onsdag 7 augusti 2013
tisdag 9 november 2010
Dubbelsnuskig skatteplanering
Igår berättade TV4 att vårdföretaget Capio som bland annat driver St Görans Sjukhus har fått ett skatteplaneringsförsök på nära 400 miljoner kronor underkänt av Skatteverket. Se inslaget här.
Det svenska skattefusket kostar mer än 130 miljarder kronor varje år. Det blir dubbelt snuskigt när det är vårdbolag, som ju finansieras av skattemedel, som med medvetet undanhåller skatt.
De gemensamma resurser vi avsätter för vård ska det gå till vård. Inte till stora vinstuttag i vårdkoncerner och heller inte fifflas bort på annat sätt.
Det svenska skattefusket kostar mer än 130 miljarder kronor varje år. Det blir dubbelt snuskigt när det är vårdbolag, som ju finansieras av skattemedel, som med medvetet undanhåller skatt.
De gemensamma resurser vi avsätter för vård ska det gå till vård. Inte till stora vinstuttag i vårdkoncerner och heller inte fifflas bort på annat sätt.
fredag 8 januari 2010
måndag 26 januari 2009
Förslag till svar på motionerna M02 och M03
Motionären kräver att de rum i tunnelbanan/kollektivtrafiken dit väktare tar omhändertagna personer i väntan på polis alltid ska vara kameraövervakade. Styrelsen delar motionärens uppfattning, kameraövervakning är viktigt för den gripne och för allmänheten. Men det är också viktigt för väktaren,/ordningsvakten.
En väktare som av polisen förordnats och utbildats har i egenskap av ordningsvakt viss rätt att omhänderta personer i väntan på polis. ”Vanliga” väktare har samma rätt som envar att gripa misstänkta, som då skyndsamt överlämnas till polis. Vanligen finner man dessa ordningsvakter i varuhus, köpcentrum, gallerior och i kollektivtrafiken.
SL vill sätta upp kameror i de rum som är avsedda för detta. För det krävs att länsstyrelsen beviljar tillstånd för kameraövervakning. Deras hållning att ge tillstånd har historiskt varit mycket restriktiv. SLs första ansökan att kameraövervaka ”omhändertaganderum” har då detta motionssvar skrivs legat 6 månader hos länsstyrelsen för avgörande.
Att använda soprum eller liknande utrymmen görs endast undantagsvis om den omhändertagne/gripne inte på ett rimligt säkert sätt kan föras rum särskilt avsedda för omhändertaganden.
Att utöver avsedda omhändertagningsrum även övervaka ”alla” rum som kan användas är orimligt. Det är också helt orealistiskt att få tillstånd till det. Men varför används då andra rum än de särskilt avsedda för ändamålet? Valet att göra så styrs inte enbart av "vakten" och vad hon/han tycker är lämpligt utan också av situationens art och med hänsyn till den omhändertagna personens integritet. Om den omhändertagne/gripne uppträder mycket uppseendeväckande kan bedömning göras att man av hänsyn till denne inte ska föra denne via offentliga ytor. Utan att stanna ”på vägen” i annat rum.
Det förekommer att omhändertagningsrum har brister som gör dem farliga att använda. Det kan vara att där finns bråte av olika slag. Sådana fall drivs av skyddsombud. Exempel finns då skyddsombud stoppat användning av sådant rum, varpå arbetsmiljöverket förbjudit användning tills brister åtgärdats. Den enda normen som finns på sådana rum är just ett sådant fall i Stockholm där verkets tillsynsmeddelande specificerar vissa krav de ställer för att rummet skall vara arbetsmiljömässigt rimligt.
En till aspekt på frågan är att det måste vara klara regler för det inspelade material avseende bl.a. hur det förvaras, hur länge det sparas, vilka som har tillgång att gå igenom det och slutligen när det får användas, exempelvis för att utreda en polisanmälan. Sådana regler finns idag inom SL – men det kan vara svårt att säkra dem i andra lokaler
Inom yrkesgruppen väktare/ordningsvakter är detta en högprioriterad fråga, då man menar att tror skulle ge högre rättssäkerhet åt alla inblandade. Man upplever att det skulle ge dem som arbetar med detta en bättre yrkesidentitet då inga övergrepp kan ske utan att dokumenteras – detta upplevs som en garanti att slippa beskyllningar svåra att idag motbevisa.
