala verksamheten och som också ska förbättra kunskapen gällande hbt-frågor.
Det är också viktigt att staden bidrar med generella utbildningsinsatser för att öka kunskapen inom området. Socialdemokraterna har under de gångna åren i växande utsträckning uppmärksammat diskrimineringsfrågor och det är en utveckling som ska fortsätta. Inom det arbetet är hbt-frågorna en självklar del.
Alla de frågor motionären tar upp är sådana som är viktiga för arbetet för lika villkor för kommunens medborgare och anställda. Arbetarkommunens styrelse anser dock att hbt-frågorna har en stark koppling till andra angränsande frågor, inte minst när det gäller diskrimineringsaspekterna, att det inte är självklart att hbt-frågor ska behandlas inom olika organisationer. Ett särskilt kompetenscentrum för hbt-frågor är därför inte självklart det bästa sättet att arbeta enligt styrelsen.
Dessa frågor skulle alltså uppmärksammas i större utsträckning än idag när socialdemokraterna i Stockholm får makt att påverka utvecklingen inom Stockholms kommun, dock inte självklart med ett eget kompetenscenter, skilt från andra frågor om likabehandling och diskriminering. Arbetarkommunens styrelse delar motionärens intentioner men anser att kommunfullmäktige gruppen måste besluta om hur detta ska organiseras i det framtida styret av staden.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:
att besvara att sats 1
Styrelsen delar motionärens uppfattning att kunskapen om hbt-frågor ofta är bristande inom många verksamheter, och även inom de offentliga verksamheterna. Riktade insatser behövs därför för att uppmärksamma och öka kunskaperna kring hbt-frågor inom stadens verksamheter. Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet i Stockholms stad behöver förbättras och utvecklas, liksom arbetet mot diskriminering. I det arbetet ska det vara självklart att det återfinnas en central funktion som kan bidra med kompetens och stöd för personalen inom den kommunala verksamheten och som också ska förbättra kunskapen gällande hbt-frågor.
Det är också viktigt att staden bidrar med generella utbildningsinsatser för att öka kunskapen inom området. Socialdemokraterna har under de gångna åren i växande utsträckning uppmärksammat diskrimineringsfrågor och det är en utveckling som ska fortsätta. Inom det arbetet är hbt-frågorna en självklar del.
Alla de frågor motionären tar upp är sådana som är viktiga för arbetet för lika villkor för kommunens medborgare och anställda. Arbetarkommunens styrelse anser dock att hbt-frågorna har en stark koppling till andra angränsande frågor, inte minst när det gäller diskrimineringsaspekterna, att det inte är självklart att hbt-frågor ska behandlas inom olika organisationer. Ett särskilt kompetenscentrum för hbt-frågor är därför inte självklart det bästa sättet att arbeta enligt styrelsen.
Dessa frågor skulle alltså uppmärksammas i större utsträckning än idag när socialdemokraterna i Stockholm får makt att påverka utvecklingen inom Stockholms kommun, dock inte självklart med ett eget kompetenscenter, skilt från andra frågor om likabehandling och diskriminering. Arbetarkommunens styrelse delar motionärens intentioner men anser att kommunfullmäktige gruppen måste besluta om hur detta ska organiseras i det framtida styret av staden.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:
att besvara att sats 1
Motion D14 "Vattensäker kommun"
Utlåtande över motion D14 ”Vattensäker kommun”
Styrelsen delar motionärens engagemang för simningen samt för vattensäkerhetsfrågorna. Vidare anser vi att motionens definition på simkunnighet är både rimlig och användbar.
I samband med kommunfullmäktigtes budgeten för 2008 påbörjades en särskilt satsning på Stockholmarnas simkunnighet. Till ändamålet avsattes 4,4 miljoner kronor. Socialdemokraterna har ställts sig bakom förslaget samt särskilt lyft fram behovet av simsatsningar i områden och bland grupper där simkunnigheten är låg. I vissa stadsdelar i Stockholm är simkunnigheten i årskurs fem enligt Skolverkets undersökningar så hög som 99 % men i andra stadsdelar är den endast 75 %. Satsningar på dessa områden och grupper har också fått genomslag i stadens simsatsning. Det bör även nämnas att en snarlik definition på simkunnighet också har legat till grund för stadens simkunnighetsprojekt. Det är viktigt att betona att simkunskapen i och med läroplanens nuvarande krav redan idag åvilar skolorna. Utöver skolorna är idrottsrörelse i Stockholm samt stadens idrottsnämnd viktiga medaktörer.
Motionären föreslår att simkunnigheten och vattensäkerhetsfrågorna även bör införas som krav i Skollagen samt i kommunens handlingsprogram mot olyckor. Styrelsen anser dock att de nationella läroplanerna/kursplanerna samt kommunernas skolplaner är lämpligare dokument för dessa krav. Detta eftersom simkunskap och vattensäkerhet är en del av undervisningens innehåll. Kommunens handlingsprogram mot olyckor beskriver Stockholms stadsövergripande mål för skydd mot olyckor samt hur staden ska ta sitt samordningsansvar. Detta handlingsprogram omfattar inte den typ av frågor som motionären tar upp och arbetsarkommunens styrelse anser att det är upp till kommunfullmäktigegruppen att besluta om man tycker att Handlingsprogrammet ska ändras i sin karaktär. Styrelsen anser att det viktiga är att simkunnighet inte blir en klassfråga utan en rättighet som alla Stockholmare har.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta
att avslå att sats 1 och 2
bifalla att sats 3 och 4
Styrelsen delar motionärens engagemang för simningen samt för vattensäkerhetsfrågorna. Vidare anser vi att motionens definition på simkunnighet är både rimlig och användbar.
I samband med kommunfullmäktigtes budgeten för 2008 påbörjades en särskilt satsning på Stockholmarnas simkunnighet. Till ändamålet avsattes 4,4 miljoner kronor. Socialdemokraterna har ställts sig bakom förslaget samt särskilt lyft fram behovet av simsatsningar i områden och bland grupper där simkunnigheten är låg. I vissa stadsdelar i Stockholm är simkunnigheten i årskurs fem enligt Skolverkets undersökningar så hög som 99 % men i andra stadsdelar är den endast 75 %. Satsningar på dessa områden och grupper har också fått genomslag i stadens simsatsning. Det bör även nämnas att en snarlik definition på simkunnighet också har legat till grund för stadens simkunnighetsprojekt. Det är viktigt att betona att simkunskapen i och med läroplanens nuvarande krav redan idag åvilar skolorna. Utöver skolorna är idrottsrörelse i Stockholm samt stadens idrottsnämnd viktiga medaktörer.
Motionären föreslår att simkunnigheten och vattensäkerhetsfrågorna även bör införas som krav i Skollagen samt i kommunens handlingsprogram mot olyckor. Styrelsen anser dock att de nationella läroplanerna/kursplanerna samt kommunernas skolplaner är lämpligare dokument för dessa krav. Detta eftersom simkunskap och vattensäkerhet är en del av undervisningens innehåll. Kommunens handlingsprogram mot olyckor beskriver Stockholms stadsövergripande mål för skydd mot olyckor samt hur staden ska ta sitt samordningsansvar. Detta handlingsprogram omfattar inte den typ av frågor som motionären tar upp och arbetsarkommunens styrelse anser att det är upp till kommunfullmäktigegruppen att besluta om man tycker att Handlingsprogrammet ska ändras i sin karaktär. Styrelsen anser att det viktiga är att simkunnighet inte blir en klassfråga utan en rättighet som alla Stockholmare har.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta
att avslå att sats 1 och 2
bifalla att sats 3 och 4
D 13 Disposition av gatan i områden med brist på p-platser
Utlåtande över motion D13 Disposition av gatan i områden med brist på p-platser.
Motionären är kritisk till framkomligheten i Stockholm och vill bland annat inrätta fler snedställda parkeringsplatser där det är lämpligt. En bättre framkomlighet och ökad trafiksäkerhet i staden är något som styrelsen anser vara viktiga frågor. Framkomligheten i Stockholm har försämrats drastiskt sedan den moderatledda majoriteten privatiserade parkeringsövervakningen. Idag står bara drygt hälften av bilarna rätt parkerade. Att åtgärda detta är kanske den enskilt viktigaste faktorn för att öka framkomligheten och säkerheten.
Styrelsen ställer sig positiv att se över bristen på p-platser och pröva möjligheten till fler snedställda p-platser där det är lämpligt enligt motionen.
Med hänsyn till ovanstående att
besvara första att satsen
bifalla att sats 2, 3, 4
Motionären är kritisk till framkomligheten i Stockholm och vill bland annat inrätta fler snedställda parkeringsplatser där det är lämpligt. En bättre framkomlighet och ökad trafiksäkerhet i staden är något som styrelsen anser vara viktiga frågor. Framkomligheten i Stockholm har försämrats drastiskt sedan den moderatledda majoriteten privatiserade parkeringsövervakningen. Idag står bara drygt hälften av bilarna rätt parkerade. Att åtgärda detta är kanske den enskilt viktigaste faktorn för att öka framkomligheten och säkerheten.
Styrelsen ställer sig positiv att se över bristen på p-platser och pröva möjligheten till fler snedställda p-platser där det är lämpligt enligt motionen.
Med hänsyn till ovanstående att
besvara första att satsen
bifalla att sats 2, 3, 4
D11 Om begravningar på lördagar
Motionsvar D11 Om begravningar på lördagar
Idag finns inga lagar eller formella hinder mot begravningar på lördagar. Men i Sverige finns ingen tradition av begravningar på lördagar. Efterfrågan är dock begränsad, i nuläget det sker ca 30 begravningar per år på lördagar i Stockholm. Skillnaden jämfört med en begravning på en vardag är att Kyrkogårdsförvaltningen tar ut en avgift för att täcka de merkostnader som uppstår för en begravning på en helg.
Stockholm är en stad med människor från olika kulturer och med olika religioner. Självklart ska Stockholm vara en stad som möter och respekterar andra traditioner som följer i dessa spår. Många gånger sköter de olika församlingarna detta själva, till exempel den judiska församlingen som organiserar sina egna medlemmar begravningar. Annars försöker kyrkogårdsförvaltningen så långt det är möjligt att tillgodose de behov och önskemål som finns vad gäller begravning och ceremonier.
Tyvärr kan dock svensk lag ibland stå i vägen för att alla önskemål ska uppnås. Ett exempel på detta är att man innan begravning måste ha papper från skattemyndigheten som bekräftar den avlidnes död. Detta kan vara svårt att få fram på kort varsel om dödsfallet inträffar på en helg till exempel.
I Stockholm är genomsnittstiden mellan dödsfall och begravningsceremoni ca 30 dagar, och därefter ytterliggare 10-20 dagar till själva begravningen. Detta kan tyckas vara lång tid, men i Kyrkogårdsförvaltningens verksamhetsplan finns det tydligt inskrivet att de i samarbete med övriga aktörer ska arbeta för att förkorta denna tid.
Med hänvisning till att begravningar redan idag genomförs på lördagar och att det inte finns några hinder för att detta ska fortsätta att ske föreslår arbetarekommunens styrelse årsmötet
att anse motionen besvarad
Idag finns inga lagar eller formella hinder mot begravningar på lördagar. Men i Sverige finns ingen tradition av begravningar på lördagar. Efterfrågan är dock begränsad, i nuläget det sker ca 30 begravningar per år på lördagar i Stockholm. Skillnaden jämfört med en begravning på en vardag är att Kyrkogårdsförvaltningen tar ut en avgift för att täcka de merkostnader som uppstår för en begravning på en helg.
Stockholm är en stad med människor från olika kulturer och med olika religioner. Självklart ska Stockholm vara en stad som möter och respekterar andra traditioner som följer i dessa spår. Många gånger sköter de olika församlingarna detta själva, till exempel den judiska församlingen som organiserar sina egna medlemmar begravningar. Annars försöker kyrkogårdsförvaltningen så långt det är möjligt att tillgodose de behov och önskemål som finns vad gäller begravning och ceremonier.
Tyvärr kan dock svensk lag ibland stå i vägen för att alla önskemål ska uppnås. Ett exempel på detta är att man innan begravning måste ha papper från skattemyndigheten som bekräftar den avlidnes död. Detta kan vara svårt att få fram på kort varsel om dödsfallet inträffar på en helg till exempel.
I Stockholm är genomsnittstiden mellan dödsfall och begravningsceremoni ca 30 dagar, och därefter ytterliggare 10-20 dagar till själva begravningen. Detta kan tyckas vara lång tid, men i Kyrkogårdsförvaltningens verksamhetsplan finns det tydligt inskrivet att de i samarbete med övriga aktörer ska arbeta för att förkorta denna tid.
Med hänvisning till att begravningar redan idag genomförs på lördagar och att det inte finns några hinder för att detta ska fortsätta att ske föreslår arbetarekommunens styrelse årsmötet
att anse motionen besvarad
Utlåtande över Motion D09 Stadens parkmark
Utlaåtande över D09 Skötsel av stadens parkmark
Motionären uttrycker en befogad oro över bristen på omsorg om stadens gatu- och parkmark som vi alla tyvärr ser prov på dagligen. Stockholm har blivit en smutsigare stad och underhållet av våra parker är eftersatt och måste förbättras. Stockholm har unika värden i sin blandning av byggnation och grönområden, av stora och små parker, höjder och öppna ytor, öar och vatten. Det är något vi ska vårda på allra bästa sätt. Barn och vuxna behöver närhet till naturen. Dessa förutsättningar finns i Stockholm i dag. Det ger oss tillfälle att även i en stad av betong få njuta av fågelkvitter, bada i sjöar och leva nära årstidernas växlingar. Men det kräver politisk handling.
Vi socialdemokrater vill därför investera i stadens vackra parker och grönområden och bygga klimatsmarta trafik- och bostadslösningar i ett omfattande miljöprogram för Stockholm. Motionären önskar en bättre organisation för all parkmark i staden och att driftsbudgeten uppgraderas till en nivå som möjliggör en kontinuerlig och bättre skötsel av vår närmiljö.
När det gäller hur parkskötsel ska organiseras så anser styrelsen anser att det alltid måste prövas mot den nytta som Stockholmarna har rätt att förvänta sig. Det kommer att krävas olika typ av organisation beroende på hur resten av skötseln av vår stad kommer att vara varför styrelsen anser att det är kommunfullmäktige gruppen att besluta detta men att gruppen i det sammanhanget ska beakta bland annat de åsikter som kommit in i denna motion.
När det gäller driftsbudgeten vill vi socialdemokrater göra en satsning på upprustning av parker och naturområden och den dagliga skötseln. Vad som är en tillräcklig budget är dock inte en helt självklar fråga varför det är svårt att bifalla attsats 2.
Stockholm ska för att tala med Hjalmar Mehrs ord, vara en ”stad i arbete, hälsa och skönhet”.
Styrelsen föreslår därför årsmötet anse
motionen besvarad.
Motionären uttrycker en befogad oro över bristen på omsorg om stadens gatu- och parkmark som vi alla tyvärr ser prov på dagligen. Stockholm har blivit en smutsigare stad och underhållet av våra parker är eftersatt och måste förbättras. Stockholm har unika värden i sin blandning av byggnation och grönområden, av stora och små parker, höjder och öppna ytor, öar och vatten. Det är något vi ska vårda på allra bästa sätt. Barn och vuxna behöver närhet till naturen. Dessa förutsättningar finns i Stockholm i dag. Det ger oss tillfälle att även i en stad av betong få njuta av fågelkvitter, bada i sjöar och leva nära årstidernas växlingar. Men det kräver politisk handling.
Vi socialdemokrater vill därför investera i stadens vackra parker och grönområden och bygga klimatsmarta trafik- och bostadslösningar i ett omfattande miljöprogram för Stockholm. Motionären önskar en bättre organisation för all parkmark i staden och att driftsbudgeten uppgraderas till en nivå som möjliggör en kontinuerlig och bättre skötsel av vår närmiljö.
När det gäller hur parkskötsel ska organiseras så anser styrelsen anser att det alltid måste prövas mot den nytta som Stockholmarna har rätt att förvänta sig. Det kommer att krävas olika typ av organisation beroende på hur resten av skötseln av vår stad kommer att vara varför styrelsen anser att det är kommunfullmäktige gruppen att besluta detta men att gruppen i det sammanhanget ska beakta bland annat de åsikter som kommit in i denna motion.
När det gäller driftsbudgeten vill vi socialdemokrater göra en satsning på upprustning av parker och naturområden och den dagliga skötseln. Vad som är en tillräcklig budget är dock inte en helt självklar fråga varför det är svårt att bifalla attsats 2.
Stockholm ska för att tala med Hjalmar Mehrs ord, vara en ”stad i arbete, hälsa och skönhet”.
Styrelsen föreslår därför årsmötet anse
motionen besvarad.
onsdag 21 januari 2009
Q15X Täpp till hålen i regelverket för bolagsbeskattning och ränteavdrag
Q15XFörslag till utlåtande över motion Q15X Täpp till hålen i regelverket för bolagsbeskattning och ränteavdrag från Kommunal Stockholms läns socialdemokratiska förening.
Motionärerna lyfter frågan om att flera av de privata företag som nu utför välfärdstjänster finansierade med skattemedel ägnar sig åt aktiv skatteplanering. Bland annat genom att de kontrolleras från företag placerade i så kallade skatteparadis.
Vinster från dessa företag slussas obeskattade ur landet, vilket motionärerna tycker orimligt. I slutändan så rikseras förtroendet för skattesystemet och den svenska välfärdsmodellen. En effekt blir dessutom att mindre privata företag och egenregiverksamheten tvingas konkurrera på ojämlika villkor.
Enligt motionärerna handlar det om 25 miljarder kronor om året av skattemedel som förs obeskattade ut ur landet. Problemet växer och berör även andra branscher än vård och omsorg.
Man kräver att vårt parti tar fram bättre verktyg åt skatteverket och att vi driver frågorna på EU nivå.
Arbetarekommunens styrelse reagerar precis som motionärerna mot hur många stora företag och ägnar sig åt skatteflykt med hjälp av de så kallade skatteparadisen. Inte minst är det extra stötande när det handlar om vinster som gjorts på grundval av tjänster finansierade genom löntagarnas inbetalda skatter.
Sedan flera år tillbaka pågår en debatt i flera europeiska länder för hur man ska komma åt denna typ av skatteplanering. Helt uppenbart är att EU och dess medlemsländer borde ingripa kraftfullare mot de så kallade skatteparadisen. Tillgång till den europeiska marknaden för de så kallade småstater som utnyttjas som skatteparadis borde villkoras mot krav på åtgärder mot skatteflykt.
Det uppstår stora problem när bolagsbeskattning och ränteavdragsregler skiljer sig inom en gemensam marknad. Även om vi socialdemokrater envist hädar principen om att skattesystemet faller under respektive medlemsstats beslutsrätt så kan man förneka detta. Mer av samordning och gemensamma riktlinjer är nödvändiga för att komma åt problemen, precis som motionärerna kräver.
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet
Att bifalla motionen
Motionärerna lyfter frågan om att flera av de privata företag som nu utför välfärdstjänster finansierade med skattemedel ägnar sig åt aktiv skatteplanering. Bland annat genom att de kontrolleras från företag placerade i så kallade skatteparadis.
Vinster från dessa företag slussas obeskattade ur landet, vilket motionärerna tycker orimligt. I slutändan så rikseras förtroendet för skattesystemet och den svenska välfärdsmodellen. En effekt blir dessutom att mindre privata företag och egenregiverksamheten tvingas konkurrera på ojämlika villkor.
Enligt motionärerna handlar det om 25 miljarder kronor om året av skattemedel som förs obeskattade ut ur landet. Problemet växer och berör även andra branscher än vård och omsorg.
Man kräver att vårt parti tar fram bättre verktyg åt skatteverket och att vi driver frågorna på EU nivå.
Arbetarekommunens styrelse reagerar precis som motionärerna mot hur många stora företag och ägnar sig åt skatteflykt med hjälp av de så kallade skatteparadisen. Inte minst är det extra stötande när det handlar om vinster som gjorts på grundval av tjänster finansierade genom löntagarnas inbetalda skatter.
Sedan flera år tillbaka pågår en debatt i flera europeiska länder för hur man ska komma åt denna typ av skatteplanering. Helt uppenbart är att EU och dess medlemsländer borde ingripa kraftfullare mot de så kallade skatteparadisen. Tillgång till den europeiska marknaden för de så kallade småstater som utnyttjas som skatteparadis borde villkoras mot krav på åtgärder mot skatteflykt.
Det uppstår stora problem när bolagsbeskattning och ränteavdragsregler skiljer sig inom en gemensam marknad. Även om vi socialdemokrater envist hädar principen om att skattesystemet faller under respektive medlemsstats beslutsrätt så kan man förneka detta. Mer av samordning och gemensamma riktlinjer är nödvändiga för att komma åt problemen, precis som motionärerna kräver.
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet
Att bifalla motionen
tisdag 20 januari 2009
R01X Ökade kunskaper om tjänstesamhället för att värna den svenska modellen motion R02X En strategi för tjänstesektorn
R01X, R02X Förslag till utlåtande över motion R01X Ökade kunskaper om tjänstesamhället för att värna den svenska modellen från Handelsanställdas förbundskontors socialdemokratiska förening, Handelsanställdas förbund avdelning 20 och det Fackliga utskottet samt motion R02X En strategi för tjänstesektorn från Hotell och restauranganställdas socialdemoratiska förening och det Fackliga utskottet.
Motion R01X beskriver framväxten av tjänstesamhället och hur det kommit utveckla sig i Skandinavien visavi de anglosaxiska länderna. I de sistnämnda präglas sektorn av lågt skatteuttag, privat driven verksamhet, låga löner och utomordentligt dåliga arbetsvillkor. Medans den skandinaviska modellen hitintills i stora stycken varit dess motsats.
Motionärerna pekar på att arbetarrörelsen varit dålig på att utforma strategier för tjänstesamhället och att vårt tänkande fortfarande i alltför hög grad präglas av ett svunnet samhälle där merparten av sysselsättningen bestod av män som arbetade på fabriker.
Man menar att en modern arbetarrörelsestrategi måste präglas av viljan att tillgodose medborgarnas behov av vård, omsorg och utbildning och att detta ska finansieras solidariskt.
Man menar att socialdemokratin ska säga nej till subventioner av den privata tjänstesektorn och nej till privatiseringar av offentlig verksamhet.
Motion R02X beskriver också utvecklingen av samhället i riktning mot en allt större tjänstesektor. Man problematiserar kring fackföreningsrörelsen och dess förmåga att hantera utvecklingen och man för i stora likartade resonemang som motion RO1X. Vidare efterlyser motionen att man startar branschprogram för servicesektorn/tjänstesektorn. Ett sådant program ska innehålla samhälleliga satsningar på utbildnings- forsknings- och infrastruktursatsningar.
Man vill också att man ser över skattesystemet i avsikt att uppnå mer likvärdiga villkor med industrisektorn.
Arbetarekommunens styrelse delar mycket av motionärernas uppfattningar och analys av situationen. Det är oerhört viktigt om vi ska kunna säkerställa arbete åt alla, att vi ser över tjänstesektorns villkor och tillväxtmöjligheter. Kort sagt arbetarrörelsen behöver fundera över och skapa en fungerande strategi för tjänstesektorn.
Styrelsen delar också motionärernas kritik över hur tjänstesektorn tillåtits utveckla sig i USA. Det är inte rimligt att skapa stora sektorer i ekonomin där medborgarna inte via sitt arbete har möjlighet att försörja sig. Vi noterar också att den borgerliga regeringens strategi till stor del handlar om att försöka skapa en låglöne arbetsmarknad. Den utvecklingen motsätter sig Arbetarekommunens styrelse. De som arbetar i välfärdsproduktion eller inom andra tjänstesektorer måste ha rimliga löner som det går att leva på. Styrelsen motsätter sig skattesubventioner som syftar till att skapa en låglönearbetsmarknad.
Styrelsen vill dock inte ta ställning till om det är klokt att alltid säga nej till alla subventioner av privat tjänstesektor, något som motion R01X hävdar. Vi kan se situationer inte minst de kommande åren, då ekonomin går in i en lågkonjunktur med vikande sysselsättning, att samhället inte utesluter olika nya möjligheter att skapa arbetstillfällen.
Styrelsen är kritisk mot dogmatiska och ideologiskt styrda privatiseringar av offentlig verksamhet.
Inte minst de borgerliga partierna drivs av en ideologisk fundamentalism. Vi kan notera att de borgerliga ofta privatiserar verksamheter utan att fundera på om det blir bättre verksamhet eller ens en billigare verksamhet för skattebetalarna. Samtidigt vill styrelsen nyansera bilden. Det finns idag åtskilliga privata entreprenörer som gör bra insatser vad gäller att tillhandahålla god service till medborgarna. Alla privata entreprenörer är inte heller dåliga arbetsgivare som inte vill teckna kollektivavtal och som enbart tänker på att generera höga vinster.
I själva verket så konstaterar styrelsen att det finns gott om exempel på motsatsen. Bilden är betydligt mer komplicerad i detta avseende än vad motionärerna låter påskina.
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet att besluta följande
Att bifalla motion R01X:s 1,2,5 och 6:e attsats
Att anse motion R01X.s 3:e och 4:e attsats för besvarad
Att bifalla motion R02X
Motion R01X beskriver framväxten av tjänstesamhället och hur det kommit utveckla sig i Skandinavien visavi de anglosaxiska länderna. I de sistnämnda präglas sektorn av lågt skatteuttag, privat driven verksamhet, låga löner och utomordentligt dåliga arbetsvillkor. Medans den skandinaviska modellen hitintills i stora stycken varit dess motsats.
Motionärerna pekar på att arbetarrörelsen varit dålig på att utforma strategier för tjänstesamhället och att vårt tänkande fortfarande i alltför hög grad präglas av ett svunnet samhälle där merparten av sysselsättningen bestod av män som arbetade på fabriker.
Man menar att en modern arbetarrörelsestrategi måste präglas av viljan att tillgodose medborgarnas behov av vård, omsorg och utbildning och att detta ska finansieras solidariskt.
Man menar att socialdemokratin ska säga nej till subventioner av den privata tjänstesektorn och nej till privatiseringar av offentlig verksamhet.
Motion R02X beskriver också utvecklingen av samhället i riktning mot en allt större tjänstesektor. Man problematiserar kring fackföreningsrörelsen och dess förmåga att hantera utvecklingen och man för i stora likartade resonemang som motion RO1X. Vidare efterlyser motionen att man startar branschprogram för servicesektorn/tjänstesektorn. Ett sådant program ska innehålla samhälleliga satsningar på utbildnings- forsknings- och infrastruktursatsningar.
Man vill också att man ser över skattesystemet i avsikt att uppnå mer likvärdiga villkor med industrisektorn.
Arbetarekommunens styrelse delar mycket av motionärernas uppfattningar och analys av situationen. Det är oerhört viktigt om vi ska kunna säkerställa arbete åt alla, att vi ser över tjänstesektorns villkor och tillväxtmöjligheter. Kort sagt arbetarrörelsen behöver fundera över och skapa en fungerande strategi för tjänstesektorn.
Styrelsen delar också motionärernas kritik över hur tjänstesektorn tillåtits utveckla sig i USA. Det är inte rimligt att skapa stora sektorer i ekonomin där medborgarna inte via sitt arbete har möjlighet att försörja sig. Vi noterar också att den borgerliga regeringens strategi till stor del handlar om att försöka skapa en låglöne arbetsmarknad. Den utvecklingen motsätter sig Arbetarekommunens styrelse. De som arbetar i välfärdsproduktion eller inom andra tjänstesektorer måste ha rimliga löner som det går att leva på. Styrelsen motsätter sig skattesubventioner som syftar till att skapa en låglönearbetsmarknad.
Styrelsen vill dock inte ta ställning till om det är klokt att alltid säga nej till alla subventioner av privat tjänstesektor, något som motion R01X hävdar. Vi kan se situationer inte minst de kommande åren, då ekonomin går in i en lågkonjunktur med vikande sysselsättning, att samhället inte utesluter olika nya möjligheter att skapa arbetstillfällen.
Styrelsen är kritisk mot dogmatiska och ideologiskt styrda privatiseringar av offentlig verksamhet.
Inte minst de borgerliga partierna drivs av en ideologisk fundamentalism. Vi kan notera att de borgerliga ofta privatiserar verksamheter utan att fundera på om det blir bättre verksamhet eller ens en billigare verksamhet för skattebetalarna. Samtidigt vill styrelsen nyansera bilden. Det finns idag åtskilliga privata entreprenörer som gör bra insatser vad gäller att tillhandahålla god service till medborgarna. Alla privata entreprenörer är inte heller dåliga arbetsgivare som inte vill teckna kollektivavtal och som enbart tänker på att generera höga vinster.
I själva verket så konstaterar styrelsen att det finns gott om exempel på motsatsen. Bilden är betydligt mer komplicerad i detta avseende än vad motionärerna låter påskina.
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet att besluta följande
Att bifalla motion R01X:s 1,2,5 och 6:e attsats
Att anse motion R01X.s 3:e och 4:e attsats för besvarad
Att bifalla motion R02X
Utlåtande över motion N15
Utlåtande över motion N15 angående ”öppna upp representantskapet! Stärk representantskapet!”
Motionären föreslår att representantskapet öppnas upp så att alla arbetarkommunens medlemmar har yttrande- och förslagsrätt på representantskapsmötena i mån av plats. Undantaget arbetarkommunens årsmöte och första höstmötet, samt att alla representantskapsmöten ska ha politiska teman som bestäms av arbetarkommunens årsmöte inför varje verksamhetsår, med undantag för årsmötet och första höstmötet som hanterar personval- och stadgefrågor och är allmänna motionsmöten. Att informationspunkterna från de socialdemokratiska grupperna i de folkvalda parlamenten begränsas till ett minimum.
Diskussionen om representantskapets arbetsformer är ständig. Sedan ett år tillbaka pågår också ett förnyelsearbete av representantskapen efter förslag från en årsmötesmotion. En av de idéer som prövas är att ge varje representantskap ett tema likt det förslag som motionärer kommer med. Ett problem i sammanhanget har dock varit att representantskapet under hösten haft så många motioner att diskutera och fatta beslut om att flera av dem bordlagts och därmed förskjutit tidsplanen från gång till gång. Styrelsen håller mot den bakgrunden inte med om att representantskapen endast är ett diskussions eller informationsforum. Representantskapet har att behandla beslutsförslag från föreningarna vid varje tillfälle och under senaste året har föreningarna varit mycket flitiga med att lämna in förslag.
Däremot delar styrelsen motionärens ambition att fortsatt finna arbetsformer som kan höja intresset av representantskapen. Bla kommer teman fortsatt vara ett inslag. Däremot tror inte styrelsen att det vore lämpligt att årsmötet beslutade ett år i förväg. Det skulle minska flexibiliteten att välja ämnen som kan vara relevanta vid de olika tidpunkterna under året.
Representantskapet är socialdemokraterna i Stockholms högsta beslutande organ. Det är viktigt att detta forum är öppet, men att det också är en stadgereglerad representation som ger mandat till de förtroendevalda ombuden att diskutera och besluta om viktiga frågor som rör socialdemokraternas inriktning av politiken i Stockholm. Styrelsen tror inte att förslaget att ge samtliga medlemmar diskussionsrätt skulle vitalisera representantskapen utan snarare att det skulle leda till en utarmning av ombudens intresse och mandat att delta i diskussionen.
Att fylla representantskapen med ett bra innehåll är ett ansvar för styrelsen som beror på vilka förslag som föreningar lämnar in, men också beroende på vad som behöver beslutas för att stödja de olika parlamentariska grupperna. Detta kan inte bestämmas i förväg. Ibland behöver de olika grupperna avrapportera sina föreberedelser till partiet t ex inför budgetfullmäktigena och ibland kan rapporterna helt utebli pga att arbetet rullar på som förväntat. Dock kan styrelsen hålla med om att rapporter kan hållas korta och vara så få som möjligt.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N15
Tomas Rudin
Motionären föreslår att representantskapet öppnas upp så att alla arbetarkommunens medlemmar har yttrande- och förslagsrätt på representantskapsmötena i mån av plats. Undantaget arbetarkommunens årsmöte och första höstmötet, samt att alla representantskapsmöten ska ha politiska teman som bestäms av arbetarkommunens årsmöte inför varje verksamhetsår, med undantag för årsmötet och första höstmötet som hanterar personval- och stadgefrågor och är allmänna motionsmöten. Att informationspunkterna från de socialdemokratiska grupperna i de folkvalda parlamenten begränsas till ett minimum.
Diskussionen om representantskapets arbetsformer är ständig. Sedan ett år tillbaka pågår också ett förnyelsearbete av representantskapen efter förslag från en årsmötesmotion. En av de idéer som prövas är att ge varje representantskap ett tema likt det förslag som motionärer kommer med. Ett problem i sammanhanget har dock varit att representantskapet under hösten haft så många motioner att diskutera och fatta beslut om att flera av dem bordlagts och därmed förskjutit tidsplanen från gång till gång. Styrelsen håller mot den bakgrunden inte med om att representantskapen endast är ett diskussions eller informationsforum. Representantskapet har att behandla beslutsförslag från föreningarna vid varje tillfälle och under senaste året har föreningarna varit mycket flitiga med att lämna in förslag.
Däremot delar styrelsen motionärens ambition att fortsatt finna arbetsformer som kan höja intresset av representantskapen. Bla kommer teman fortsatt vara ett inslag. Däremot tror inte styrelsen att det vore lämpligt att årsmötet beslutade ett år i förväg. Det skulle minska flexibiliteten att välja ämnen som kan vara relevanta vid de olika tidpunkterna under året.
Representantskapet är socialdemokraterna i Stockholms högsta beslutande organ. Det är viktigt att detta forum är öppet, men att det också är en stadgereglerad representation som ger mandat till de förtroendevalda ombuden att diskutera och besluta om viktiga frågor som rör socialdemokraternas inriktning av politiken i Stockholm. Styrelsen tror inte att förslaget att ge samtliga medlemmar diskussionsrätt skulle vitalisera representantskapen utan snarare att det skulle leda till en utarmning av ombudens intresse och mandat att delta i diskussionen.
Att fylla representantskapen med ett bra innehåll är ett ansvar för styrelsen som beror på vilka förslag som föreningar lämnar in, men också beroende på vad som behöver beslutas för att stödja de olika parlamentariska grupperna. Detta kan inte bestämmas i förväg. Ibland behöver de olika grupperna avrapportera sina föreberedelser till partiet t ex inför budgetfullmäktigena och ibland kan rapporterna helt utebli pga att arbetet rullar på som förväntat. Dock kan styrelsen hålla med om att rapporter kan hållas korta och vara så få som möjligt.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N15
Tomas Rudin
Utlåtande över motion N13
Utlåtande över motion N13 angående ”skapa en internetbaserad motionsmötesplats”
Motionären föreslår att Stockholms arbetarkommun, inom ramen för Sosserian, skapar en internetbaserad plats där det är möjligt för s-föreningar att publicera motioner, ladda ner motioner, diskutera motioner samt skapa större stöd för motioner genom att andra föreningar kan ställa sig bakom dessa.
Idén är fullt möjlig att genomföra inom sosserian redan idag. Sosserian är ju en intern mötesplats på nätet för debatt och informationsutbyte mellan socialdemokrater. Där kan alla medlemmar och föreningar bilda sk klubbar med olika intresseområden. Det är då möjligt för en förening att likt det motionen föreslår öppna uppför idéutbyte om t ex motioner inför årsmötet eller partikongress eller liknande.
Styrelsen ställer sig dock tveksam till om en sådan intern diskussion om motioner ska administreras av arbetarekommunen. Det är såsom motionären själv skriver ett egenvärde att motionerna är skrivna av ursprungsställaren och att de därefter hålls oförändrade, men med möjlighet för andra t ansluta sig till den skrivna motionen om motionärer samtycker därtill. Det är ju inte alla motionärer som vill dela sina förslag med andra utan motionsrätten tillfaller varje medlem och är en stadgereglerad rättighet att lägga förslag inom organisationen. En motion ska sedan behandlas inom organisationen på det sätt stadgarna föreskriver oavsett om förslagsställaren är ensam eller representerar fler.
Styrelsen är dock ansvarig för sina utlåtanden över motionerna och det är likt motionärens idéer av stort intresse att så många som möjligt kan beredas möjlighet att delta i diskussionen om utlåtandena över dessa motioner. Redan under motionsföreberedelserna inför detta årsmöte har styrelsen därför öppnat en plats på hemsidan där en öppen offentlig debatt kan föras om dessa utlåtanden. Detta försök har inte utvärderats än men kan leda till en mer utvecklad internetplats för debatt om motioner och utlåtanden inför kommande årsmöten. Styrelsen vill dock utvärdera årets satsning först innan organisationen binder sig för en viss modell av diskussion på internet. Det viktiga är att sosserian är en öppen plats för sådana initiativ som motionären föreslår och att styrelsen delar ambitionen att sprida debatten till fler.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N13
Tomas Rudin
Motionären föreslår att Stockholms arbetarkommun, inom ramen för Sosserian, skapar en internetbaserad plats där det är möjligt för s-föreningar att publicera motioner, ladda ner motioner, diskutera motioner samt skapa större stöd för motioner genom att andra föreningar kan ställa sig bakom dessa.
Idén är fullt möjlig att genomföra inom sosserian redan idag. Sosserian är ju en intern mötesplats på nätet för debatt och informationsutbyte mellan socialdemokrater. Där kan alla medlemmar och föreningar bilda sk klubbar med olika intresseområden. Det är då möjligt för en förening att likt det motionen föreslår öppna uppför idéutbyte om t ex motioner inför årsmötet eller partikongress eller liknande.
Styrelsen ställer sig dock tveksam till om en sådan intern diskussion om motioner ska administreras av arbetarekommunen. Det är såsom motionären själv skriver ett egenvärde att motionerna är skrivna av ursprungsställaren och att de därefter hålls oförändrade, men med möjlighet för andra t ansluta sig till den skrivna motionen om motionärer samtycker därtill. Det är ju inte alla motionärer som vill dela sina förslag med andra utan motionsrätten tillfaller varje medlem och är en stadgereglerad rättighet att lägga förslag inom organisationen. En motion ska sedan behandlas inom organisationen på det sätt stadgarna föreskriver oavsett om förslagsställaren är ensam eller representerar fler.