Styrelsen föreslår årsmötet/representantskapet besluta
Att besvara motion M02 och M03
Att överlämna motionerna till våra grupper i SL och polisstyrelsen med önskan om uppföljning under verksamhetsåret
Anna Kettner
En väktare som av polisen förordnats och utbildats har i egenskap av ordningsvakt viss rätt att omhänderta personer i väntan på polis. ”Vanliga” väktare har samma rätt som envar att gripa misstänkta, som då skyndsamt överlämnas till polis. Vanligen finner man dessa ordningsvakter i varuhus, köpcentrum, gallerior och i kollektivtrafiken.
SL vill sätta upp kameror i de rum som är avsedda för detta. För det krävs att länsstyrelsen beviljar tillstånd för kameraövervakning. Deras hållning att ge tillstånd har historiskt varit mycket restriktiv. SLs första ansökan att kameraövervaka ”omhändertaganderum” har då detta motionssvar skrivs legat 6 månader hos länsstyrelsen för avgörande.
Att använda soprum eller liknande utrymmen görs endast undantagsvis om den omhändertagne/gripne inte på ett rimligt säkert sätt kan föras rum särskilt avsedda för omhändertaganden.
Att utöver avsedda omhändertagningsrum även övervaka ”alla” rum som kan användas är orimligt. Det är också helt orealistiskt att få tillstånd till det. Men varför används då andra rum än de särskilt avsedda för ändamålet? Valet att göra så styrs inte enbart av "vakten" och vad hon/han tycker är lämpligt utan också av situationens art och med hänsyn till den omhändertagna personens integritet. Om den omhändertagne/gripne uppträder mycket uppseendeväckande kan bedömning göras att man av hänsyn till denne inte ska föra denne via offentliga ytor. Utan att stanna ”på vägen” i annat rum.
Det förekommer att omhändertagningsrum har brister som gör dem farliga att använda. Det kan vara att där finns bråte av olika slag. Sådana fall drivs av skyddsombud. Exempel finns då skyddsombud stoppat användning av sådant rum, varpå arbetsmiljöverket förbjudit användning tills brister åtgärdats. Den enda normen som finns på sådana rum är just ett sådant fall i Stockholm där verkets tillsynsmeddelande specificerar vissa krav de ställer för att rummet skall vara arbetsmiljömässigt rimligt.
En till aspekt på frågan är att det måste vara klara regler för det inspelade material avseende bl.a. hur det förvaras, hur länge det sparas, vilka som har tillgång att gå igenom det och slutligen när det får användas, exempelvis för att utreda en polisanmälan. Sådana regler finns idag inom SL – men det kan vara svårt att säkra dem i andra lokaler
Inom yrkesgruppen väktare/ordningsvakter är detta en högprioriterad fråga, då man menar att tror skulle ge högre rättssäkerhet åt alla inblandade. Man upplever att det skulle ge dem som arbetar med detta en bättre yrkesidentitet då inga övergrepp kan ske utan att dokumenteras – detta upplevs som en garanti att slippa beskyllningar svåra att idag motbevisa.
Styrelsen föreslår årsmötet/representantskapet besluta
Att besvara motion M02 och M03
Att överlämna motionerna till våra grupper i SL och polisstyrelsen med önskan om uppföljning under verksamhetsåret
Anna Kettner
Förslag till svar på Motion M01 Rättsäkerhet och ekonomi / AK
Motionen tar upp problem med intyg i samband med vittnesinställelser. Styrelsen uppfattning är att då det gäller personer med anställning väktare, ordningsvakter, skyddsvakter och butikskontrollanter skall ersättning betalas av arbetsgivaren då vittnesmålet är en konsekvens av dennes verksamhet.
Vittnesinställelser regleras i Transports kollektivavtal för dessa grupper:
Utdrag ur kollektivavtalet
2008-2010, Almega Tjänsteförbunden / Svenska Transportarbetareförbundet
§ 4 Ersättning för övertidsarbete, förskjuten arbetstid och vittnesinställelse
Mom 6
Om arbetstagare under annan tid än på vederbörandes arbetstid kallas som vittne till förhör hos polismyndighet eller domstol angående händelse som har samband med arbetstagarens väktaruppdrag ska ordinarie lön enligt § 3 mom 1 utges för den tid som åtgår till förhöret. Dessutom utges restidsersättning för resa till och från förhörslokal enligt § 10 mom 1.