Styrelsen är dock ansvarig för sina utlåtanden över motionerna och det är likt motionärens idéer av stort intresse att så många som möjligt kan beredas möjlighet att delta i diskussionen om utlåtandena över dessa motioner. Redan under motionsföreberedelserna inför detta årsmöte har styrelsen därför öppnat en plats på hemsidan där en öppen offentlig debatt kan föras om dessa utlåtanden. Detta försök har inte utvärderats än men kan leda till en mer utvecklad internetplats för debatt om motioner och utlåtanden inför kommande årsmöten. Styrelsen vill dock utvärdera årets satsning först innan organisationen binder sig för en viss modell av diskussion på internet. Det viktiga är att sosserian är en öppen plats för sådana initiativ som motionären föreslår och att styrelsen delar ambitionen att sprida debatten till fler.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N13
Tomas Rudin
Utlåtande över motion N12
Utlåtande över motion N12 angående ”en realistisk väg för en radikal pressröst i Stockholm”
Motionären kräver att Arbetarekommunen tar ett initiativ till att bilda en medieförening för att undersöka möjligheten att skapa en alternativ pressröst i Stockholm. Motionären anvisar också en metod att bilda en sådan tidning genom att samarbeta med svenska dagbladet och ge ut en vänsterinriktad edition av Svenska dagbladet.
Styrelsen instämmer i motionärens beskrivning av mediesituationen i Stockholm och även i behovet av att fler pressröster fick möjlighet att verka på Stockholms mediemarknad. Idén att uppvakta Svenska dagbladet och föreslå ett samarbete likt det motionären föreslår är inte ny. Ett sådant initiativ togs av Stockholms arbetarekommun efter en lika angelägen årsmötesmotion 2005, då socialdemokraternas medieutredning gavs i uppdrag att undersöka frågan. Denna medieutredning är inte klar än utan kommer att redovisa sitt resultat senare, troligen före partikongressen 2009.
Arbetarekommunens styrelse har sedan dess bildat en egen mediefond efter en idé från en årsmötesmotion 2008 och har även undersökt några alternativa idéer som kommit arbetarekommunen till del under verksamhetsåret. Bl a har tidningen ETC i skrivande stund startat en alternativ veckotidning med lokala editioner i Örebro, Malmö och Stockholm. Ambitionen är att vidga mediefönstret i Stockholm genom att etablera en stabil vänsterröst på mediemarknaden och om antalet prenumeranter blir tillräckligt många har ETC ambitioner att bli en stark röst i Stockholm.
Gemensamt för alla de idéer som hittills provats är att förutsättningen för att lyckas ligger i att få ett tillräckligt antal prenumeranter för att finansiera en tidning. Den tidigare versionen av dagstidningen Stockholmstidningen lyckades få ihop ett stort antal prenumeranter men föll på att inte få in tillräckligt med annonser. Det visade för oss hur sårbart ett medieprojekt är i Stockholm och Stockholmstidningen lever nu vidare som en veckotidning istället.
Styrelsen har fortsatt en ambition att verka för att få fler medieröster i Stockholm. Det nya projektet ETC-Stockholm följs mycket noggrant och vi har ambitionen att ta fler initiativ vartefter möjligheter bjuds till detta. Det är dock hela tiden en fråga om att såsom motionären också skriver att vara realist och väga en idé mot dess kostnader. I har inte de pengar som krävs för att själva bära ett medieprojekt i Stockholm och det är också därför vi låtit partistyrelsens utredning ta över idén om en vänsteredition av Svenska dagbladet.
Motionärens idé att samla folkrörelserna i Stockholm för att på det viset ge en större vikt för ett medieprojekt är en spännande tanke. Det är dock mycket tveksamt om fristående medlemsorganisationer skulle kunna samarbeta kring ett vänsterorienterat medieprojekt likt det motionären beskriver. Flera av dessa organisationer har ju i sina verksamhetsidéer att vara partipolitiskt obundna och skulle helt naturligt hamna i intressekonflikter kring en vänstertidning av det slag som motionären beskriver. Idén behöver emellertid inte avfärdas helt och hållet pga av detta. Det kan finnas andra medieprojekt som kan vara av gemensamt intresse mellan folkrörelseorganisationer. Efter avvecklandet av folkrörelserepresentationen i public-serviceföretagen bildades en paraplyorganisation av medlemsorganisationer ”Folkrörelsernas medieforum” som under flera år bevakade mediernas utveckling och tog viktiga initiativ inom medieområdet. Styrelsen anser att arbetarekommunen bör uppvakta LO i denna fråga och höra om detta samarbete kan återupptas för att undersöka möjligheterna att med hjälp av ”Folkrörelsernas medieforum” eller dess efterföljare kunna undersöka möjligheterna till nya medieinitiativ i Stockholm.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att anse motion N 12 besvarad
Tomas Rudin
Motionären kräver att Arbetarekommunen tar ett initiativ till att bilda en medieförening för att undersöka möjligheten att skapa en alternativ pressröst i Stockholm. Motionären anvisar också en metod att bilda en sådan tidning genom att samarbeta med svenska dagbladet och ge ut en vänsterinriktad edition av Svenska dagbladet.
Styrelsen instämmer i motionärens beskrivning av mediesituationen i Stockholm och även i behovet av att fler pressröster fick möjlighet att verka på Stockholms mediemarknad. Idén att uppvakta Svenska dagbladet och föreslå ett samarbete likt det motionären föreslår är inte ny. Ett sådant initiativ togs av Stockholms arbetarekommun efter en lika angelägen årsmötesmotion 2005, då socialdemokraternas medieutredning gavs i uppdrag att undersöka frågan. Denna medieutredning är inte klar än utan kommer att redovisa sitt resultat senare, troligen före partikongressen 2009.
Arbetarekommunens styrelse har sedan dess bildat en egen mediefond efter en idé från en årsmötesmotion 2008 och har även undersökt några alternativa idéer som kommit arbetarekommunen till del under verksamhetsåret. Bl a har tidningen ETC i skrivande stund startat en alternativ veckotidning med lokala editioner i Örebro, Malmö och Stockholm. Ambitionen är att vidga mediefönstret i Stockholm genom att etablera en stabil vänsterröst på mediemarknaden och om antalet prenumeranter blir tillräckligt många har ETC ambitioner att bli en stark röst i Stockholm.
Gemensamt för alla de idéer som hittills provats är att förutsättningen för att lyckas ligger i att få ett tillräckligt antal prenumeranter för att finansiera en tidning. Den tidigare versionen av dagstidningen Stockholmstidningen lyckades få ihop ett stort antal prenumeranter men föll på att inte få in tillräckligt med annonser. Det visade för oss hur sårbart ett medieprojekt är i Stockholm och Stockholmstidningen lever nu vidare som en veckotidning istället.
Styrelsen har fortsatt en ambition att verka för att få fler medieröster i Stockholm. Det nya projektet ETC-Stockholm följs mycket noggrant och vi har ambitionen att ta fler initiativ vartefter möjligheter bjuds till detta. Det är dock hela tiden en fråga om att såsom motionären också skriver att vara realist och väga en idé mot dess kostnader. I har inte de pengar som krävs för att själva bära ett medieprojekt i Stockholm och det är också därför vi låtit partistyrelsens utredning ta över idén om en vänsteredition av Svenska dagbladet.
Motionärens idé att samla folkrörelserna i Stockholm för att på det viset ge en större vikt för ett medieprojekt är en spännande tanke. Det är dock mycket tveksamt om fristående medlemsorganisationer skulle kunna samarbeta kring ett vänsterorienterat medieprojekt likt det motionären beskriver. Flera av dessa organisationer har ju i sina verksamhetsidéer att vara partipolitiskt obundna och skulle helt naturligt hamna i intressekonflikter kring en vänstertidning av det slag som motionären beskriver. Idén behöver emellertid inte avfärdas helt och hållet pga av detta. Det kan finnas andra medieprojekt som kan vara av gemensamt intresse mellan folkrörelseorganisationer. Efter avvecklandet av folkrörelserepresentationen i public-serviceföretagen bildades en paraplyorganisation av medlemsorganisationer ”Folkrörelsernas medieforum” som under flera år bevakade mediernas utveckling och tog viktiga initiativ inom medieområdet. Styrelsen anser att arbetarekommunen bör uppvakta LO i denna fråga och höra om detta samarbete kan återupptas för att undersöka möjligheterna att med hjälp av ”Folkrörelsernas medieforum” eller dess efterföljare kunna undersöka möjligheterna till nya medieinitiativ i Stockholm.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att anse motion N 12 besvarad
Tomas Rudin
måndag 19 januari 2009
Q14X Om jämlikhet
Förslag till utlåtande över motion Q14X Om jämlikhet från Farsta socialdemokratiska förening.
Motionärerna upplever att ojämlikheten har ökat i samhället de senaste decennierna. Man menar att även om deras upplevelse är sådan så är ett bekymmer att man inte vet eftersom det är ont om tillförlitlig statistik. Man upplever också att det finns visst ointresse från ledande socialdemokrater kring jämlikhetsfrågan. Vidare exemplifierar motionärerna hur ojämlikheten har ökat i Sverige. Det gör man genom att beskriva utvecklingen inom skolan, inkomstfördelningen, förmögenhetsfördelningen, boendet och segregation/integrationsområdet.
Man kräver Arbetarekommunen ska ta fram statistik och utarbeta olika program för ökad jämlikhet och man kräver att ett likartat arbete ska ske i hela Sverige.
Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas uppfattning. Ojämlikheten har ökat de senaste decennierna i vårt land. Skälen till denna utveckling beror på flera olika orsaker. En av de viktigaste är den djupa ekonomiska kris med åtföljande arbetslöshet som Sverige genomgick i början av 90 talet. Det nödvändiga ekonomiska saneringsarbetet efter den krisen medförde tyvärr att arbetet för öka jämlikheten i Sverige i allt för stor utsträckning fick stå åt sidan. Först i slutet av den förra socialdemokratiska mandatperioden kunde vi se hur hög sysselsättning, reallöneökningar och sociala välfärdsreformer minskade klassklyftorna. Styrelsen känner stor oro för vad den nu begynnande lågkonjunkturen kommer att medföra i detta avseende.
Styrelsen menar också att det har blivit betydligt mer komplicerat att verka för ökad jämlikhet i en mer globaliserad värld. Eliten i Sverige har lättare att undvika radikal fördelningspolitik idag än vad de hade på sextiotalet. Arbetet för ökad jämlikhet är dock inte omöjligt utan kräver snarare nya lösningar och nya metoder idag.
Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas oro över vilka de fördelningspolitiska effekterna är av samhällsutvecklingen inom flera av de sektorer som lyfts i motionen. Styrelsen vill med kraft tillbakavisa påståendet att ledande socialdemokrater är ointresserade av jämlikhetsfrågan. Den är i själva verket grundbulten för de flesta socialdemokraters politiska engagemang. Idén om jämlikhet och rättvisa lever i högsta grad i vår rörelse. Den svenska modellen med en stor gemensam sektor och starka omfördelande socialförsäkringssystem förutsätter emellertid att det är ordning och reda i den offentliga sektorns ekonomi. Bästa sättet för den som vill byta välfärdsmodell i Sverige och skapa ökad ojämlikhet är att skapa kaos i den offentliga ekonomin. Det är skälet till att socialdemokraterna la ner så oerhört hårt arbete på att bringa reda i ekonomin vid sekelskiftet.
Motionärerna lyfter problemet med att det är ont om statistik som visar hur det går med jämlikheten. Styrelsen delar inte den uppfattningen. Siffror och statistik finns det gott om. Snarare är den viktiga uppgiften att fundera klok politik på såväl nationell som lokal nivå i syfte att öka jämlikheten.
Merparten av kraven i motionen rör stockholmsförhållanden. Vad gäller motionärernas krav på mer utvecklad politik jämlikhet i Stockholm, så ser även styrelsen det behovet. Motionärerna för fram krav på att Arbetarekommunen ska ta fram ett program för det allmännyttiga boendet. Styrelsen anser att vårt parti har en bra politik vad avser allmännyttan. Vad behövs är snare mer agitation för denna än att utarbeta ny politik på detta område.
Vad gäller partikongressen så konstaterar styrelsen att kongressen kommer att behandla en lång rad program och motioner som behandlar frågor med direkt praktisk anknytning till jämlikhetsfrågor och fördelningspolitik. Styrelsen utgår ifrån att den delegation som medlemmarna väljer kommer att driva jämlikhetspolitik på kongressen
Arbetarekommunens styrelse föreslår att representantskapet beslutar
Att bifalla motionens 2:a attsats
Att anse attsatserna 1,3,4 och 6:e anses besvarade
Att avslå attsats 5
Motionärerna upplever att ojämlikheten har ökat i samhället de senaste decennierna. Man menar att även om deras upplevelse är sådan så är ett bekymmer att man inte vet eftersom det är ont om tillförlitlig statistik. Man upplever också att det finns visst ointresse från ledande socialdemokrater kring jämlikhetsfrågan. Vidare exemplifierar motionärerna hur ojämlikheten har ökat i Sverige. Det gör man genom att beskriva utvecklingen inom skolan, inkomstfördelningen, förmögenhetsfördelningen, boendet och segregation/integrationsområdet.
Man kräver Arbetarekommunen ska ta fram statistik och utarbeta olika program för ökad jämlikhet och man kräver att ett likartat arbete ska ske i hela Sverige.
Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas uppfattning. Ojämlikheten har ökat de senaste decennierna i vårt land. Skälen till denna utveckling beror på flera olika orsaker. En av de viktigaste är den djupa ekonomiska kris med åtföljande arbetslöshet som Sverige genomgick i början av 90 talet. Det nödvändiga ekonomiska saneringsarbetet efter den krisen medförde tyvärr att arbetet för öka jämlikheten i Sverige i allt för stor utsträckning fick stå åt sidan. Först i slutet av den förra socialdemokratiska mandatperioden kunde vi se hur hög sysselsättning, reallöneökningar och sociala välfärdsreformer minskade klassklyftorna. Styrelsen känner stor oro för vad den nu begynnande lågkonjunkturen kommer att medföra i detta avseende.
Styrelsen menar också att det har blivit betydligt mer komplicerat att verka för ökad jämlikhet i en mer globaliserad värld. Eliten i Sverige har lättare att undvika radikal fördelningspolitik idag än vad de hade på sextiotalet. Arbetet för ökad jämlikhet är dock inte omöjligt utan kräver snarare nya lösningar och nya metoder idag.
Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas oro över vilka de fördelningspolitiska effekterna är av samhällsutvecklingen inom flera av de sektorer som lyfts i motionen. Styrelsen vill med kraft tillbakavisa påståendet att ledande socialdemokrater är ointresserade av jämlikhetsfrågan. Den är i själva verket grundbulten för de flesta socialdemokraters politiska engagemang. Idén om jämlikhet och rättvisa lever i högsta grad i vår rörelse. Den svenska modellen med en stor gemensam sektor och starka omfördelande socialförsäkringssystem förutsätter emellertid att det är ordning och reda i den offentliga sektorns ekonomi. Bästa sättet för den som vill byta välfärdsmodell i Sverige och skapa ökad ojämlikhet är att skapa kaos i den offentliga ekonomin. Det är skälet till att socialdemokraterna la ner så oerhört hårt arbete på att bringa reda i ekonomin vid sekelskiftet.
Motionärerna lyfter problemet med att det är ont om statistik som visar hur det går med jämlikheten. Styrelsen delar inte den uppfattningen. Siffror och statistik finns det gott om. Snarare är den viktiga uppgiften att fundera klok politik på såväl nationell som lokal nivå i syfte att öka jämlikheten.
Merparten av kraven i motionen rör stockholmsförhållanden. Vad gäller motionärernas krav på mer utvecklad politik jämlikhet i Stockholm, så ser även styrelsen det behovet. Motionärerna för fram krav på att Arbetarekommunen ska ta fram ett program för det allmännyttiga boendet. Styrelsen anser att vårt parti har en bra politik vad avser allmännyttan. Vad behövs är snare mer agitation för denna än att utarbeta ny politik på detta område.
Vad gäller partikongressen så konstaterar styrelsen att kongressen kommer att behandla en lång rad program och motioner som behandlar frågor med direkt praktisk anknytning till jämlikhetsfrågor och fördelningspolitik. Styrelsen utgår ifrån att den delegation som medlemmarna väljer kommer att driva jämlikhetspolitik på kongressen
Arbetarekommunens styrelse föreslår att representantskapet beslutar
Att bifalla motionens 2:a attsats
Att anse attsatserna 1,3,4 och 6:e anses besvarade
Att avslå attsats 5
söndag 18 januari 2009
Motionssvar D11 Om begravningar på lördagar
Motionsvar D11 Om begravningar på lördagar
I Sverige finns ingen tradition av begravningar på lördagar. Men det finns inga formella hinder för att detta ska kunna se. Efterfrågan är dock begränsad, i nuläget det sker ca 30 begravningar per år på lördagar i Stockholm. Den enda skillnaden jämfört med en begravning på en vardag är att Kyrkogårdsförvaltningen tar ut en avgift för att täcka de merkostnader som uppstår för en begravning på en helg.
Stockholm är en stad med människor från olika kulturer och med olika religioner. Självklart ska Stockholm vara en stad som möter och respekterar andra traditioner som följer i dessa spår. Många gånger sköter de olika församlingarna detta själva, till exempel den judiska församlingen som organiserar sina egna medlemmar begravningar. Annars försöker kyrkogårdsförvaltningen så långt det är möjligt att tillgodose de behov och önskemål som finns vad gäller begravning och ceremonier.
Tyvärr kan dock svensk lag ibland stå i vägen för att alla önskemål ska uppnås. Ett exempel på detta är att man innan begravning måste ha papper från skattemyndigheten som bekräftar den avlidnes död. Detta kan vara svårt att få fram på kort varsel om dödsfallet inträffar på en helg till exempel.
I Stockholm är genomsnittstiden mellan dödsfall och begravningsceremoni ca 30 dagar, och därefter ytterliggare 10-20 dagar till själva begravningen. Detta kan tyckas vara lång tid, men i Kyrkogårdsförvaltningens verksamhetsplan finns det tydligt inskrivet att de i samarbete med övriga aktörer ska arbeta för att förkorta denna tid.
Med hänvisning till att begravningar redan idag genomförs på lördagar och att det inte finns några hinder för att detta ska fortsätta att ske föreslår arbetarekommunens styrelse årsmötet
att anse motionen besvarad
I Sverige finns ingen tradition av begravningar på lördagar. Men det finns inga formella hinder för att detta ska kunna se. Efterfrågan är dock begränsad, i nuläget det sker ca 30 begravningar per år på lördagar i Stockholm. Den enda skillnaden jämfört med en begravning på en vardag är att Kyrkogårdsförvaltningen tar ut en avgift för att täcka de merkostnader som uppstår för en begravning på en helg.
Stockholm är en stad med människor från olika kulturer och med olika religioner. Självklart ska Stockholm vara en stad som möter och respekterar andra traditioner som följer i dessa spår. Många gånger sköter de olika församlingarna detta själva, till exempel den judiska församlingen som organiserar sina egna medlemmar begravningar. Annars försöker kyrkogårdsförvaltningen så långt det är möjligt att tillgodose de behov och önskemål som finns vad gäller begravning och ceremonier.
Tyvärr kan dock svensk lag ibland stå i vägen för att alla önskemål ska uppnås. Ett exempel på detta är att man innan begravning måste ha papper från skattemyndigheten som bekräftar den avlidnes död. Detta kan vara svårt att få fram på kort varsel om dödsfallet inträffar på en helg till exempel.
I Stockholm är genomsnittstiden mellan dödsfall och begravningsceremoni ca 30 dagar, och därefter ytterliggare 10-20 dagar till själva begravningen. Detta kan tyckas vara lång tid, men i Kyrkogårdsförvaltningens verksamhetsplan finns det tydligt inskrivet att de i samarbete med övriga aktörer ska arbeta för att förkorta denna tid.
Med hänvisning till att begravningar redan idag genomförs på lördagar och att det inte finns några hinder för att detta ska fortsätta att ske föreslår arbetarekommunens styrelse årsmötet
att anse motionen besvarad
Motion D02 Offentlig upphandling och småföretagande
Utlåtande över motion D02 ” Offentlig upphandling och småföretagande”
Vi delar motionärens syn på vikten av småföretag. Det är av yttersta vikt att Sverige och Stockholm har ett starkt näringsliv. Ett näringsliv som består av både små, medelstora och stora företag som verkar på en marknad är den bästa förutsättningen för att tillväxten ska komma igång och fler jobb skapas i Stockholm. Staden upphandlar många varor och tjänster. En del av dessa upphandlingar är ekonomiskt och verksamhetsmässigt mycket stora, andra mycket små.
Styrelsen delar motionärens uppfattning att den offentliga upphandlingen i vissa fall blivit väl komplicerad och formalistisk. Offentlig upphandlingen bör inte avgöras av vilket företag som är bäst på att fylla i komplicerade upphandlingsunderlag. Det är väldigt viktigt att upphandligar går korrekt till och att det står alldeles klart varför det företag som vann processen faktiskt blev det vinnande. Men detta kräver tydlighet inte omständighet som det ibland handlar om.
Självfallet ska inte småföretag missgynnas vid upphandling. Företaget med bäst kompetens ska kunna vinna upphandlingen. Med kompetens måste också räknas in finansiell hållbarhet och om företaget kan förväntas finnas kvar inom en tillräckligt lång tid varför vissa typer av storlekskrav på omsättningen kommer att ställas vid vissa upphandligar. Men små företag bör, när det är möjligt särskilt uppmuntras att lägga anbud. Detta eftersom nya och mindre företag kan bidra till ökad mångfald.
I Stockholms stad finns en upphandlingspolicy som i stora drag belyser dessa frågeställningar. Upphandlingspolicyn bör dock kompletteras med bland annat stärkt skydd mot diskriminering samt att staden måste arbeta hårdare i uppföljning av upphandlingar för att se till att leverantörer faktiskt följer svensk lagstiftning kring skatter och avgifter.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta
att anse motionen bifallen
Vi delar motionärens syn på vikten av småföretag. Det är av yttersta vikt att Sverige och Stockholm har ett starkt näringsliv. Ett näringsliv som består av både små, medelstora och stora företag som verkar på en marknad är den bästa förutsättningen för att tillväxten ska komma igång och fler jobb skapas i Stockholm. Staden upphandlar många varor och tjänster. En del av dessa upphandlingar är ekonomiskt och verksamhetsmässigt mycket stora, andra mycket små.
Styrelsen delar motionärens uppfattning att den offentliga upphandlingen i vissa fall blivit väl komplicerad och formalistisk. Offentlig upphandlingen bör inte avgöras av vilket företag som är bäst på att fylla i komplicerade upphandlingsunderlag. Det är väldigt viktigt att upphandligar går korrekt till och att det står alldeles klart varför det företag som vann processen faktiskt blev det vinnande. Men detta kräver tydlighet inte omständighet som det ibland handlar om.
Självfallet ska inte småföretag missgynnas vid upphandling. Företaget med bäst kompetens ska kunna vinna upphandlingen. Med kompetens måste också räknas in finansiell hållbarhet och om företaget kan förväntas finnas kvar inom en tillräckligt lång tid varför vissa typer av storlekskrav på omsättningen kommer att ställas vid vissa upphandligar. Men små företag bör, när det är möjligt särskilt uppmuntras att lägga anbud. Detta eftersom nya och mindre företag kan bidra till ökad mångfald.
I Stockholms stad finns en upphandlingspolicy som i stora drag belyser dessa frågeställningar. Upphandlingspolicyn bör dock kompletteras med bland annat stärkt skydd mot diskriminering samt att staden måste arbeta hårdare i uppföljning av upphandlingar för att se till att leverantörer faktiskt följer svensk lagstiftning kring skatter och avgifter.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta
att anse motionen bifallen
torsdag 15 januari 2009
Q13X Välfärd
Förslag till utlåtande över motion Q13X
Motionen beskriver de principiella utgångspunkterna för hur vi socialdemokrater ser på den generella välfärdspolitiken. Resonemangen som är en självklar utgångspunkt för hela vårt parti.
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet
Att anse motion Q13X besvarad
Motionen beskriver de principiella utgångspunkterna för hur vi socialdemokrater ser på den generella välfärdspolitiken. Resonemangen som är en självklar utgångspunkt för hela vårt parti.
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet
Att anse motion Q13X besvarad
motion Q12X Försvara, utveckla och vitalisera vår gemensamma välfärd
Förslag till utlåtande över motion Q12X Försvara, utveckla och vitalisera vår gemensamma välfärd från SEKO-sossen och Fackliga utskottet
Motionärerna beskriver hur vi kan se hur den gemensamma välfärden attackeras och monteras ner steg för steg. Genom en lång rad exempel pekar man på att privatiseringar, ogenomtänkta avregleringar och skattesänkningar håller på att förändra Sverige i grunden.
Man kräver att partikongressen ska ta ett antal beslut som handlar om att man inte ska sälja grundläggande välfärdsfunktioner. Man vill ha ett politiskt program som närmare bestämmer villkoren för hur olika välfärdstjänster ska tillhandahållas. Vidare reagerar man mot det avregleringstryck som finns från ett antal internationella aktörer
Arbetarekommunens styrelse förelår årsmötet att bifalla motionen
Att sända den som Arbetarekommunens gen till partikongressen
Motionärerna beskriver hur vi kan se hur den gemensamma välfärden attackeras och monteras ner steg för steg. Genom en lång rad exempel pekar man på att privatiseringar, ogenomtänkta avregleringar och skattesänkningar håller på att förändra Sverige i grunden.
Man kräver att partikongressen ska ta ett antal beslut som handlar om att man inte ska sälja grundläggande välfärdsfunktioner. Man vill ha ett politiskt program som närmare bestämmer villkoren för hur olika välfärdstjänster ska tillhandahållas. Vidare reagerar man mot det avregleringstryck som finns från ett antal internationella aktörer
Arbetarekommunens styrelse förelår årsmötet att bifalla motionen
Att sända den som Arbetarekommunens gen till partikongressen
Q10,Q11 skattemotioner
Q10,Q11 Förslag till utlåtande över motion Q10X En ny socialdemokratisk skattepolitik från Handelsanställdas Förbundskontors socialdemokratiska förening och fackliga Utskottet samt över motion Q11 Socialdemokratisk skattepolitik ska vara just socialdemokratisk från Handelsanställdas förbund avd 20
MotionQ10 tar sin utgångspunkt i att skattesystemet är grunden för välfärdspolitiken. Ett generellt välfärdssystem förutsätter att alla betalar skatt efter förmåga och att man får service/resurser efter behov.
Motionärerna menar att det är viktigt om vi vill värna välfärden att vi värnar skattebaserna som samhället har. Skattesystemet skall vara likformigt, progressivt och omfördelande. Särskilt viktigt anser man att det är att hålla emot starka intressegruppers krav på specifika skattesänkningar.
Motionen kräver i brödtexten att socialdemokratin går till val 2010 med löften om förbättringar på välfärdsområdet och med en annan skattepolitik än borgerligheten. Inte minst uttrycker motionens brödtext kritik mot att socialdemokraterna i riksdagen inte har lovat att riva upp hela det så kallade jobbavdraget.
Arbetarekommunens styrelse menar att det är för tidigt att nu slå fast vilken skattepolitik som socialdemokratin ska gå till val på 2010. Inte minst den milt talat turbulenta ekonomiska situation som Sverige och omvärlden befinner sig i förnärvarande talar för detta.
Inte minst gäller det så kallade jobbavdraget. Vi socialdemokrater menar att de ensidiga skattesänkningar som borgerligheten riktat enbart mot löneinkomsttagare är felaktiga. Löneinkomster skall beskattas progressivt . De skall också beskattas lika oavsett om det handlar om lön eller uppskjuten lön (pensioner).
Man kan ifrågasätta om de stora skattesänkningar som de borgerliga partierna genomfört de senaste åren är hållbara sett ut de stora välfärdsbehov som vi ser de kommande åren. Det är dock alldeles för tidigt att nu slå fast hur socialdemokratin bör hantera jobbavdraget inför valet 2010.
Det är också viktigt att värna likformigheten i skattesystemet. Styrelsen anser att det är nödvändigt med höga skatter utifrån de välfärdsambitioner som vi har. Höga skatter som belastar olika delar av ekonomin skevt kan dock leda till en mindre effektiv ekonomi. Därför bör olika typer av inkomster beskattas så lika som möjligt.
I de värsta scenarior som nu avtecknar sig de kommande åren så handlar valet 2010 tyvärr inte alls om förbättringar på välfärdsområdet utan snarare om att försöka värna välfärdens mest centrala värden från djup ekonomisk depression.
Vi ser redan nu hur varslen brer ut sig och att inte bara anställda i det privata näringslivet drabbas. Nu sägs anställda i kommuner och landsting upp samtidigt som behoven i vård och omsorg växer. Risken är överhängande att arbetarrörelsen har att hantera en djup arbetslöshetskris och en djup välfärdskris. I det läget vågar inte Arbetarekommunens styrelse spekulera i stora välfärdsreformer 2010.
Detta sagt så menar styrelsen ändå att arbetarrörelsen måste sätta sig och börja diskutera grunderna för hur skattepolitiken borde se ut i vårt land. Självfallet bör vår utgångspunkt vara av var en efter förmåga – åt var och efter behov. Vi bör försvara den generella välfärdspolitiken och vi bör försvara samhällets skatteintäkter. Om man är anhängare av en stor gemensam välfärdsproduktion som ska ge trygghet åt alla som bor i vårt land så måste man också vara beredd att försvara höga skatter.
Skatter skall tas ut efter bärkraft. Sen vore det en välsignelse för välfärden om det vore möjligt att göra långsiktiga överenskommelser kring skattesystemet över blockgränsen.
Trotts styrelsen invändningar rörande motion Q10 resonemang inför valet 2010 så menar styrelsen att motionen innehåller många principiellt viktiga resonemang som bör kunna utgöra en viktig bas för en framtida socialdemokratisk skattepolitik.
Motion Q11 tar upp samma resonemang som motion Q10. Den sistnämna är dock mer principiell till sin karaktär och koncentrerar sig till en diskussion som handlar om just viktiga utgångspunkter för en socialdemokratisk skattepolitik.
Den hävdar bland andra principen skatt efter bärkraft och att skattesystemet måste slå vakt om en likformig, progressiv, omfördelande linje oavsett om det gäller inkomstskatter, kapitalskatter eller varuskatter.
Arbetarekommunen föreslår representantskapet att besluta följande
Att anse motion Q10 besvarad
Att bifalla motion Q11
MotionQ10 tar sin utgångspunkt i att skattesystemet är grunden för välfärdspolitiken. Ett generellt välfärdssystem förutsätter att alla betalar skatt efter förmåga och att man får service/resurser efter behov.
Motionärerna menar att det är viktigt om vi vill värna välfärden att vi värnar skattebaserna som samhället har. Skattesystemet skall vara likformigt, progressivt och omfördelande. Särskilt viktigt anser man att det är att hålla emot starka intressegruppers krav på specifika skattesänkningar.
Motionen kräver i brödtexten att socialdemokratin går till val 2010 med löften om förbättringar på välfärdsområdet och med en annan skattepolitik än borgerligheten. Inte minst uttrycker motionens brödtext kritik mot att socialdemokraterna i riksdagen inte har lovat att riva upp hela det så kallade jobbavdraget.
Arbetarekommunens styrelse menar att det är för tidigt att nu slå fast vilken skattepolitik som socialdemokratin ska gå till val på 2010. Inte minst den milt talat turbulenta ekonomiska situation som Sverige och omvärlden befinner sig i förnärvarande talar för detta.
Inte minst gäller det så kallade jobbavdraget. Vi socialdemokrater menar att de ensidiga skattesänkningar som borgerligheten riktat enbart mot löneinkomsttagare är felaktiga. Löneinkomster skall beskattas progressivt . De skall också beskattas lika oavsett om det handlar om lön eller uppskjuten lön (pensioner).
Man kan ifrågasätta om de stora skattesänkningar som de borgerliga partierna genomfört de senaste åren är hållbara sett ut de stora välfärdsbehov som vi ser de kommande åren. Det är dock alldeles för tidigt att nu slå fast hur socialdemokratin bör hantera jobbavdraget inför valet 2010.
Det är också viktigt att värna likformigheten i skattesystemet. Styrelsen anser att det är nödvändigt med höga skatter utifrån de välfärdsambitioner som vi har. Höga skatter som belastar olika delar av ekonomin skevt kan dock leda till en mindre effektiv ekonomi. Därför bör olika typer av inkomster beskattas så lika som möjligt.
I de värsta scenarior som nu avtecknar sig de kommande åren så handlar valet 2010 tyvärr inte alls om förbättringar på välfärdsområdet utan snarare om att försöka värna välfärdens mest centrala värden från djup ekonomisk depression.
Vi ser redan nu hur varslen brer ut sig och att inte bara anställda i det privata näringslivet drabbas. Nu sägs anställda i kommuner och landsting upp samtidigt som behoven i vård och omsorg växer. Risken är överhängande att arbetarrörelsen har att hantera en djup arbetslöshetskris och en djup välfärdskris. I det läget vågar inte Arbetarekommunens styrelse spekulera i stora välfärdsreformer 2010.
Detta sagt så menar styrelsen ändå att arbetarrörelsen måste sätta sig och börja diskutera grunderna för hur skattepolitiken borde se ut i vårt land. Självfallet bör vår utgångspunkt vara av var en efter förmåga – åt var och efter behov. Vi bör försvara den generella välfärdspolitiken och vi bör försvara samhällets skatteintäkter. Om man är anhängare av en stor gemensam välfärdsproduktion som ska ge trygghet åt alla som bor i vårt land så måste man också vara beredd att försvara höga skatter.
Skatter skall tas ut efter bärkraft. Sen vore det en välsignelse för välfärden om det vore möjligt att göra långsiktiga överenskommelser kring skattesystemet över blockgränsen.
Trotts styrelsen invändningar rörande motion Q10 resonemang inför valet 2010 så menar styrelsen att motionen innehåller många principiellt viktiga resonemang som bör kunna utgöra en viktig bas för en framtida socialdemokratisk skattepolitik.
Motion Q11 tar upp samma resonemang som motion Q10. Den sistnämna är dock mer principiell till sin karaktär och koncentrerar sig till en diskussion som handlar om just viktiga utgångspunkter för en socialdemokratisk skattepolitik.
Den hävdar bland andra principen skatt efter bärkraft och att skattesystemet måste slå vakt om en likformig, progressiv, omfördelande linje oavsett om det gäller inkomstskatter, kapitalskatter eller varuskatter.
Arbetarekommunen föreslår representantskapet att besluta följande
Att anse motion Q10 besvarad
Att bifalla motion Q11
C05X,Q09XQ22X utlåtande
C05X,Q09XQ22X Förslag till utlåtande över motionerna C05X En politik för full sysselsättning kräver att den ekonomiska politiken omprövas antagen av Handelsanställdas förbund avd 20 samt av Fackliga utskottet, Q09X För att nå full sysselsättning måste den ekonomiska politiken omprövas antagen av Handelsanställdas förbundskontors socialdemokratiska förening och Fackliga utskottet samt Q22X antagen av Kista socialdemokratiska förening
Motionärerna bakom C05X och Q09X har ställt sig bakom två stycken nästan likalydande motioner som menar att den ekonomiska politik som kom att utvecklas som en följd av det tidiga 90 talets ekonomiska kris är oförenlig med socialdemokratins allt annat överskuggande mål full sysselsättning.
I inledningen av den nuvarande ekonomiska krisen menar motionärerna att det finns skäl att ompröva de ramar som dagens penning och finanspolitik sätter.
Motionärerna menar att dagens system i grunden bygger på nyliberala dogmer och att prisstabilitet sätts före sysselsättningsmålet. Inte minst de riktlinjer som getts riksbanken är enligt motionärerna felaktiga och otillräckliga i det fall man vill uppnå full sysselsättning.
Motionärerna uttrycker också kritik mot finanspolitiken. Där man menar att utgiftstak, saldomål samt balanskrav för kommuner och landsting inneburit kraftigt försämrade möjligheter för att bedriva en sysselsättningsfrämjande aktiv konjunkturpolitik.
Motionärerna menar att det i dagsläget är hög tid för arbetarrörelsen att gå tillbaka det den ekonomiska strategi som Rehn/ Meidner lanserade och som dominerade socialdemokratisk ekonomiskt tänkande fram till sextiotalet.
Arbetarekommunens styrelse tycker att det glädjande att man lyfter upp diskussionerna om vägvalen i den ekonomiska politiken. Självfallet skall olika ekonomiska dogmer och ”sanningar” alltid ifrågasättas och omprövas utifrån socialdemokratins långsiktiga ideologiska målsättningar. Målet för socialdemokratin är ökad rättvisa och jämlikhet. Ett samhälle där det grasserar hög arbetslöshet hotar självfallet våra mål och kommer istället leda till ökande klassklyftor. För socialdemokratin är målet självfallet arbete åt alla.
Samtidigt menar styrelsen att man inte kan kritisera 90 talets ekonomiska politik så förutsättningslöst som motionärerna gör. Det tidiga 90 talets kris var på många sätt väldigt annorlunda än den kris som vi ser oss avteckna sig framför oss nu. Då präglades Sverige av hög arbetslöshet, hög inflation och mycket svaga misskötta offentliga finanser. Sveriges reella praktiska valmöjligheter var mycket begränsade. Det ligger en hel del i vad Göran Persson sa när han hävdade att den som är satt i skuld är inte fri.
I dagsläget ser det åtminstone inledningsvis oerhört annorlunda ut. Tack vare socialdemokratins mycket framgångsrika arbete under senare halva av 90 talet så sanerades de svenska statsfinanserna. Inflationen är jämfört med det tidiga 90 talet betydligt mer hanterbar. Det gör att Sverige har betydligt större handlingsfrihet i dag.
En stor del av den ökande handlingsfriheten är paradoxalt nog följden av de normer, (som motionärerna kritiserar), för finanspolitiken som socialdemokratin använde i saneringsarbetet.
En av 80 och 90 talets lärdomar är att vi socialdemokrater aldrig kan tycka att dåliga offentliga finanser är ursäktliga eller ointressanta.
Dåliga offentliga finanser leder till besparingar i välfärdssektorn och till ökad ojämlikhet. Dåliga offentliga finanser försvagar dessutom den politiska demokratins möjligheter att göra sig gällande gentemot starka kapitalintressen.
Vad gäller motionärernas kritik av utgiftstaken så instämmer inte styrelsen i motionärernas resonemang. Det finns alltid möjligheter för riksdagen att fortlöpande ändra de gällande budgettaken. Budgettak är bra i den meningen att den tvingar fram seriösare prioriteringar mellan olika önskvärda insatser. Regeringar som är beroende av flera politiska partier får det betydligt lättare att värna den sammantagna budgeten när man arbetar med budgettak. Sen måste varje regering vara beredd att utifrån sina ekonomisk-politiska mål ompröva det gällande budgettaket.