Anmärkningar:
1 Arbetstagare som vittnar enligt moment 6 ska i första hand ansöka om ersättning för förlorad arbetsförtjänst från domstolen. Om allmänna medel inte fullt ut kompenserar bortfall av inkomst som skulle ha utgått enligt detta avtal, ska arbetsgivaren ersätta mellanskillnaden.
2 Arbetstagare ska beviljas nödvändig vila i anslutning till vittnesinställelse.
3 Tvister om tillämpningen av detta moment ska handläggas direkt av de centrala parterna.
Så kallade entrévärdar/krogvärdar tillhör inte bevakningsbranschen utan är personer som jobbar utan kontroll på lämplighet, utbildning eller kompetens. De sk "Krogjobben" är ofta extrajobb, inte ovanligt att dessa har annan huvudarbetsgivare (dagtid).
Självklart är det viktigt att regler följs och kontrollen förbättras. Samtidigt ser styrelsen problem med olika former av kompensation för förlorad arbetsförtjänst, då den som jobbar som timanställd i skiftarbete ofta hamnar i gråzoner för reglerna. Hur gör man t.ex. i de fall då man måste delta i t.ex. en rättegång en dag då man skulle behöva ha vilotid inför ett nattskift? Formellt torde ingen ersättning utgå i detta fall – likväl förlorar man de facto lön. (Samma problem uppstår för övrigt när det gäller ersättning i samband med politiska förtroendeuppdrag.)
Styrelsens uppfattning är att striktare kontroll måste till, men att den bör kombineras med en översyn av reglerna för förlorad arbetsförtjänst på olika samhällsområden
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta
att motionen anses besvarad
att motionen sänds till partigrupperna i riksdagen och SKL samt behandlas vid möte med våra utsedda nämndemän.
Anna Kettner
Vittnesinställelser regleras i Transports kollektivavtal för dessa grupper:
Utdrag ur kollektivavtalet
2008-2010, Almega Tjänsteförbunden / Svenska Transportarbetareförbundet
§ 4 Ersättning för övertidsarbete, förskjuten arbetstid och vittnesinställelse
Mom 6
Om arbetstagare under annan tid än på vederbörandes arbetstid kallas som vittne till förhör hos polismyndighet eller domstol angående händelse som har samband med arbetstagarens väktaruppdrag ska ordinarie lön enligt § 3 mom 1 utges för den tid som åtgår till förhöret. Dessutom utges restidsersättning för resa till och från förhörslokal enligt § 10 mom 1.
Anmärkningar:
1 Arbetstagare som vittnar enligt moment 6 ska i första hand ansöka om ersättning för förlorad arbetsförtjänst från domstolen. Om allmänna medel inte fullt ut kompenserar bortfall av inkomst som skulle ha utgått enligt detta avtal, ska arbetsgivaren ersätta mellanskillnaden.
2 Arbetstagare ska beviljas nödvändig vila i anslutning till vittnesinställelse.
3 Tvister om tillämpningen av detta moment ska handläggas direkt av de centrala parterna.
Så kallade entrévärdar/krogvärdar tillhör inte bevakningsbranschen utan är personer som jobbar utan kontroll på lämplighet, utbildning eller kompetens. De sk "Krogjobben" är ofta extrajobb, inte ovanligt att dessa har annan huvudarbetsgivare (dagtid).
Självklart är det viktigt att regler följs och kontrollen förbättras. Samtidigt ser styrelsen problem med olika former av kompensation för förlorad arbetsförtjänst, då den som jobbar som timanställd i skiftarbete ofta hamnar i gråzoner för reglerna. Hur gör man t.ex. i de fall då man måste delta i t.ex. en rättegång en dag då man skulle behöva ha vilotid inför ett nattskift? Formellt torde ingen ersättning utgå i detta fall – likväl förlorar man de facto lön. (Samma problem uppstår för övrigt när det gäller ersättning i samband med politiska förtroendeuppdrag.)