Vad gäller motion Q09X:s resonemang om att arbetarrörelsen kan acceptera en öppen arbetslöshet på 2 % så menar styrelsen att det är ett felaktigt resonemang. I en fungerande ekonomi där fyll sysselsättning råder så kommer det visserligen troligtvis alltid att finnas en viss så kallad friktionsarbetslöshet. D.v.s. arbetslöshet som uppkommer när folk söker sig mellan olika arbeten. Att säga att den skall vara just 2 % är ett resonemang som styrelsen tycker aningen onödig att fastställa.
Detta sagt så menar Arbetarekommunens styrelse ändock att det ligger mycket i motionärernas resonemang. Det är som sagt en helt annan situation idag. Både vad gäller den offentliga ekonomins styrka men också på hur den ekonomiska krisen ser ut den här gången. Det gör att styrelsen mot den bakgrunden instämmer i mycket av motionärernas slutsatser.
Även Motion Q22X ifrågasätter delar av den ekonomiska politik som förts under 80 och 9o talet. Motionens huvudsakliga kritik ligger i att ifrågasätta kampen mot inflationen. Motionären menar att man fäst allt för stor vikt vid löneökningarnas påverkan på inflationen och att man underskattat företagsvinster och kapitalinkomsters inflationsdrivande effekt. Dessutom hävdar motionärerna att ekonomin i själva verket skulle tåla, (eller rent av må bra av) mycket högre inflation. Motionen kräver att partiets ekonomiska arbetsgrupp att ompröva inflationsmålet.
Arbetarekommunens styrelse tycker att det är bra att motionen lyfter frågan om inflationsbegreppet. Inte minst i dessa dagar när vi eventuellt riskerar att få inflationens raka motsats- deflation.
De senaste årens ekonomiska debatt och politik har varit och är mycket inriktad på att bekämpa inflationen. Vilket självfallet kan ifrågasättas. Inte minst borde politikens effekter på sysselsättning och investeringar diskuteras och utvärderas mer.
Samtidigt menar styrelsen att motionen negligerar inflationens kraftigt omfördelade effekter. Hög inflation i ett samhälle leder till kraftigt ökade klassklyftor. Rika människor med fast egendom (exempelvis dyra bostäder) kan hantera en situation med hög inflation betydligt bättre än lågavlönade pensionärer och ungdomar.
För en arbetarrörelse som vill ökad jämlikhet och rättvisa så är det nödvändigt att både uppnå hög sysselsättning och låg, hanterbar, inflation.
Mot bakgrund av att styrelsen föreslår bifall till resonemang från de andra motionerna rörande inflationsmålets avvägningar gentemot sysselsättnings och tillväxtmål och eftersom styrelsen inte delar motionens i vårt tycke lättsinniga syn på inflationens omfördelande effekter så ställer sig styrelsen avvisande till motionen.
Arbetarekommunens styrelse föreslår Representantskapet att besluta följande
Att bifalla motion Q09X:s 1,3, 4, 5, 6,7, 9, 10 och 11:e attsats
Att anse attsats 2 och 8 besvarade med styrelsens utlåtande
Att bifalla motion C05X:s 1,2,3, 4, 6 och 7:e attsats
Att anse C05X:s 5 attsats besvarad med styrelsens utlåtande
Att avslå motion Q22X
Motionärerna bakom C05X och Q09X har ställt sig bakom två stycken nästan likalydande motioner som menar att den ekonomiska politik som kom att utvecklas som en följd av det tidiga 90 talets ekonomiska kris är oförenlig med socialdemokratins allt annat överskuggande mål full sysselsättning.
I inledningen av den nuvarande ekonomiska krisen menar motionärerna att det finns skäl att ompröva de ramar som dagens penning och finanspolitik sätter.
Motionärerna menar att dagens system i grunden bygger på nyliberala dogmer och att prisstabilitet sätts före sysselsättningsmålet. Inte minst de riktlinjer som getts riksbanken är enligt motionärerna felaktiga och otillräckliga i det fall man vill uppnå full sysselsättning.
Motionärerna uttrycker också kritik mot finanspolitiken. Där man menar att utgiftstak, saldomål samt balanskrav för kommuner och landsting inneburit kraftigt försämrade möjligheter för att bedriva en sysselsättningsfrämjande aktiv konjunkturpolitik.
Motionärerna menar att det i dagsläget är hög tid för arbetarrörelsen att gå tillbaka det den ekonomiska strategi som Rehn/ Meidner lanserade och som dominerade socialdemokratisk ekonomiskt tänkande fram till sextiotalet.
Arbetarekommunens styrelse tycker att det glädjande att man lyfter upp diskussionerna om vägvalen i den ekonomiska politiken. Självfallet skall olika ekonomiska dogmer och ”sanningar” alltid ifrågasättas och omprövas utifrån socialdemokratins långsiktiga ideologiska målsättningar. Målet för socialdemokratin är ökad rättvisa och jämlikhet. Ett samhälle där det grasserar hög arbetslöshet hotar självfallet våra mål och kommer istället leda till ökande klassklyftor. För socialdemokratin är målet självfallet arbete åt alla.
Samtidigt menar styrelsen att man inte kan kritisera 90 talets ekonomiska politik så förutsättningslöst som motionärerna gör. Det tidiga 90 talets kris var på många sätt väldigt annorlunda än den kris som vi ser oss avteckna sig framför oss nu. Då präglades Sverige av hög arbetslöshet, hög inflation och mycket svaga misskötta offentliga finanser. Sveriges reella praktiska valmöjligheter var mycket begränsade. Det ligger en hel del i vad Göran Persson sa när han hävdade att den som är satt i skuld är inte fri.
I dagsläget ser det åtminstone inledningsvis oerhört annorlunda ut. Tack vare socialdemokratins mycket framgångsrika arbete under senare halva av 90 talet så sanerades de svenska statsfinanserna. Inflationen är jämfört med det tidiga 90 talet betydligt mer hanterbar. Det gör att Sverige har betydligt större handlingsfrihet i dag.
En stor del av den ökande handlingsfriheten är paradoxalt nog följden av de normer, (som motionärerna kritiserar), för finanspolitiken som socialdemokratin använde i saneringsarbetet.
En av 80 och 90 talets lärdomar är att vi socialdemokrater aldrig kan tycka att dåliga offentliga finanser är ursäktliga eller ointressanta.
Dåliga offentliga finanser leder till besparingar i välfärdssektorn och till ökad ojämlikhet. Dåliga offentliga finanser försvagar dessutom den politiska demokratins möjligheter att göra sig gällande gentemot starka kapitalintressen.
Vad gäller motionärernas kritik av utgiftstaken så instämmer inte styrelsen i motionärernas resonemang. Det finns alltid möjligheter för riksdagen att fortlöpande ändra de gällande budgettaken. Budgettak är bra i den meningen att den tvingar fram seriösare prioriteringar mellan olika önskvärda insatser. Regeringar som är beroende av flera politiska partier får det betydligt lättare att värna den sammantagna budgeten när man arbetar med budgettak. Sen måste varje regering vara beredd att utifrån sina ekonomisk-politiska mål ompröva det gällande budgettaket.
Vad gäller motion Q09X:s resonemang om att arbetarrörelsen kan acceptera en öppen arbetslöshet på 2 % så menar styrelsen att det är ett felaktigt resonemang. I en fungerande ekonomi där fyll sysselsättning råder så kommer det visserligen troligtvis alltid att finnas en viss så kallad friktionsarbetslöshet. D.v.s. arbetslöshet som uppkommer när folk söker sig mellan olika arbeten. Att säga att den skall vara just 2 % är ett resonemang som styrelsen tycker aningen onödig att fastställa.
Detta sagt så menar Arbetarekommunens styrelse ändock att det ligger mycket i motionärernas resonemang. Det är som sagt en helt annan situation idag. Både vad gäller den offentliga ekonomins styrka men också på hur den ekonomiska krisen ser ut den här gången. Det gör att styrelsen mot den bakgrunden instämmer i mycket av motionärernas slutsatser.
Även Motion Q22X ifrågasätter delar av den ekonomiska politik som förts under 80 och 9o talet. Motionens huvudsakliga kritik ligger i att ifrågasätta kampen mot inflationen. Motionären menar att man fäst allt för stor vikt vid löneökningarnas påverkan på inflationen och att man underskattat företagsvinster och kapitalinkomsters inflationsdrivande effekt. Dessutom hävdar motionärerna att ekonomin i själva verket skulle tåla, (eller rent av må bra av) mycket högre inflation. Motionen kräver att partiets ekonomiska arbetsgrupp att ompröva inflationsmålet.
Arbetarekommunens styrelse tycker att det är bra att motionen lyfter frågan om inflationsbegreppet. Inte minst i dessa dagar när vi eventuellt riskerar att få inflationens raka motsats- deflation.
De senaste årens ekonomiska debatt och politik har varit och är mycket inriktad på att bekämpa inflationen. Vilket självfallet kan ifrågasättas. Inte minst borde politikens effekter på sysselsättning och investeringar diskuteras och utvärderas mer.
Samtidigt menar styrelsen att motionen negligerar inflationens kraftigt omfördelade effekter. Hög inflation i ett samhälle leder till kraftigt ökade klassklyftor. Rika människor med fast egendom (exempelvis dyra bostäder) kan hantera en situation med hög inflation betydligt bättre än lågavlönade pensionärer och ungdomar.
För en arbetarrörelse som vill ökad jämlikhet och rättvisa så är det nödvändigt att både uppnå hög sysselsättning och låg, hanterbar, inflation.
Mot bakgrund av att styrelsen föreslår bifall till resonemang från de andra motionerna rörande inflationsmålets avvägningar gentemot sysselsättnings och tillväxtmål och eftersom styrelsen inte delar motionens i vårt tycke lättsinniga syn på inflationens omfördelande effekter så ställer sig styrelsen avvisande till motionen.
Arbetarekommunens styrelse föreslår Representantskapet att besluta följande
Att bifalla motion Q09X:s 1,3, 4, 5, 6,7, 9, 10 och 11:e attsats
Att anse attsats 2 och 8 besvarade med styrelsens utlåtande
Att bifalla motion C05X:s 1,2,3, 4, 6 och 7:e attsats
Att anse C05X:s 5 attsats besvarad med styrelsens utlåtande
Att avslå motion Q22X
Förbättra insatserna för kvinnor som har sex med kvinnor i varje landsting
Förslag till motion till partikongressen från Arbetarekommunens styrelse
Förbättra insatserna för kvinnor som har sex med kvinnor i varje landsting
Miljontals HBT-personer världen över kan vittna om en livslång process där mötet med nya människor och stiftandet av nya bekantskaper ständigt innebär att man på nytt måste ”komma ut” och förklara att, och ofta varför, man avviker från den i samhället rådande heteronormen. Lägg därtill att det idag finns många HBT-personer som av en eller annan anledning varken vill eller kan öppet deklarera sin sexuella läggning, så har man skapat sig en förenklad bild av den komplexa och påfrestande tillvaro som många HBT-personer tvingas leva i varje dag, 365 dagar om året.
Ovanstående problematik blir oerhört påtaglig i en sjukvårdsdiskurs. Varje person som söker vård per automatik befinner sig i en beroendeställning till vårdgivaren. Detta kan för vårdtagaren ifråga vara mycket påfrestande och jobbigt. Ponera då också att vårdtagaren ifråga är en bisexuell, lesbisk eller bög och finner processen med att ”komma ut” såväl smärtsam som jobbig. Då kan mötet med vården vara så pass påfrestande att man in i det längsta undviker att kontakta sjukvården, vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.
Vi vet också att det än i dag råder en mansnorm inom sjukvården såväl som i samhället i stort. Män behandlas mer fördelaktigt än kvinnor, och kvinnors hälsa betraktas och tolkas ofta utifrån mannen som norm. Detta drabbar naturligtvis även lesbiska kvinnor som därmed blir osynliggjorda både som kvinnor och som lesbiska. Studier om och vittnesmål från lesbiska kvinnor visar vidare på ett större ohälsotal i gruppen lesbiska kvinnor än hos kvinnor i övrigt.
Med anledning av ovanstående är det oerhört glädjande att den sörmländska landstingsstyrelsen beslutat att starta en gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor. Genom det beslutet åtar sig också Landstinget Sörmland att utbilda den berörda personalen i HBT-kompetens med hjälp av personer och organisationer med specialkompetens på området, så som RFSL och personalen på den gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor som idag finns på Södersjukhuset i Stockholm.
Landstingspolitiker talar ofta om vikten av ett brukarperspektiv; att varje människa ska ses, respekteras och bemötas utifrån sin särart och sina särskilda behov. När nu en stor grupp människor känner sig osynliggjorda och kränkta i mötet med vården måste vi inom politiken vidta åtgärder och göra som landstinget Sörmland och sedan länge Landstinget Stockholms län. Ett litet steg för landstingen kan tyckas, men ett stort steg för mångfalden!
Stockholms Arbetarekommun föreslår att partikongressen beslutar
Att socialdemokraterna verkar för att alla landsting genom t ex bra organisation och kompetensutveckling ser till att kvinnor som har sex med kvinnor liksom män som har sex med män ges anpassad vård och bra bemötande i vården t ex genom en KSK-klink och en MSM-klinik.
Förbättra insatserna för kvinnor som har sex med kvinnor i varje landsting
Miljontals HBT-personer världen över kan vittna om en livslång process där mötet med nya människor och stiftandet av nya bekantskaper ständigt innebär att man på nytt måste ”komma ut” och förklara att, och ofta varför, man avviker från den i samhället rådande heteronormen. Lägg därtill att det idag finns många HBT-personer som av en eller annan anledning varken vill eller kan öppet deklarera sin sexuella läggning, så har man skapat sig en förenklad bild av den komplexa och påfrestande tillvaro som många HBT-personer tvingas leva i varje dag, 365 dagar om året.
Ovanstående problematik blir oerhört påtaglig i en sjukvårdsdiskurs. Varje person som söker vård per automatik befinner sig i en beroendeställning till vårdgivaren. Detta kan för vårdtagaren ifråga vara mycket påfrestande och jobbigt. Ponera då också att vårdtagaren ifråga är en bisexuell, lesbisk eller bög och finner processen med att ”komma ut” såväl smärtsam som jobbig. Då kan mötet med vården vara så pass påfrestande att man in i det längsta undviker att kontakta sjukvården, vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.
Vi vet också att det än i dag råder en mansnorm inom sjukvården såväl som i samhället i stort. Män behandlas mer fördelaktigt än kvinnor, och kvinnors hälsa betraktas och tolkas ofta utifrån mannen som norm. Detta drabbar naturligtvis även lesbiska kvinnor som därmed blir osynliggjorda både som kvinnor och som lesbiska. Studier om och vittnesmål från lesbiska kvinnor visar vidare på ett större ohälsotal i gruppen lesbiska kvinnor än hos kvinnor i övrigt.
Med anledning av ovanstående är det oerhört glädjande att den sörmländska landstingsstyrelsen beslutat att starta en gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor. Genom det beslutet åtar sig också Landstinget Sörmland att utbilda den berörda personalen i HBT-kompetens med hjälp av personer och organisationer med specialkompetens på området, så som RFSL och personalen på den gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor som idag finns på Södersjukhuset i Stockholm.
Landstingspolitiker talar ofta om vikten av ett brukarperspektiv; att varje människa ska ses, respekteras och bemötas utifrån sin särart och sina särskilda behov. När nu en stor grupp människor känner sig osynliggjorda och kränkta i mötet med vården måste vi inom politiken vidta åtgärder och göra som landstinget Sörmland och sedan länge Landstinget Stockholms län. Ett litet steg för landstingen kan tyckas, men ett stort steg för mångfalden!
Stockholms Arbetarekommun föreslår att partikongressen beslutar
Att socialdemokraterna verkar för att alla landsting genom t ex bra organisation och kompetensutveckling ser till att kvinnor som har sex med kvinnor liksom män som har sex med män ges anpassad vård och bra bemötande i vården t ex genom en KSK-klink och en MSM-klinik.
version två Utlåtande Motion H09X
2009-01-15, version två Utlåtande Motion H09X
Precis som motionären påpekar diskrimineras homosexuella kvinnor både på grund av sitt kön och på grund av sin sexuella läggning. Mansnormen och heteronormen inom sjukvården måste brytas.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska målet för sjukvården vara att ge en vård på lika villkor för hela befolkningen. Idag är ohälsan större hos gruppen HBT-personer än hos heterosexuella. För vård på lika villkor måste alla patienter känna sig trygga i sin kontakt med sjukvården vilket förutsätter hög kompetens och professionalism hos sjukvårdspersonalen.
Arbetarekommunens styrelse anser att det är positivt att HBT-personers rätt i vården särskilt lyfts upp i förslaget till nytt Socialdemokratiskt sjukvårdspolitiskt program. Vi måste investera i kunskap och forskning kring hur skillnader i kön och sexuell läggning påverkar vård och hälsa.
Styrelsen håller med motionären om att HBT-perspektivet på sikt ska integreras i all sjukvård. Innan vi når dit är dock en bra början att samla kompetensen till en klinik på samma sätt som gjorts i Stockholm och i Sörmland.
Samtidigt vill styrelsen understryka att hur man organiserar detta måste vara en fråga för det enskilda landstinget. Förutsättningarna för sjukvårdens verksamheter varierar kraftigt runt om i Sverige. Det är ett avgörande skäl till att vi har självstyrande landsting med egen beskattningsrätt.
Eftersom styrelsen i sak instämmer i motionärernas åsikter men menar att hur frågan är en fråga för varje enskilt landsting så har styrelsen tagit fram ett eget förslag till motion, i huvudsak likalydande med motion H09X. Mot den bakgrunden förelår arbetarekommunens styrelse att motion H09X anses besvarad.
Styrelsen föreslår årsmötet att besluta:
att anse motionen besvarad
Precis som motionären påpekar diskrimineras homosexuella kvinnor både på grund av sitt kön och på grund av sin sexuella läggning. Mansnormen och heteronormen inom sjukvården måste brytas.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska målet för sjukvården vara att ge en vård på lika villkor för hela befolkningen. Idag är ohälsan större hos gruppen HBT-personer än hos heterosexuella. För vård på lika villkor måste alla patienter känna sig trygga i sin kontakt med sjukvården vilket förutsätter hög kompetens och professionalism hos sjukvårdspersonalen.
Arbetarekommunens styrelse anser att det är positivt att HBT-personers rätt i vården särskilt lyfts upp i förslaget till nytt Socialdemokratiskt sjukvårdspolitiskt program. Vi måste investera i kunskap och forskning kring hur skillnader i kön och sexuell läggning påverkar vård och hälsa.
Styrelsen håller med motionären om att HBT-perspektivet på sikt ska integreras i all sjukvård. Innan vi når dit är dock en bra början att samla kompetensen till en klinik på samma sätt som gjorts i Stockholm och i Sörmland.
Samtidigt vill styrelsen understryka att hur man organiserar detta måste vara en fråga för det enskilda landstinget. Förutsättningarna för sjukvårdens verksamheter varierar kraftigt runt om i Sverige. Det är ett avgörande skäl till att vi har självstyrande landsting med egen beskattningsrätt.
Eftersom styrelsen i sak instämmer i motionärernas åsikter men menar att hur frågan är en fråga för varje enskilt landsting så har styrelsen tagit fram ett eget förslag till motion, i huvudsak likalydande med motion H09X. Mot den bakgrunden förelår arbetarekommunens styrelse att motion H09X anses besvarad.
Styrelsen föreslår årsmötet att besluta:
att anse motionen besvarad
H03 Hjälpmedel , version två
2009-01-15, version två
Förslag till utlåtande över motionen H03 Hjälpmedel till personer med nedsatta kroppsfunktioner från Tensta socialdemokratiska förening
Arbetarekommunen instämmer i motionärernas åsikt om att politik är att vilja och att solidaritet inte bara ska visa sig ord utan även i handling. Denna inriktning har varit alltid vägledande för den socialdemokratiska välfärdspolitiken. På vissa områden har välfärden kommit mycket långt. På andra områden är det lång väg kvar till ett rättvist samhälle.
Det är mycket glädjande att en stor del av de välfärdstjänster som finns inom vård och omsorg idag erbjuds inom ramen för en gemensam och solidarisk finansiering. Samtidigt tillkommer ständigt nya tjänster, produkter och behandlingar på dessa områden. Detta gäller i synnerhet på hälso- och sjukvårdens område där nya läkemedel, nya behandlingar och nya metoder ständigt lanseras. Välfärdssamhället tvingas hela tiden till avvägningar om vad som är möjligt att erbjuda. Samtidigt är den snabba utvecklingen något som ska bejakas.
Vad som ska ingå eller inte i välfärdsåtagandet är en fråga som ständigt måste diskuteras. Ständiga prioriteringar mellan behov och tillgängliga resurser är av nöden. Till exempel har frågan om tandvård för vuxna länge varit utan några större subventioner. Först under slutet av den förra mandatperioden fanns det ekonomiska möjligheter för den socialdemokratiska regeringen att genomföra en tandvårdsreform som skulle innehålla en reell subvention.
Motionärerna kräver att representanter i riksdag, landsting och kommuner ska verka för att de orättvisor som innebär att vissa grupper i samhället inte har råd med hjälpmedel undanröjs. När det gäller hjälpmedel är den grundläggande frågan vilka hjälpmedel som är betrakta som egenvård och inte. Egenvård betraktas som en egen angelägenhet och innebär ett kostnadsansvar för den enskilde.
Länge har s.k. konsumentprodukter som kompenserar för funktionsnedsättning och som går att införskaffa i öppna handeln setts som produkter för egenvård och följaktligen den enskildes ansvar. Som definition för hjälpmedel betraktas produkter som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för förskrivning och utprovning.
Sådana hjälpmedel för funktionshinder är landsting och kommuner enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldiga att tillhandahålla. Genom politiska beslut i kommuner och landsting avgörs vilka typer av hjälpmedel som ska erbjudas, vilka eventuella avgifter och vilka eventuella högkostnadsskydd som ska tillämpas. Följaktligen råder helt olika regler inom olika delar av landet. Upp till 300 olika bedömningar görs idag i Sverige när det gäller rätten till hjälpmedel. Här finns grogrund för orättvisor.
Detta till trots måste arbetarekommunens styrelse konstaterar att det rådande ekonomiska läget inte tillåter att ytterligare utfästelser görs om vad som ska ingå i de samhällsbetalda hjälpmedlen . Den ekonomiska krisen kommer snarare att innebära att vi de kommande åren tvingas fokusera på att bibehålla och värna dagens välfärdsåtagande.
Dock instämmer Arbetarekommunens styrelse motionärernas åsikt om att rätten till hjälpmedel idag inte uppfylls på ett tillfredsställande sätt. I det förslag till sjukvårdspolitiskt program som tagits fram av partistyrelsen inför partikongressen i höst, konstateras att en
nationell strategi behöver tas fram för hur vi resursmässigt och organisatoriskt ska klara att möta ett växande hjälpmedelsbehov. En sådan strategi borde tydliggöra hur sjukvårdshuvudmännen utifrån sitt hjälpmedelsansvar kan bidra till att förverkliga de handikappolitiska och äldrepolitiska målen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår Arbetarekommunens styrelse årsmötet besluta
att avslå motionen.
Förslag till utlåtande över motionen H03 Hjälpmedel till personer med nedsatta kroppsfunktioner från Tensta socialdemokratiska förening
Arbetarekommunen instämmer i motionärernas åsikt om att politik är att vilja och att solidaritet inte bara ska visa sig ord utan även i handling. Denna inriktning har varit alltid vägledande för den socialdemokratiska välfärdspolitiken. På vissa områden har välfärden kommit mycket långt. På andra områden är det lång väg kvar till ett rättvist samhälle.
Det är mycket glädjande att en stor del av de välfärdstjänster som finns inom vård och omsorg idag erbjuds inom ramen för en gemensam och solidarisk finansiering. Samtidigt tillkommer ständigt nya tjänster, produkter och behandlingar på dessa områden. Detta gäller i synnerhet på hälso- och sjukvårdens område där nya läkemedel, nya behandlingar och nya metoder ständigt lanseras. Välfärdssamhället tvingas hela tiden till avvägningar om vad som är möjligt att erbjuda. Samtidigt är den snabba utvecklingen något som ska bejakas.
Vad som ska ingå eller inte i välfärdsåtagandet är en fråga som ständigt måste diskuteras. Ständiga prioriteringar mellan behov och tillgängliga resurser är av nöden. Till exempel har frågan om tandvård för vuxna länge varit utan några större subventioner. Först under slutet av den förra mandatperioden fanns det ekonomiska möjligheter för den socialdemokratiska regeringen att genomföra en tandvårdsreform som skulle innehålla en reell subvention.
Motionärerna kräver att representanter i riksdag, landsting och kommuner ska verka för att de orättvisor som innebär att vissa grupper i samhället inte har råd med hjälpmedel undanröjs. När det gäller hjälpmedel är den grundläggande frågan vilka hjälpmedel som är betrakta som egenvård och inte. Egenvård betraktas som en egen angelägenhet och innebär ett kostnadsansvar för den enskilde.
Länge har s.k. konsumentprodukter som kompenserar för funktionsnedsättning och som går att införskaffa i öppna handeln setts som produkter för egenvård och följaktligen den enskildes ansvar. Som definition för hjälpmedel betraktas produkter som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för förskrivning och utprovning.
Sådana hjälpmedel för funktionshinder är landsting och kommuner enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldiga att tillhandahålla. Genom politiska beslut i kommuner och landsting avgörs vilka typer av hjälpmedel som ska erbjudas, vilka eventuella avgifter och vilka eventuella högkostnadsskydd som ska tillämpas. Följaktligen råder helt olika regler inom olika delar av landet. Upp till 300 olika bedömningar görs idag i Sverige när det gäller rätten till hjälpmedel. Här finns grogrund för orättvisor.
Detta till trots måste arbetarekommunens styrelse konstaterar att det rådande ekonomiska läget inte tillåter att ytterligare utfästelser görs om vad som ska ingå i de samhällsbetalda hjälpmedlen . Den ekonomiska krisen kommer snarare att innebära att vi de kommande åren tvingas fokusera på att bibehålla och värna dagens välfärdsåtagande.
Dock instämmer Arbetarekommunens styrelse motionärernas åsikt om att rätten till hjälpmedel idag inte uppfylls på ett tillfredsställande sätt. I det förslag till sjukvårdspolitiskt program som tagits fram av partistyrelsen inför partikongressen i höst, konstateras att en
nationell strategi behöver tas fram för hur vi resursmässigt och organisatoriskt ska klara att möta ett växande hjälpmedelsbehov. En sådan strategi borde tydliggöra hur sjukvårdshuvudmännen utifrån sitt hjälpmedelsansvar kan bidra till att förverkliga de handikappolitiska och äldrepolitiska målen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår Arbetarekommunens styrelse årsmötet besluta
att avslå motionen.
onsdag 14 januari 2009
Utlåtande över motion D10 Bemannade toaletter
Utlåtande över motion D10 Ordna bemannade offentliga toaletter i Stockholm
.
Tillgången på offentliga toaletter är viktig för en storstad som Stockholm. Både för stockholmaren och för besökaren är det viktigt att lätt kunna hitta hygienfaciliteteter som en del av en samlad samhällsservice. Särskilt viktigt är detta för småbarnsfamiljer och dem av oss som lider av överaktiv blåsa, inkontinens, prostatabesvär och olika typer av mag- och tarmsjukdomar.
ASSA lanserar ett nytt lås som ersätter betalning med mynt och polletter med betalning via sms. Låset är det första i sitt slag i världen och är utvecklat för snabb och smidig betalning av små belopp för offentliga toaletter, fotoautomater, duschar på campingplatser och golfbollsautomater
I Stockholm ansvarar trafikkontoret för stadens offentliga toaletter. Av Stockholms över 300 offentliga toaletter är ca 80% anpassade för rörelsehindrade personer och 40% för personer med inkontinensproblem. Restauranger är i dag skyldiga att tillhandahålla toaletter och som komplement till de offentliga toaletterna finns också toaletter i anslutning till olika privata och offentliga verksamheter, flera av dem också bemannade och ofta i anslutning till kollektivtrafikknutpunkter.
Trots att Stockholm är med andra ord är relativt väl försett med offentliga toaletter är situationen inte perfekt. Alltför ofta möts man av urinlukt i portar och längs med husväggar, informationen om var de offentliga toaletterna finns är ofta bristfällig och antalet toaletter skulle behöva öka.
Flera saker kan göras och görs för att förbättra situationen. Bland annat har Stockholm Stad i samarbete med Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, och privata näringsidkare tagit fran en toakarta för Stockholm. Det är en vanlig karta över centrala Stockholm och den kan därför användas, som vilken annan karta som helst, för att hitta rätt i storstaden. Det som särskiljer den här kartan från andra kartor är att närmare 100 offentliga toaletter dessutom är utmärkta på kartan.
Att däremot kräva en kraftig utbyggnad av bemannade toaletter är arbetarekommunens styrelse tveksam till. Dels är behovet främst inte av bemannade toaletter, dels är det en resurs- och prioriteringsfråga för hur vi ska använda de ändliga kommunala resurserna.
Till följd av den moderatstyrda majoritetens ofinansierade skattesänkningar försvann år 2007 1929 kommunala arbetstillfällen, framförallt inom skola, barnomsorg och äldrevård. Preliminära siffror för 2008 visar att utvecklingen tyvärr fortsatt i samma rikting. I ett sådant läge väljer vi socialdemokrater att prioritera investeringar i mer personal och bättre kvalitet för Stockholms barn, elever och äldre framför andra aldrig så vällovliga satsningar.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet:
att avslå motionen.
.
Tillgången på offentliga toaletter är viktig för en storstad som Stockholm. Både för stockholmaren och för besökaren är det viktigt att lätt kunna hitta hygienfaciliteteter som en del av en samlad samhällsservice. Särskilt viktigt är detta för småbarnsfamiljer och dem av oss som lider av överaktiv blåsa, inkontinens, prostatabesvär och olika typer av mag- och tarmsjukdomar.
ASSA lanserar ett nytt lås som ersätter betalning med mynt och polletter med betalning via sms. Låset är det första i sitt slag i världen och är utvecklat för snabb och smidig betalning av små belopp för offentliga toaletter, fotoautomater, duschar på campingplatser och golfbollsautomater
I Stockholm ansvarar trafikkontoret för stadens offentliga toaletter. Av Stockholms över 300 offentliga toaletter är ca 80% anpassade för rörelsehindrade personer och 40% för personer med inkontinensproblem. Restauranger är i dag skyldiga att tillhandahålla toaletter och som komplement till de offentliga toaletterna finns också toaletter i anslutning till olika privata och offentliga verksamheter, flera av dem också bemannade och ofta i anslutning till kollektivtrafikknutpunkter.
Trots att Stockholm är med andra ord är relativt väl försett med offentliga toaletter är situationen inte perfekt. Alltför ofta möts man av urinlukt i portar och längs med husväggar, informationen om var de offentliga toaletterna finns är ofta bristfällig och antalet toaletter skulle behöva öka.
Flera saker kan göras och görs för att förbättra situationen. Bland annat har Stockholm Stad i samarbete med Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, och privata näringsidkare tagit fran en toakarta för Stockholm. Det är en vanlig karta över centrala Stockholm och den kan därför användas, som vilken annan karta som helst, för att hitta rätt i storstaden. Det som särskiljer den här kartan från andra kartor är att närmare 100 offentliga toaletter dessutom är utmärkta på kartan.
Att däremot kräva en kraftig utbyggnad av bemannade toaletter är arbetarekommunens styrelse tveksam till. Dels är behovet främst inte av bemannade toaletter, dels är det en resurs- och prioriteringsfråga för hur vi ska använda de ändliga kommunala resurserna.
Till följd av den moderatstyrda majoritetens ofinansierade skattesänkningar försvann år 2007 1929 kommunala arbetstillfällen, framförallt inom skola, barnomsorg och äldrevård. Preliminära siffror för 2008 visar att utvecklingen tyvärr fortsatt i samma rikting. I ett sådant läge väljer vi socialdemokrater att prioritera investeringar i mer personal och bättre kvalitet för Stockholms barn, elever och äldre framför andra aldrig så vällovliga satsningar.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet:
att avslå motionen.
Utlåtande över motion D08 - Hedra TAge Erlander med ett minnesmärke
Styrelsens utlåtande över Motion D08 angående att hedra Tage Erlander med ett minnesmärke i Stockholm
I samband med förslag om namngivning av platser i Stockholm är det viktigt att ta i beaktande att en majoritet av de förslag på namngivningar av gator, torg och parker som lämnas in i Stockholm behandlar minnesmärken av män. I det framtida arbetet behöver vi socialdemokrater vara noga med att även lyfta fram framstående kvinnor som haft betydelse och spelat en roll i vår stad.
Styrelsen delar dock motionärens uppfattning att även Tage Erlander bör hedras med någon form av minnesmärke i Stockholm. Att denna ska återfinnas på Kungsholmen är en bra utgångspunkt för att hitta en lämplig plats, t ex skulle det kunna vara möjligt inrätta ett minnesmärke för Tage Erlander i samband med utvecklingen och exploateringen av Nordvästra Kungsholmen eller andra nyexploateringar.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:
att bifalla motionen
att sända motion jämte utlåtande vidare till kommunfullmäktigegruppen för fortsatt handläggning
I samband med förslag om namngivning av platser i Stockholm är det viktigt att ta i beaktande att en majoritet av de förslag på namngivningar av gator, torg och parker som lämnas in i Stockholm behandlar minnesmärken av män. I det framtida arbetet behöver vi socialdemokrater vara noga med att även lyfta fram framstående kvinnor som haft betydelse och spelat en roll i vår stad.
Styrelsen delar dock motionärens uppfattning att även Tage Erlander bör hedras med någon form av minnesmärke i Stockholm. Att denna ska återfinnas på Kungsholmen är en bra utgångspunkt för att hitta en lämplig plats, t ex skulle det kunna vara möjligt inrätta ett minnesmärke för Tage Erlander i samband med utvecklingen och exploateringen av Nordvästra Kungsholmen eller andra nyexploateringar.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:
att bifalla motionen
att sända motion jämte utlåtande vidare till kommunfullmäktigegruppen för fortsatt handläggning
Motionssvar till D01 - att styra staden vid ett majoritetsbyte!
Motionssvar D01
Hur ska staden styras när vi ingår i majoriteten igen?
Att stärka och utveckla demokratin får aldrig stanna av utan måste vara en ständigt levande process. Ledord som finns i detta arbete är bland annat att beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt. Att organisera staden i stadsdelsnämnder ger möjlighet till just detta. Besluten fattas av förtroendevalda som bor och verkar i lokalsamhället och som därmed innehar unik kompetens; om hur det är att leva i just den stadsdel man är engagerad i. De som bor i stadsdelen har möjlighet att komma till möten och faktiskt ställa frågor och direkt påverka utvecklingen i deras grannskap.
En viktig del i att stärka och utveckla demokratin är att se till att politik faktiskt gör skillnad. Det ska kunna märkas om det är en socialdemokratisk majoritet eller en borgerlig som styr staden. Det betyder att den politiska organisationen måste styras av just politiskt förtroende valda och inte de facto av tjänstemän. Detta kräver en tydlig organisation men också ett budgetsystem som går att påverka utifrån de olika stadsdelarnas och verksamheternas förutsättningar.
Under de senare årens borgerliga styre har vi sett hur stadsdelsnämndernas makt och inflytande minskat och verksamheter som i allra högsta grad berör medborgarna på det lokala planet har centraliserats på ett eller annat sätt. Som motionären beskriver har det skett dels genom onaturliga geografiska strukturer samt genom att man alltmer infört ett pengsystem som lett till att stadsdelsnämnderna bara har att genomföra vad fullmäktige beslutat.
Hur den framtida organisationen för staden kommer att se ut är i dagsläget svårt att förutse till punkt och pricka och variablerna som man måste ta hänsyn till är många. Från socialdemokraternas sida är dock inställningen om att Stockholm är en så stor stad att det krävs stadsdelsnämnder. Därför måste arbetet med stadsdelsnämnder utvecklas.
En viktig förutsättning för att den politiska organisationen i staden fungerar är att den håller över flera mandatperioder. Styrelsen anser därför att det är viktigt att arbeta hårt för att försöka hitta en demokratiskt och styrningsmässigt bra lösning som har förutsättning att få stark uppslutning hos den stora majoriteten av Kommunfullmäktiges ledamöter. I den andan har styrelsen gett Kommunfullmäktigegruppen i uppdrag att undersöka möjligheten till blocköverskridande organisatorisk lösning.
En förutsättning för att en organisation som innefattar stadsdelar ska fungera och inte endast utgöra en skendemokratisk strategi krävs det att den lokala nivån fylls med verklig möjlighet till maktutövande. Det betyder att stadsdelarna måste ha egna, tydligt avgränsade ansvarsområden och egen budget kopplat till dessa att förfoga över.
Under 2007 genomfördes en utredning av just stadsdelsnämndernas framtid på uppdrag av arbetarekommunens styrelse. I uppdraget till utredningen fanns många av de frågeställningar som motionären tar upp med. Utredningen kommer under 2009 av överlämnas till arbetarekommunens styrelse och sedan slutbehandlas av representantskapet.
Arbetarekommunens styrelse förslår representantskapet besluta:
- att anse motionen bifallen
Hur ska staden styras när vi ingår i majoriteten igen?
Att stärka och utveckla demokratin får aldrig stanna av utan måste vara en ständigt levande process. Ledord som finns i detta arbete är bland annat att beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt. Att organisera staden i stadsdelsnämnder ger möjlighet till just detta. Besluten fattas av förtroendevalda som bor och verkar i lokalsamhället och som därmed innehar unik kompetens; om hur det är att leva i just den stadsdel man är engagerad i. De som bor i stadsdelen har möjlighet att komma till möten och faktiskt ställa frågor och direkt påverka utvecklingen i deras grannskap.
En viktig del i att stärka och utveckla demokratin är att se till att politik faktiskt gör skillnad. Det ska kunna märkas om det är en socialdemokratisk majoritet eller en borgerlig som styr staden. Det betyder att den politiska organisationen måste styras av just politiskt förtroende valda och inte de facto av tjänstemän. Detta kräver en tydlig organisation men också ett budgetsystem som går att påverka utifrån de olika stadsdelarnas och verksamheternas förutsättningar.