Styrelsens uppfattning är att striktare kontroll måste till, men att den bör kombineras med en översyn av reglerna för förlorad arbetsförtjänst på olika samhällsområden
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta
att motionen anses besvarad
att motionen sänds till partigrupperna i riksdagen och SKL samt behandlas vid möte med våra utsedda nämndemän.
Anna Kettner
D06 och D 19 ang tillgänglighet
Utlåtande över motion D06 ”Se till att Stockholms stad och landsting är tillgängligt 2010” samt D19 ”Tillgänglighet vid konferenser”
Stockholms kommunfullmäktige beslutade 1999 om målet att Stockholm ska vara världens tillgängligaste huvudstad år 2010. Sedan dess har staden avsatt 100 mnkr årligen för tillgänglighetsåtgärder. Nu återstår endast två år och socialdemokraterna har därför krävt att staden skyndsamt ser över hur långt man har kommit och vad som återstår att göra, samt utarbetar en strategi för hur tillgänglighetsarbetet ska fortsätta efter 2010.
Det finns idag många miljöer och platser i Stockholm där framkomlighet och tillgänglighet för funktionsnedsatta personer är otillräcklig. Privatiseringen av det offentliga rummet innebär också en risk för minskad tillgänglighet i Stockholm. En tillgänglig stad innebär att det inte finns några hinder för full delaktighet för alla. Ännu kvarstår mycket arbete innan Stockholm kan bli världens tillgängligaste huvudstad. Utemiljön och den offentliga miljön måste göras tillgänglig och samlingslokalerna ska utformas med tanke på att ingen ska utestängas. En stad som är tillgänglig är bra för alla invånare.
Staden har dock totalt sett begränsade möjligheter att påverka tillgängligheten utanför stadens egna verksamheter. Engagemanget för tillgänglighetsarbetet inom näringslivet, exempelvis på restauranger, caféer, biosalonger och teatrar påverkar också i stor grad tillgängligheten i Stockholm. Hinder för delaktighet i samhället måste identifieras och undanröjas oavsett var det påträffas.
Det har sedan starten funnits en bred enighet kring projektet världens tillgängligaste huvudstad 2010. Under det pågående borgerliga styret så har uppföljningen av tillgänglighetsarbetet varit såväl bristfälligt som behäftad med kraftiga förseningar. Detta trots att socialdemokraterna vi flera tillfällen har lyft upp problemet samt föreslagit att principer och kriterier ska tas fram för möjliggöra en utvärdering av tillgängligprojektet och de tillgänglighetsmål som är fastslagna. Detta arbetet hade påbörjats innan den moderatstyrda majoriteten tog makten, men har sedan dess varit lågprioriterat.
Vad gäller tillgänglighet vid konferenser och möten så är det en grundläggande demokratisk rättighet att alla ska ges lika möjligheter att delta oavsett eventuella funktionsnedsättningar. I sammanhanget bör också nämnas att det i den socialdemokratiska budget reservationen 2009 finns 10 miljoner mer avsatt för bland annat tillgänglighetsskapande åtgärder i Stockholms samlingslokaler.
Vad gäller motionen D06:s andra att-sats är det inte lämpligt att besluta om hur samtliga enskilda representanter ska agera, istället bör sådan krav ställas till grupper.
Styrelsen anser att partiet måste gå före i detta arbete och tillse att alla kan vara med i partiarbetet på lika villkor. Detta ställer krav på att att såväl arbetarkommunen som partiföreningar aktivt har ögonen på tillgänglighet vid beslut om verksamhet.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta
att avslå motionen D06:s första och andra att-sats.
att bifalla motionen D06:s tredje att-sats
.
att anse motionen D19 besvarad
Stockholms kommunfullmäktige beslutade 1999 om målet att Stockholm ska vara världens tillgängligaste huvudstad år 2010. Sedan dess har staden avsatt 100 mnkr årligen för tillgänglighetsåtgärder. Nu återstår endast två år och socialdemokraterna har därför krävt att staden skyndsamt ser över hur långt man har kommit och vad som återstår att göra, samt utarbetar en strategi för hur tillgänglighetsarbetet ska fortsätta efter 2010.