Under de senare årens borgerliga styre har vi sett hur stadsdelsnämndernas makt och inflytande minskat och verksamheter som i allra högsta grad berör medborgarna på det lokala planet har centraliserats på ett eller annat sätt. Som motionären beskriver har det skett dels genom onaturliga geografiska strukturer samt genom att man alltmer infört ett pengsystem som lett till att stadsdelsnämnderna bara har att genomföra vad fullmäktige beslutat.
Hur den framtida organisationen för staden kommer att se ut är i dagsläget svårt att förutse till punkt och pricka och variablerna som man måste ta hänsyn till är många. Från socialdemokraternas sida är dock inställningen om att Stockholm är en så stor stad att det krävs stadsdelsnämnder. Därför måste arbetet med stadsdelsnämnder utvecklas.
En viktig förutsättning för att den politiska organisationen i staden fungerar är att den håller över flera mandatperioder. Styrelsen anser därför att det är viktigt att arbeta hårt för att försöka hitta en demokratiskt och styrningsmässigt bra lösning som har förutsättning att få stark uppslutning hos den stora majoriteten av Kommunfullmäktiges ledamöter. I den andan har styrelsen gett Kommunfullmäktigegruppen i uppdrag att undersöka möjligheten till blocköverskridande organisatorisk lösning.
En förutsättning för att en organisation som innefattar stadsdelar ska fungera och inte endast utgöra en skendemokratisk strategi krävs det att den lokala nivån fylls med verklig möjlighet till maktutövande. Det betyder att stadsdelarna måste ha egna, tydligt avgränsade ansvarsområden och egen budget kopplat till dessa att förfoga över.
Under 2007 genomfördes en utredning av just stadsdelsnämndernas framtid på uppdrag av arbetarekommunens styrelse. I uppdraget till utredningen fanns många av de frågeställningar som motionären tar upp med. Utredningen kommer under 2009 av överlämnas till arbetarekommunens styrelse och sedan slutbehandlas av representantskapet.
Arbetarekommunens styrelse förslår representantskapet besluta:
- att anse motionen bifallen
fredag 9 januari 2009
Motion L02, Lägg TV-avgiften inom statsbudgeten.
MOTION TILL ARBETAREKOMMUNENS ÅRSMÖTE 2009
Lägg TV-avgiften inom statsbudgeten.
En förändring av sättet att ta ut TV-avgift skulle medföra stora besparingar för staten. En renodling av statens ansvar för public-servicedelen av radio- och TV-utbudet skulle samtidigt kunna erhållas.
För närvarande debiteras TV-avgift hos RIKAB (Radiotjänst i Kiruna AB) och faktura sänds ut till de personer som anmält TV-innehav. I de fall innehavaren inte betalar, sänds påminnelse och om denna inte medför betalning, sänds målet till Kronofogden för indrivning. Kronofogdens balans av obetalda fordringar på TV-avgift utgör enligt uppgift för närvarande drygt 677 miljoner kronor.
Att lägga driften mm av radio- och TV-utsändningar inom public-service som en post inom statsbudgeten skulle medföra besparingar bland annat för administrationen hos RIKAB, för datordrift, pappers- och portokostnader, bokföring av inbetalda medel, överföring av obetalda poster till Kronofogden, m.m. Även kostnaderna för kontroll av TV-innehav faller bort. Hos Kronofogden skulle motsvarande besparingar göras genom bortfall av kostnader för administration, för dator- och portokostnader avseende kravbrev samt för arbetat med indrivning av obetalda poster. Överföringen till RIKAB av indrivna medel med åtföljande betalningsregistrering hos RIKAB, skulle också falla bort.
En annan icke-mätbar vinst skulle uppstå genom att samtliga innevånare i riket deltar i kostnaderna för radio/TV, vilket måste uppfattas som rättvist. I dagens medievärld finns ju en mängd möjligheter att hämta in även den TV-avgiftsbelagda delen av utbudet utan extra kostnader, dvs många tar del ”gratis”.
Påståendet att en förändring i ovanstående riktning skulle medföra att den nuvarande friheten för public-service-radio och TV skulle gå förlorad genom en politisering av utbudet, skulle givetvis kunna förhindras genom att styrelse och ledning av ett “radio-TV-verk/nämnd/styrelse” eller motsvarande, görs helt opolitisk. Lobbying och annan påverkan förekommer troligen redan i dagens organisation.
Jag yrkar
att motionen antas av Stockholms Arbetarekommun samt
att den överlämnas till riksdagsgruppen för vidare åtgärder.
Viola Hansen
Antagen som föreningens egen på styrelsemöte 2008-11-29.
Sätra socialdemokratiska stadsdelsförening
Kurt Fredriksson, ordförande
Lägg TV-avgiften inom statsbudgeten.
En förändring av sättet att ta ut TV-avgift skulle medföra stora besparingar för staten. En renodling av statens ansvar för public-servicedelen av radio- och TV-utbudet skulle samtidigt kunna erhållas.
För närvarande debiteras TV-avgift hos RIKAB (Radiotjänst i Kiruna AB) och faktura sänds ut till de personer som anmält TV-innehav. I de fall innehavaren inte betalar, sänds påminnelse och om denna inte medför betalning, sänds målet till Kronofogden för indrivning. Kronofogdens balans av obetalda fordringar på TV-avgift utgör enligt uppgift för närvarande drygt 677 miljoner kronor.
Att lägga driften mm av radio- och TV-utsändningar inom public-service som en post inom statsbudgeten skulle medföra besparingar bland annat för administrationen hos RIKAB, för datordrift, pappers- och portokostnader, bokföring av inbetalda medel, överföring av obetalda poster till Kronofogden, m.m. Även kostnaderna för kontroll av TV-innehav faller bort. Hos Kronofogden skulle motsvarande besparingar göras genom bortfall av kostnader för administration, för dator- och portokostnader avseende kravbrev samt för arbetat med indrivning av obetalda poster. Överföringen till RIKAB av indrivna medel med åtföljande betalningsregistrering hos RIKAB, skulle också falla bort.
En annan icke-mätbar vinst skulle uppstå genom att samtliga innevånare i riket deltar i kostnaderna för radio/TV, vilket måste uppfattas som rättvist. I dagens medievärld finns ju en mängd möjligheter att hämta in även den TV-avgiftsbelagda delen av utbudet utan extra kostnader, dvs många tar del ”gratis”.
Påståendet att en förändring i ovanstående riktning skulle medföra att den nuvarande friheten för public-service-radio och TV skulle gå förlorad genom en politisering av utbudet, skulle givetvis kunna förhindras genom att styrelse och ledning av ett “radio-TV-verk/nämnd/styrelse” eller motsvarande, görs helt opolitisk. Lobbying och annan påverkan förekommer troligen redan i dagens organisation.
Jag yrkar
att motionen antas av Stockholms Arbetarekommun samt
att den överlämnas till riksdagsgruppen för vidare åtgärder.
Viola Hansen
Antagen som föreningens egen på styrelsemöte 2008-11-29.
Sätra socialdemokratiska stadsdelsförening
Kurt Fredriksson, ordförande
Förslag till svar på motion L02
Förslag till svar på motion L02
Motionären föreslår att tv-avgiften avskaffas och kostnaden istället betalas via skatt.
Styrelsen delar inte motionärens uppfattning.
Tv-avgiften betalade 2004 cirka 6,7 miljarder kronor, pengar som enligt förslaget istället skulle tas av skattemedel. Statsbudgeten har de senaste åren krympts betydligt på grund av olika skattesänkningar. Att klarar statens nuvarande åtaganden kommer – vid ett eventuellt maktåtertagande bli ett mycket svårt jobb. Stora och viktiga samhällsfunktioner har under den borgerliga regeringsperioden utarmats och nedmonterats. En skattefinansiering av public serviceåtagandet är därför av rent ekonomiska skäl en dålig idé.
Även andra skäl – som friheten gentemot statsmakten t.ex. – talar mot förslaget
Styrelsen föreslår årsmötet/representantskapet
Att avslå motionen
Motionären föreslår att tv-avgiften avskaffas och kostnaden istället betalas via skatt.
Styrelsen delar inte motionärens uppfattning.
Tv-avgiften betalade 2004 cirka 6,7 miljarder kronor, pengar som enligt förslaget istället skulle tas av skattemedel. Statsbudgeten har de senaste åren krympts betydligt på grund av olika skattesänkningar. Att klarar statens nuvarande åtaganden kommer – vid ett eventuellt maktåtertagande bli ett mycket svårt jobb. Stora och viktiga samhällsfunktioner har under den borgerliga regeringsperioden utarmats och nedmonterats. En skattefinansiering av public serviceåtagandet är därför av rent ekonomiska skäl en dålig idé.
Även andra skäl – som friheten gentemot statsmakten t.ex. – talar mot förslaget
Styrelsen föreslår årsmötet/representantskapet
Att avslå motionen
torsdag 8 januari 2009
a06x Svar på Betydelsen av alliansfriheten och formerna för firandet av vår 200-åriga fred 2014
Den svenska långvariga alliansfriheten och neutralitetspolitiken har tjänat vårt land. Sveriges väg har varit annorlunda än de flesta andra europeiska stater och krigets fasor har inte drabbat oss direkt sedan Napoleons tid.
Under det kalla kriget spelade Sverige en stabiliserande roll i norra delen av Europa. Vår situation har med nödvändighet präglats av en betydande kraftsamling vad den egna försvarsförmågan anbelangar. Sålunda har Sverige utvecklat egna avancerade vapensystem för att själv kunna försvara sig.
Det finns all anledning att gå vidare på detta spår, men i fullt medvetande om att det också har ett betydande pris.
Kommunstyrelsen instämmer i att det finns allanledning att fira vår 200-åriga fred i Sverige. Men det krävs också att man inser de historiska realiteterna. Norge och Danmark hade exempelvis samma ambition inför andra världskriget. Dock angreps de av Nazi Tyskland och ville efter andra världskriget inte återgå till denna mellankrigslinje.
Kommunstyrelsen anser inte att ett anordnande av en minnesdag 2014 är en tillräcklig åtgärd med anledning av vår 200-åriga fred och föreslår representantskapet att avslå motionen och inte skicka den vidare till partikongressen som sin egen.
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
Under det kalla kriget spelade Sverige en stabiliserande roll i norra delen av Europa. Vår situation har med nödvändighet präglats av en betydande kraftsamling vad den egna försvarsförmågan anbelangar. Sålunda har Sverige utvecklat egna avancerade vapensystem för att själv kunna försvara sig.
Det finns all anledning att gå vidare på detta spår, men i fullt medvetande om att det också har ett betydande pris.
Kommunstyrelsen instämmer i att det finns allanledning att fira vår 200-åriga fred i Sverige. Men det krävs också att man inser de historiska realiteterna. Norge och Danmark hade exempelvis samma ambition inför andra världskriget. Dock angreps de av Nazi Tyskland och ville efter andra världskriget inte återgå till denna mellankrigslinje.
Kommunstyrelsen anser inte att ett anordnande av en minnesdag 2014 är en tillräcklig åtgärd med anledning av vår 200-åriga fred och föreslår representantskapet att avslå motionen och inte skicka den vidare till partikongressen som sin egen.
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
a05x Svar på FN s vetorätt
Kommunstyrelsen föreslår representantskapet att anta motionen som sin egen och skicka in den till partikongressen.
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
a04x Svar på Sverige ska arbeta för fred inte krig!
Kommunstyrelsen föreslår representantskapet att anta motionen som sin och skicka in den till partikongressen.
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
a03x Svar på motionen Ett fritt Västsahara
Kommunstyrelsen föreslår representantskapet att anta motionen som sin egen och skicka in den till partikongressen.
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
a02 Svar på Fred och demokrati i demokratiska republiken Kongo nu
Sverige har både på sextiotalet och på senare år varit aktivt i Kongo både för att skapa lugn genom militär närvaro . och genom att hjälpa till med att organisera allmänna val. Uppenbarligen kvarstår behov av liknande former av stöd till demokratiska republiken Kongo. I sammanhanget bör också påminnas om att Stockholms läns partidistrikt samarbetar med partikamrater i Kongo och där bedriver verksamheter finansierade av Olof Palmes fredcenter.
Kommunstyrelsen finner det naturligt att Sverige i sitt bilaterala bistånd gör klart att vi inte kan stödja grannländers inblandning i inbördes konflikter i Kongo. Likaså bör sådana principer gälla för vårt arbete genom multilateralt bistånd.
Det enda legala kriteriet för grannländers inblandning skulle vara FN beslut utifrån Responsiblity to protect, vilket ju inte är fallet i detta sammanhang. Det skulle dock vara mer motiverat med ingripanden från den Afrikanska unionen än europeiska stater. Om Sverige, Norden eller EU ska ingripa, så krävs att denna hjälp har begärts i vederbörlig ordning. Vi kan och ska inte ingripa i konflikter i andra länder utan tydlig begäran från landet i fråga eller beslut i FN.
Kommunstyrelsen föreslår årsmötet
att bifalla att-sats 1- att Sverige bör bidra med en fredsbevarande trupp i Kongo
att bifalla att-sats 2 att Sverige uppmanar övriga nordiska länder och EU att också bidra med trupper
bifalla att-sats 3 att Sverige inleder samtal med granländer till Kongo att de som villkor för svenskt utvecklingsbistånd slutar sina aktioner i Kongo
att bifalla att-sats 4 att Sverige ökar sitt humanitära bistånd till Kongo, samt
att bifalla att-sats 5 att Sverige erbjuder att åta sig ett medlingsuppdrag med syfte att få en fredsuppgörelse i Kongo.
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
Kommunstyrelsen finner det naturligt att Sverige i sitt bilaterala bistånd gör klart att vi inte kan stödja grannländers inblandning i inbördes konflikter i Kongo. Likaså bör sådana principer gälla för vårt arbete genom multilateralt bistånd.
Det enda legala kriteriet för grannländers inblandning skulle vara FN beslut utifrån Responsiblity to protect, vilket ju inte är fallet i detta sammanhang. Det skulle dock vara mer motiverat med ingripanden från den Afrikanska unionen än europeiska stater. Om Sverige, Norden eller EU ska ingripa, så krävs att denna hjälp har begärts i vederbörlig ordning. Vi kan och ska inte ingripa i konflikter i andra länder utan tydlig begäran från landet i fråga eller beslut i FN.
Kommunstyrelsen föreslår årsmötet
att bifalla att-sats 1- att Sverige bör bidra med en fredsbevarande trupp i Kongo
att bifalla att-sats 2 att Sverige uppmanar övriga nordiska länder och EU att också bidra med trupper
bifalla att-sats 3 att Sverige inleder samtal med granländer till Kongo att de som villkor för svenskt utvecklingsbistånd slutar sina aktioner i Kongo
att bifalla att-sats 4 att Sverige ökar sitt humanitära bistånd till Kongo, samt
att bifalla att-sats 5 att Sverige erbjuder att åta sig ett medlingsuppdrag med syfte att få en fredsuppgörelse i Kongo.
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
a01 Svar på ” Sverige är i krig i Afghanistan
I enlighet med svar på a04x konstaterar kommunstyrelsen att Sverige inte är medlem i Nato. Svenska stridande förband deltar endast i krig utifrån FN-mandat och efter beslut av Sveriges riksdag. Vi är inte bundna av några alliansförpliktelser och bestämmer alltså själva innehållet i vår säkerhetspolitik.
Stockholms arbetarekommun är emot att Sverige ska söka medlemskap och ingå i Nato. Sverige ska därför inte heller delta i krig under befäl av Nato.
Istället ska Sverige verka för en fred i Afghanistan baserad på respekt för mänskliga rättigheter, en stat styrd enligt rättsliga demokratiska principer och det afghanska folkets vilja.
Kommun styrelsen föreslår årsmötet att bifalla motionen.
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
Stockholms arbetarekommun är emot att Sverige ska söka medlemskap och ingå i Nato. Sverige ska därför inte heller delta i krig under befäl av Nato.
Istället ska Sverige verka för en fred i Afghanistan baserad på respekt för mänskliga rättigheter, en stat styrd enligt rättsliga demokratiska principer och det afghanska folkets vilja.
Kommun styrelsen föreslår årsmötet att bifalla motionen.
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
a07 Svar på motion Bistånd
Socialdemokratin är den politiska kraft som arbetar för social rättvisa och utveckling. Vår politik är inte bara utformad för situationen i rika länder som Sverige utan vi har samma grundläggande inställning för relationen mellan rika och fattiga länder. Länder som är utvecklade och de som behöver en stark utveckling.
I regeringsställning och i opposition står vi för våra principer. Det som krävs är utveckling i den fattiga delen av världen. Bistånd kan aldrig bli mer än viktiga punktinsatser som förstärker tredje världens egna ansträngningar. Centralt är handel och möjligheter för fattiga länder att på justa villkor få tillgång till den marknad som utgörs av konsumenterna inom exempelvis EU och USA.
Socialdemokratiska regeringar i Sverige har på olika sätt arbetat för minskningar av skyddstullar inom EU riktade mot import från tredje världen. Och aktivt strävat att stödja producenter att få tillgång till den europeiska marknaden. Detta arbete måste fortsätta.
Den makrolinje som borde följas skulle kunna beskriva som en omfördelningspolitik i socialdemokratisk tappning som vi själva följt i Sverige. Vi har alltså lagt ner betydande kraft på social omfördelning, men samtidigt hela tiden slagit vakt om tillväxt och ett väl fungerande svenskt näringsliv. Socialdemokratin har alltså byggt upp ett fungerande omfördelningssystem som verkat både för social rättvisa och ekonomisk rationalitet.
Kommunstyrelsen föreslår representantskapet att avslå motionen och inte skicka den till partikongressen som sin egen
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
I regeringsställning och i opposition står vi för våra principer. Det som krävs är utveckling i den fattiga delen av världen. Bistånd kan aldrig bli mer än viktiga punktinsatser som förstärker tredje världens egna ansträngningar. Centralt är handel och möjligheter för fattiga länder att på justa villkor få tillgång till den marknad som utgörs av konsumenterna inom exempelvis EU och USA.
Socialdemokratiska regeringar i Sverige har på olika sätt arbetat för minskningar av skyddstullar inom EU riktade mot import från tredje världen. Och aktivt strävat att stödja producenter att få tillgång till den europeiska marknaden. Detta arbete måste fortsätta.
Den makrolinje som borde följas skulle kunna beskriva som en omfördelningspolitik i socialdemokratisk tappning som vi själva följt i Sverige. Vi har alltså lagt ner betydande kraft på social omfördelning, men samtidigt hela tiden slagit vakt om tillväxt och ett väl fungerande svenskt näringsliv. Socialdemokratin har alltså byggt upp ett fungerande omfördelningssystem som verkat både för social rättvisa och ekonomisk rationalitet.
Kommunstyrelsen föreslår representantskapet att avslå motionen och inte skicka den till partikongressen som sin egen
(Motionen hittar du här)
Kaj Nordquist
Utlåtande över motion N07, N07X, N10X
Utlåtande över motion N07 och N07X , N10 X
Utlåtande över motion N07 och N07X, N10X angående demokrati för hela partiet
Motionären i N07 och N07X kräver i två likalydande motioner att medlemmarna ska garanteras möjligheten att delta i partiets gemensamma processer såsom t ex rådslag utan egen tillgång till internet. N10 X föreslår att partiet centralt skaffar sig en strategi för att använda internet för att utveckla interna demokratiska arbetsformer. Styrelsen anser att dessa frågor hör hemma på riksnivån och bör prövas av kongressen men att principerna som föreslås är bra.
Motion N07 föreslår att Stockholms arbetarkommun kartlägger medlemskårens möjligheter att nyttja Internet, att Stockholms arbetarkommun ser över medlemmarnas demokratiska inflytande, att Stockholms arbetarkommun överväger att införa ett system där alla medlemmar kostnadsfritt, eller mot en symbolisk summa pengar, kan beställa material som används i partiets demokratiska process.
I motion N07 X hemställer motionären om att samma krav ska riktas gentemot partikongressen för att förslagen ska kunna införas på central nivå.
Styrelsen anser att det är bra att partiet utvecklas i takt med den nya informationstekniken. Det ger stora möjligheter för fler att dela mer information på ett effektivt sätt. Internet och modern textmeddelandeteknik möjliggör t ex för synskadade att ta del av texter på ett bättre sätt jämfört med tidigare. Den nya tekniken attraherar nya grupper att vara aktiva i partiet på nya sätt vilket förnyar våra arbetsformer och tillför nya metoder i det politiska arbetet, vilket är positivt för partiet. Det är viktigt att den nya tekniken används så att den inte utestänger medlemmar från att vara med. Därför har arbetarekommunen arbetat med parallella processer på Internet och på papper. Endast i undantagsfall har ett material för gemensam process i partiet endast lagts ut på hemsidan, men då har medlemmarna erbjudits möjligheten att komma upp på partiexpeditionen för att låna dator. Så skedde exempelvis i samband med det senaste kongressvalet.
En utredning om medlemmarnas internetanvändning gjordes 2002 och då visade det sig att endast hälften av partiets medlemmar använde internet regelbundet. Denna andel kan ha förändrats sedan dess så att andelen ökat något men troligtvis är det fortfarande ungefär hälften som använder internet regelbundet. Det visar bla arbetarekommunens egen maillista över medlemmar,dit ca 3000 medlemmar lämnat sina e-postadresser. Styrelsen tror inte att en ny medlemsundersökning behöver göras för att veta att vi har medlemmar som saknar tillgång till internet. Vi måste redan idag ta hänsyn till detta och arbeta med att få fler medlemmar att använda den nya tekniken innan vi kan helt lita till den. För att få fler medlemmar att lämna in sina e-postadresser erbjuds specifik information för dem såsom ett digitalt nyhetsbrev, vilket även läggs ut på hemsidan.
En annan väg till digital information går via den sk sosserian som ör öppen för alla medlemmar i partiet. Där anmäler man sig med hjälp av sitt medlemsnummer och väl innanför ett digitalt skal kan medlemmar kommunicera med varandra. Denna teknik kommer att revolutionera partiets arbetsätt i framtiden. Fler kommer att få tillgång till mer, till en låg kostnad.
För att garantera alla medlemmar att få tillgång till information förutom den egna föreningens kommunikation har arbetarekommunen startat ett medlemsblad som heter /stockholm. Denna tidning ges ut två gånger om året kostnadsfritt till alla medlemmar. Även där uppmuntras medlemmarna att lämna in sina e-postadresser och skaffa sig inloggning till sosserian.
Det vore önskvärt att såsom motionären vill erbjuda alla rådslag i tryckt form av demokratiska skäl. Den principen arbetar vi redan efter inom arbetarekommunen och för att kravet ska kunna införas på central nivå bifaller vi motion N07X för att behandlas på partikongressen.
Motion N07 avslås med hänvisning till att frågan bör prövas centralt av kongressen och att principen redan gäller för arbetarekommunen idag. Däremot kan inte arbetarekommunen garantera att täcka upp ekonomiskt för tryck i de fall principen inte skulle gälla för riksnivån. Vi utgår dock från att partistyrelsen och kongressen kommer att behandla motionen väl och bifalla yrkandena.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N07
Att bifalla motion N07X och sända den vidare till partikongressen
Att bifalla motion N10X och sända den vidare till partikongressen
Utlåtande över motion N07 och N07X, N10X angående demokrati för hela partiet
Motionären i N07 och N07X kräver i två likalydande motioner att medlemmarna ska garanteras möjligheten att delta i partiets gemensamma processer såsom t ex rådslag utan egen tillgång till internet. N10 X föreslår att partiet centralt skaffar sig en strategi för att använda internet för att utveckla interna demokratiska arbetsformer. Styrelsen anser att dessa frågor hör hemma på riksnivån och bör prövas av kongressen men att principerna som föreslås är bra.
Motion N07 föreslår att Stockholms arbetarkommun kartlägger medlemskårens möjligheter att nyttja Internet, att Stockholms arbetarkommun ser över medlemmarnas demokratiska inflytande, att Stockholms arbetarkommun överväger att införa ett system där alla medlemmar kostnadsfritt, eller mot en symbolisk summa pengar, kan beställa material som används i partiets demokratiska process.
I motion N07 X hemställer motionären om att samma krav ska riktas gentemot partikongressen för att förslagen ska kunna införas på central nivå.
Styrelsen anser att det är bra att partiet utvecklas i takt med den nya informationstekniken. Det ger stora möjligheter för fler att dela mer information på ett effektivt sätt. Internet och modern textmeddelandeteknik möjliggör t ex för synskadade att ta del av texter på ett bättre sätt jämfört med tidigare. Den nya tekniken attraherar nya grupper att vara aktiva i partiet på nya sätt vilket förnyar våra arbetsformer och tillför nya metoder i det politiska arbetet, vilket är positivt för partiet. Det är viktigt att den nya tekniken används så att den inte utestänger medlemmar från att vara med. Därför har arbetarekommunen arbetat med parallella processer på Internet och på papper. Endast i undantagsfall har ett material för gemensam process i partiet endast lagts ut på hemsidan, men då har medlemmarna erbjudits möjligheten att komma upp på partiexpeditionen för att låna dator. Så skedde exempelvis i samband med det senaste kongressvalet.
En utredning om medlemmarnas internetanvändning gjordes 2002 och då visade det sig att endast hälften av partiets medlemmar använde internet regelbundet. Denna andel kan ha förändrats sedan dess så att andelen ökat något men troligtvis är det fortfarande ungefär hälften som använder internet regelbundet. Det visar bla arbetarekommunens egen maillista över medlemmar,dit ca 3000 medlemmar lämnat sina e-postadresser. Styrelsen tror inte att en ny medlemsundersökning behöver göras för att veta att vi har medlemmar som saknar tillgång till internet. Vi måste redan idag ta hänsyn till detta och arbeta med att få fler medlemmar att använda den nya tekniken innan vi kan helt lita till den. För att få fler medlemmar att lämna in sina e-postadresser erbjuds specifik information för dem såsom ett digitalt nyhetsbrev, vilket även läggs ut på hemsidan.
En annan väg till digital information går via den sk sosserian som ör öppen för alla medlemmar i partiet. Där anmäler man sig med hjälp av sitt medlemsnummer och väl innanför ett digitalt skal kan medlemmar kommunicera med varandra. Denna teknik kommer att revolutionera partiets arbetsätt i framtiden. Fler kommer att få tillgång till mer, till en låg kostnad.
För att garantera alla medlemmar att få tillgång till information förutom den egna föreningens kommunikation har arbetarekommunen startat ett medlemsblad som heter /stockholm. Denna tidning ges ut två gånger om året kostnadsfritt till alla medlemmar. Även där uppmuntras medlemmarna att lämna in sina e-postadresser och skaffa sig inloggning till sosserian.
Det vore önskvärt att såsom motionären vill erbjuda alla rådslag i tryckt form av demokratiska skäl. Den principen arbetar vi redan efter inom arbetarekommunen och för att kravet ska kunna införas på central nivå bifaller vi motion N07X för att behandlas på partikongressen.
Motion N07 avslås med hänvisning till att frågan bör prövas centralt av kongressen och att principen redan gäller för arbetarekommunen idag. Däremot kan inte arbetarekommunen garantera att täcka upp ekonomiskt för tryck i de fall principen inte skulle gälla för riksnivån. Vi utgår dock från att partistyrelsen och kongressen kommer att behandla motionen väl och bifalla yrkandena.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N07
Att bifalla motion N07X och sända den vidare till partikongressen
Att bifalla motion N10X och sända den vidare till partikongressen
Utlåtande över motion N04
Utlåtande över motion N04
Utlåtande över motion N04 angående satsning på ideologiska studier
Motionären kräver att arbetarekommunen ska genomföra en ideologisk studieoffensiv med sikte på att varje grundorganisation arrangerar minst en kurs eller studiecirkel i demokratisk socialism inför valet 2010.
Styrelsen anser att motionärens idé om att satsa på ideologiska studier är god men att metoden att arrangera en kurs eller studiecirkel i varje grundorganisation konkurrerar med det mer konkreta valstudiearbete som nu ska göras i varje grundorganisation. Inför såväl EU-val 2009 som de allmänna parlamentsvalen 2010 ska en valcirkel genomföras i två delar i varje socialdemokratisk grundorganisation. Där tas en hel del ideologiska frågor upp som t ex att det är våra idéer, vår ideologi, som är grunden för de sakfrågor som vi vill genomföra. En djupare samhällsanalys kommer även att ingå i materialet.
Styrelsen förstår ändå motionären som att det är en ändå djupare och mer långtgående ideologisk utbildning som efterfrågas. Att genomföra en sådan utbildning, som erbjuds medlemmarna inför valet 2010, tror vi är möjligt men då utan krav på att samtliga grundorganisationer ska genomgå denna. Därför avslås motionärens tvingande formulering till förmån för en mildare och mer genomförbar utbildningsstrategi.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N04
Att arbetarekommunen genomför en ideologisk utbildning som erbjuds samtliga medlemmar inför valet 2010
Utlåtande över motion N04 angående satsning på ideologiska studier
Motionären kräver att arbetarekommunen ska genomföra en ideologisk studieoffensiv med sikte på att varje grundorganisation arrangerar minst en kurs eller studiecirkel i demokratisk socialism inför valet 2010.
Styrelsen anser att motionärens idé om att satsa på ideologiska studier är god men att metoden att arrangera en kurs eller studiecirkel i varje grundorganisation konkurrerar med det mer konkreta valstudiearbete som nu ska göras i varje grundorganisation. Inför såväl EU-val 2009 som de allmänna parlamentsvalen 2010 ska en valcirkel genomföras i två delar i varje socialdemokratisk grundorganisation. Där tas en hel del ideologiska frågor upp som t ex att det är våra idéer, vår ideologi, som är grunden för de sakfrågor som vi vill genomföra. En djupare samhällsanalys kommer även att ingå i materialet.
Styrelsen förstår ändå motionären som att det är en ändå djupare och mer långtgående ideologisk utbildning som efterfrågas. Att genomföra en sådan utbildning, som erbjuds medlemmarna inför valet 2010, tror vi är möjligt men då utan krav på att samtliga grundorganisationer ska genomgå denna. Därför avslås motionärens tvingande formulering till förmån för en mildare och mer genomförbar utbildningsstrategi.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N04
Att arbetarekommunen genomför en ideologisk utbildning som erbjuds samtliga medlemmar inför valet 2010
Utlåtande över motion N03
Utlåtande över motion N03
Utlåtande över motion N03 angående studieplan om monarkins avigsidor
Motionären kräver att arbetarekommunen verkar för att partiet tillsammans med ABF upprättar en studieplan om monarkins avigsidor.
Likalydande motioner har behandlats av arbetarekommunens årsmöten de senaste tre åren. De tar upp en angelägen diskussion som styrelsen valt att behandla positivt i sina skrivningar men med den tydliga riktlinjen att dessa frågor hör hämma i en större ideologisk diskussion som förs inom ramen för de ideologiska studier som erbjuds medlemmarna i vår studieplan. Främst tas dessa frågor upp i kursen ”vår socialdemokrati” som hålls årligen och som vänder sig till medlemmar som vill närma sig partiets ideologiska synsätt på olika frågor.
Frågan om republik och monarki är i sig en stor diskussion som bör föras vid partikongressen i år och där bör partiet bestämma sig för att monarkin ska avskaffas.
Syrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N03
Utlåtande över motion N03 angående studieplan om monarkins avigsidor
Motionären kräver att arbetarekommunen verkar för att partiet tillsammans med ABF upprättar en studieplan om monarkins avigsidor.
Likalydande motioner har behandlats av arbetarekommunens årsmöten de senaste tre åren. De tar upp en angelägen diskussion som styrelsen valt att behandla positivt i sina skrivningar men med den tydliga riktlinjen att dessa frågor hör hämma i en större ideologisk diskussion som förs inom ramen för de ideologiska studier som erbjuds medlemmarna i vår studieplan. Främst tas dessa frågor upp i kursen ”vår socialdemokrati” som hålls årligen och som vänder sig till medlemmar som vill närma sig partiets ideologiska synsätt på olika frågor.
Frågan om republik och monarki är i sig en stor diskussion som bör föras vid partikongressen i år och där bör partiet bestämma sig för att monarkin ska avskaffas.
Syrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N03
Utlåtande över motion N06
Utlåtande över motion N06
Utlåtande över motion N06 angående utbildningsprogram om våld mot kvinnor.
Motionären kräver att våra förtroendevalda politiker med uppdrag inom
Stockholms arbetarekommun erbjuds utbildning om våld mot kvinnor.
Att en handlingsplan tas fram om hur detta ska genomföras
Arbetarekommunens styrelse instämmer i motionärens analys av hur allvarligt våld mot kvinnor påverkar vårt samhälle och även i hur viktigt det är att denna insikt präglar vårt politiska handlande i olika församlingar. Att socialdemokraterna är ett feministiskt parti är en del av vårt partiprogram och i den samhällsanalys som där4 görs ingår våld mot kvinnor som en del av de problem som ska motverkas med hjälp av vår politik inom alla samhällsområden.
Styrelsen ser däremot det som en felaktig metod att låsa arbetarekommunens resurser till att utbilda alla förtroendevalda i en av de viktiga aspekter som kan läggas på problemet med den ojämna maktbalansen mellan kvinnor och män. Att däremot anordna en utbildning som vänder sig till förtroendevalda om socialdemokratisk feministisk analys och politik tror vi är en bättre metod för att möta de problem som motionären tar upp.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N06
Att anordna en utbildning som vänder sig till förtroendevalda om socialdemokratisk feministisk analys och politik
Utlåtande över motion N06 angående utbildningsprogram om våld mot kvinnor.
Motionären kräver att våra förtroendevalda politiker med uppdrag inom
Stockholms arbetarekommun erbjuds utbildning om våld mot kvinnor.
Att en handlingsplan tas fram om hur detta ska genomföras
Arbetarekommunens styrelse instämmer i motionärens analys av hur allvarligt våld mot kvinnor påverkar vårt samhälle och även i hur viktigt det är att denna insikt präglar vårt politiska handlande i olika församlingar. Att socialdemokraterna är ett feministiskt parti är en del av vårt partiprogram och i den samhällsanalys som där4 görs ingår våld mot kvinnor som en del av de problem som ska motverkas med hjälp av vår politik inom alla samhällsområden.
Styrelsen ser däremot det som en felaktig metod att låsa arbetarekommunens resurser till att utbilda alla förtroendevalda i en av de viktiga aspekter som kan läggas på problemet med den ojämna maktbalansen mellan kvinnor och män. Att däremot anordna en utbildning som vänder sig till förtroendevalda om socialdemokratisk feministisk analys och politik tror vi är en bättre metod för att möta de problem som motionären tar upp.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N06
Att anordna en utbildning som vänder sig till förtroendevalda om socialdemokratisk feministisk analys och politik
Utlåtande över motion N05
Utlåtande över motion N05
Utlåtande över motion N05 angående utbildning om funktionshinderfrågor för arbetarekommunens representanter i parlament,nämnder och styrelser
Motionären kräver att alla förtroendevalda inom Stockholms arbetarekommun ska känna till relevanta delar av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att ettutbildningsmaterial ska tas fram och utbildningsinsatser anordnas genom arbetarekommunens försorg.
Styrelsen anser att kravet är rimligt men att det bör ställas till de parlamentariska församlingarna så att förtroendevalda politiker utbildas generellt i vad FN-konventionen reglerar om rättigheter för funktionshindrade. Att ålägga arbetarekommunen att ut bilda alla sina förtroendevalda i en specifik fråga på det sätt som motionären kräver är ett för tvingande arbetssätt som låser mycket resurser för en enda av de många olika hänsynstaganden som vi som parti måste ta hänsyn till då vi utöver inflytande i samhället. Att däremot lägga in dessa frågor som moment i utbildningar som genomförs och att ta fram någon bra information i frågan bör kunna göras som stöd för de förtroendevalda.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N05
Utlåtande över motion N05 angående utbildning om funktionshinderfrågor för arbetarekommunens representanter i parlament,nämnder och styrelser
Motionären kräver att alla förtroendevalda inom Stockholms arbetarekommun ska känna till relevanta delar av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att ettutbildningsmaterial ska tas fram och utbildningsinsatser anordnas genom arbetarekommunens försorg.
Styrelsen anser att kravet är rimligt men att det bör ställas till de parlamentariska församlingarna så att förtroendevalda politiker utbildas generellt i vad FN-konventionen reglerar om rättigheter för funktionshindrade. Att ålägga arbetarekommunen att ut bilda alla sina förtroendevalda i en specifik fråga på det sätt som motionären kräver är ett för tvingande arbetssätt som låser mycket resurser för en enda av de många olika hänsynstaganden som vi som parti måste ta hänsyn till då vi utöver inflytande i samhället. Att däremot lägga in dessa frågor som moment i utbildningar som genomförs och att ta fram någon bra information i frågan bör kunna göras som stöd för de förtroendevalda.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N05
onsdag 7 januari 2009
Utlåtande N02
Utlåtande N02
Utlåtande över motion N 02 angående medlemsavgifter till Stockholms arbetarekommun
Motionären kräver att arbetarekommunen inför en rutin som innebär att förningarna får del av medlemsavgifterna under pågående verksamhetsår istället för den rutin som gäller idag då medlemsavgiften utbetalas vid årets slut.
Stockholms arbetarekommun har fört fram till partistyrelsen önskemål om att medlemsavgifterna skulle särredovisas flera gånger per år och att utbetalning kunde ske halvårsvis. Ännu har inte detta önskemål kunnat tillgodoses.
Styrelsen delar dock motionärens synpunkt och föreslår att arbetarekommunen, i avvaktan på en ändring av den centrala aviseringsrutinen, utbetalar ett förskotterat schablonbelopp till varje förening halvårsvis.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att bifalla motion N 02
Utlåtande över motion N 02 angående medlemsavgifter till Stockholms arbetarekommun
Motionären kräver att arbetarekommunen inför en rutin som innebär att förningarna får del av medlemsavgifterna under pågående verksamhetsår istället för den rutin som gäller idag då medlemsavgiften utbetalas vid årets slut.
Stockholms arbetarekommun har fört fram till partistyrelsen önskemål om att medlemsavgifterna skulle särredovisas flera gånger per år och att utbetalning kunde ske halvårsvis. Ännu har inte detta önskemål kunnat tillgodoses.
Styrelsen delar dock motionärens synpunkt och föreslår att arbetarekommunen, i avvaktan på en ändring av den centrala aviseringsrutinen, utbetalar ett förskotterat schablonbelopp till varje förening halvårsvis.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att bifalla motion N 02
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