Det finns idag många miljöer och platser i Stockholm där framkomlighet och tillgänglighet för funktionsnedsatta personer är otillräcklig. Privatiseringen av det offentliga rummet innebär också en risk för minskad tillgänglighet i Stockholm. En tillgänglig stad innebär att det inte finns några hinder för full delaktighet för alla. Ännu kvarstår mycket arbete innan Stockholm kan bli världens tillgängligaste huvudstad. Utemiljön och den offentliga miljön måste göras tillgänglig och samlingslokalerna ska utformas med tanke på att ingen ska utestängas. En stad som är tillgänglig är bra för alla invånare.
Staden har dock totalt sett begränsade möjligheter att påverka tillgängligheten utanför stadens egna verksamheter. Engagemanget för tillgänglighetsarbetet inom näringslivet, exempelvis på restauranger, caféer, biosalonger och teatrar påverkar också i stor grad tillgängligheten i Stockholm. Hinder för delaktighet i samhället måste identifieras och undanröjas oavsett var det påträffas.
Det har sedan starten funnits en bred enighet kring projektet världens tillgängligaste huvudstad 2010. Under det pågående borgerliga styret så har uppföljningen av tillgänglighetsarbetet varit såväl bristfälligt som behäftad med kraftiga förseningar. Detta trots att socialdemokraterna vi flera tillfällen har lyft upp problemet samt föreslagit att principer och kriterier ska tas fram för möjliggöra en utvärdering av tillgängligprojektet och de tillgänglighetsmål som är fastslagna. Detta arbetet hade påbörjats innan den moderatstyrda majoriteten tog makten, men har sedan dess varit lågprioriterat.
Vad gäller tillgänglighet vid konferenser och möten så är det en grundläggande demokratisk rättighet att alla ska ges lika möjligheter att delta oavsett eventuella funktionsnedsättningar. I sammanhanget bör också nämnas att det i den socialdemokratiska budget reservationen 2009 finns 10 miljoner mer avsatt för bland annat tillgänglighetsskapande åtgärder i Stockholms samlingslokaler.
Vad gäller motionen D06:s andra att-sats är det inte lämpligt att besluta om hur samtliga enskilda representanter ska agera, istället bör sådan krav ställas till grupper.
Styrelsen anser att partiet måste gå före i detta arbete och tillse att alla kan vara med i partiarbetet på lika villkor. Detta ställer krav på att att såväl arbetarkommunen som partiföreningar aktivt har ögonen på tillgänglighet vid beslut om verksamhet.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta
att avslå motionen D06:s första och andra att-sats.
att bifalla motionen D06:s tredje att-sats
.
att anse motionen D19 besvarad
söndag 25 januari 2009
D 21 och D22 konsumentintresset och försämringar av sophämtningen
Utlåtande över motion D21 och D22 angående konsumentintresset och försämringar av sophämtningen.
Denna motion belyser ett stort antal avvägningar som gjorts mellan olika intressen kring sophämtningen. Det är de boendes intressen, sophämtarnas intressen, fastighetsägarnas intressen och producenternas intressen som i första hand vägs mot varandra. Det framgår också tydligt i motionen att frågan rymmer just dessa avvägningsfrågor.
Motionens krav är att ett fattat beslut i Stockholms kommun rivs upp i avvaktan på en utredning, samt att en utredning görs av hur konsumentintresset vid sophantering ska kunna tillgodoses i i landet. Styrelsen kan konstatera att renhållningen regleras av förordningar och att det är tydligt att kommunen har ansvar för dessa frågor. Kommunens medborgare borde därigenom kunna tillvarata sina intressen inom ramen för de demokratiska systemen, minst lika väl som de företag som verkar på området. Utan att uttala sig om alla de detaljer som denna fråga rymmer, så vill styrelsen slå fast de enkla principer att alla kommunmedborgare bör behandlas lika så långt det går, och att det är allvarligt om så inte är fallet. Årsmötet kan inte riva upp fattade beslut, men styrelsen anser att årsmötet bör uppmana kommunfullmäktigegruppen att klarlägga frågan.
Vad gäller den bredare frågeställningen om konsumentintressena som beskrivs i motionen så är detta en fråga som partiets miljörådslag diskuterar och som står på dagordningen i riksdagen och i andra nationella sammanhang just nu. Styrelsen anser därför att Stockhoms arbetarkommun inte också behöver påbörja ett sådant arbete men att det konsumentintresse som motionären beskriver ska föras fram i olika sammanhang.
Med anledning av ovanstående föreslås representantskape besluta följande
att avslå att sats 1
besvara att sats 2
samt att uppmana kommunfullmäktigegruppen att klarlägga om några fel begåtts vid beslut om nytt system för avfallshantering i Stockholm.
Denna motion belyser ett stort antal avvägningar som gjorts mellan olika intressen kring sophämtningen. Det är de boendes intressen, sophämtarnas intressen, fastighetsägarnas intressen och producenternas intressen som i första hand vägs mot varandra. Det framgår också tydligt i motionen att frågan rymmer just dessa avvägningsfrågor.
Motionens krav är att ett fattat beslut i Stockholms kommun rivs upp i avvaktan på en utredning, samt att en utredning görs av hur konsumentintresset vid sophantering ska kunna tillgodoses i i landet. Styrelsen kan konstatera att renhållningen regleras av förordningar och att det är tydligt att kommunen har ansvar för dessa frågor. Kommunens medborgare borde därigenom kunna tillvarata sina intressen inom ramen för de demokratiska systemen, minst lika väl som de företag som verkar på området. Utan att uttala sig om alla de detaljer som denna fråga rymmer, så vill styrelsen slå fast de enkla principer att alla kommunmedborgare bör behandlas lika så långt det går, och att det är allvarligt om så inte är fallet. Årsmötet kan inte riva upp fattade beslut, men styrelsen anser att årsmötet bör uppmana kommunfullmäktigegruppen att klarlägga frågan.
Vad gäller den bredare frågeställningen om konsumentintressena som beskrivs i motionen så är detta en fråga som partiets miljörådslag diskuterar och som står på dagordningen i riksdagen och i andra nationella sammanhang just nu. Styrelsen anser därför att Stockhoms arbetarkommun inte också behöver påbörja ett sådant arbete men att det konsumentintresse som motionären beskriver ska föras fram i olika sammanhang.
Med anledning av ovanstående föreslås representantskape besluta följande
att avslå att sats 1
besvara att sats 2
samt att uppmana kommunfullmäktigegruppen att klarlägga om några fel begåtts vid beslut om nytt system för avfallshantering i Stockholm.
D20 Tillgänglighet vid upphandling
Utlåtande över motion D 20 Tillgänglighet vid upphandling
Det är ett viktigt steg att Sverige ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Arbetet måste nu precis som motionären påpekar fortsätta för att nå målet om ett modernt och rättvist Stockholm som ger människor med funktionsnedsättning möjligheten att leva ett självständigt liv. Tillgängligheten och delaktigheten i staden måste öka, då de är viktiga grundstenar för ett värdigt och aktivt liv.
I den budgetreservation som vi presenterade i höstas framförde vi flera krav för att komma framåt.
• Arbetet med att förebygga och bekämpa diskriminering ska intensifieras.
• Öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning genom att handikappanpassa utemiljön och den offentliga miljön.
• Tillgänglighetsarbetet inom det lokala handels- och serviceutbudet ska stimuleras.
• Samlingslokaler i stadsdelarna ska vara utformade med tanke på personer med funktionsnedsättning.
• Utveckla träffpunkter som ökar möjligheten till aktivitet och delaktighet i samhället.
Arbetet mot diskriminering i alla dess former är en prioriterad fråga för oss socialdemokrater. Stadens upphandlingspolicy ska användas offensivt för att motverka alla former av diskriminering. Styrelsen tror dock inte att det idag är realistiskt att kräva av alla anbudsgivare att presentera egna individuella program för hur de ska leva upp till konventionen. Arbetarkommunens styrelse ser också en viss risk i att detta vid enstaka tillfällen kan motverka att små företag får rätt att buda då de ibland är så små att de kanske bara har några anställda. Det är en bättre väg att gå att staden ställer tuffa krav initialt i upphandlingsprocessen.
Med hänsyn till ovanstående föreslår styrelsen
Att avslå motionen
Det är ett viktigt steg att Sverige ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Arbetet måste nu precis som motionären påpekar fortsätta för att nå målet om ett modernt och rättvist Stockholm som ger människor med funktionsnedsättning möjligheten att leva ett självständigt liv. Tillgängligheten och delaktigheten i staden måste öka, då de är viktiga grundstenar för ett värdigt och aktivt liv.
I den budgetreservation som vi presenterade i höstas framförde vi flera krav för att komma framåt.
• Arbetet med att förebygga och bekämpa diskriminering ska intensifieras.
• Öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning genom att handikappanpassa utemiljön och den offentliga miljön.
• Tillgänglighetsarbetet inom det lokala handels- och serviceutbudet ska stimuleras.
• Samlingslokaler i stadsdelarna ska vara utformade med tanke på personer med funktionsnedsättning.
• Utveckla träffpunkter som ökar möjligheten till aktivitet och delaktighet i samhället.
Arbetet mot diskriminering i alla dess former är en prioriterad fråga för oss socialdemokrater. Stadens upphandlingspolicy ska användas offensivt för att motverka alla former av diskriminering. Styrelsen tror dock inte att det idag är realistiskt att kräva av alla anbudsgivare att presentera egna individuella program för hur de ska leva upp till konventionen. Arbetarkommunens styrelse ser också en viss risk i att detta vid enstaka tillfällen kan motverka att små företag får rätt att buda då de ibland är så små att de kanske bara har några anställda. Det är en bättre väg att gå att staden ställer tuffa krav initialt i upphandlingsprocessen.
Med hänsyn till ovanstående föreslår styrelsen
Att avslå motionen
D18 Farsta - en miljöstadsdel
Utlåtande över motion D18 Farstaområdet - en miljöstadsdelsnämnd
Motionärerna föreslår att Farsta stadsdelsnämndsområde ska bli en miljöstadsdel och att Farsta områdesförening tillsätter en arbetsgrupp som får i uppdrag att arbeta fram ett lokalt miljöprogram för Farstaområdet. Arbetarekommunens styrelse menar att det är två utmärkta idéer men att beslutmakten över detta detta måste ligga hos de lokala politikerna i stadsdelsnämnden respektive hos den lokala partiföreningen.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet:
att förklara motionen besvarad
Motionärerna föreslår att Farsta stadsdelsnämndsområde ska bli en miljöstadsdel och att Farsta områdesförening tillsätter en arbetsgrupp som får i uppdrag att arbeta fram ett lokalt miljöprogram för Farstaområdet. Arbetarekommunens styrelse menar att det är två utmärkta idéer men att beslutmakten över detta detta måste ligga hos de lokala politikerna i stadsdelsnämnden respektive hos den lokala partiföreningen.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet:
att förklara motionen besvarad
D16 Trängselskatt och trafik
Styrelsens utlåtande över D16 Trängselskatt och trafik
När trängselskatten infördes på försök 2006 syntes direkt effekter i form av färre bilar och minskad köbildning i vår stad. När sedan försöket permanentades ändrades reglerna och den markanta minskningen avtog dramatiskt, vi såg istället att trenden vände.
Trafikkontoret och vägverket följer noga vad som sker i trängselskattens spår. Stora mängder statistik tas fram varje år där man tydligt kan följa trafikflöden och rörelsemönster. Arbetarkommunens styrelse anser därför att det inte är brist på statistik eller annan information som är det stora problemet. Problemet är i huvudsak den nya utformningen av trängselskatten som gör att fler är undantagna och att intäkterna inte går till kollektivtrafik utan enbart till väginvesteringar.
Stockholm ingår idag i en mängd olika trafikpolitiska grupper där vi i samarbete med andra försöker hitta långsiktiga och hållbara lösningar på olika infrastrukturfrågor. Cederschiöldsgruppen som tittar specifikt på trafiksystemet i stockholmsområdet var ett sådant exempel. Östra Mellansverigegruppen i partiet tittar på just infrastrukturfrågor i östra Mellansverige är ett annat exempel. Denna typ av arbete är viktiga för att behålla ett övergripande och gemensamt ansvar för frågorna.
I valet 2010 kommer trafikfrågorna självklart vara viktiga frågor. Och helt avgörande för Stockholms framtid är att resandet förändras genom att kollektivtrafiken blir bättre, fler vill och kan åka kollektivt och att vi minskar köbildningen i biltrafiken. Utan en bra trafikpolitik utvecklas inte Stockholm. I arbetet med valmanifest och konkreta förberedandet av åtgärder kommer den statistik och det analysarbete som redan idag görs av vägverket och stadens trafikkontor att tas i beaktande.
Arbetarkommunens styrelse anser dock inte att en speciell arbetsgrupp behöver tillsättas för detta arbete. Våra företrädare i trafiknämnden, i SL och i riksdagen besitter stor och bred kunskap som styrelsen använder sig av då arbetet med valmanifest närmar sig.
Med hänvisning till ovanstående föreslår arbetarekommunens styrelse årsmötet
att avslå att sats 1
att i övrigt anse motionen besvarad
När trängselskatten infördes på försök 2006 syntes direkt effekter i form av färre bilar och minskad köbildning i vår stad. När sedan försöket permanentades ändrades reglerna och den markanta minskningen avtog dramatiskt, vi såg istället att trenden vände.
Trafikkontoret och vägverket följer noga vad som sker i trängselskattens spår. Stora mängder statistik tas fram varje år där man tydligt kan följa trafikflöden och rörelsemönster. Arbetarkommunens styrelse anser därför att det inte är brist på statistik eller annan information som är det stora problemet. Problemet är i huvudsak den nya utformningen av trängselskatten som gör att fler är undantagna och att intäkterna inte går till kollektivtrafik utan enbart till väginvesteringar.
Stockholm ingår idag i en mängd olika trafikpolitiska grupper där vi i samarbete med andra försöker hitta långsiktiga och hållbara lösningar på olika infrastrukturfrågor. Cederschiöldsgruppen som tittar specifikt på trafiksystemet i stockholmsområdet var ett sådant exempel. Östra Mellansverigegruppen i partiet tittar på just infrastrukturfrågor i östra Mellansverige är ett annat exempel. Denna typ av arbete är viktiga för att behålla ett övergripande och gemensamt ansvar för frågorna.
I valet 2010 kommer trafikfrågorna självklart vara viktiga frågor. Och helt avgörande för Stockholms framtid är att resandet förändras genom att kollektivtrafiken blir bättre, fler vill och kan åka kollektivt och att vi minskar köbildningen i biltrafiken. Utan en bra trafikpolitik utvecklas inte Stockholm. I arbetet med valmanifest och konkreta förberedandet av åtgärder kommer den statistik och det analysarbete som redan idag görs av vägverket och stadens trafikkontor att tas i beaktande.
Arbetarkommunens styrelse anser dock inte att en speciell arbetsgrupp behöver tillsättas för detta arbete. Våra företrädare i trafiknämnden, i SL och i riksdagen besitter stor och bred kunskap som styrelsen använder sig av då arbetet med valmanifest närmar sig.
Med hänvisning till ovanstående föreslår arbetarekommunens styrelse årsmötet
att avslå att sats 1
att i övrigt anse motionen besvarad
D15 KOmpetenscentrum för hbt frågor
Styrelsens utlåtande över Motion D15 angående stadsövergripande kompetenscentrum för hbt-frågor
Styrelsen delar motionärens uppfattning att kunskapen om hbt-frågor ofta är bristande inom många verksamheter, och även inom de offentliga verksamheterna. Riktade insatser behövs därför för att uppmärksamma och öka kunskaperna kring hbt-frågor inom stadens verksamheter. Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet i Stockholms stad behöver förbättras och utvecklas, liksom arbetet mot diskriminering. I det arbetet ska det vara självklart att det återfinnas en central funktion som kan bidra med kompetens och stöd för personalen inom den kommunala verksamheten och som också ska förbättra kunskapen gällande hbt-frågor.
Det är också viktigt att staden bidrar med generella utbildningsinsatser för att öka kunskapen inom området. Socialdemokraterna har under de gångna åren i växande utsträckning uppmärksammat diskrimineringsfrågor och det är en utveckling som ska fortsätta. Inom det arbetet är hbt-frågorna en självklar del.
Alla de frågor motionären tar upp är sådana som är viktiga för arbetet för lika villkor för kommunens medborgare och anställda. Arbetarkommunens styrelse anser dock att hbt-frågorna har en stark koppling till andra angränsande frågor, inte minst när det gäller diskrimineringsaspekterna, att det inte är självklart att hbt-frågor ska behandlas inom olika organisationer. Ett särskilt kompetenscentrum för hbt-frågor är därför inte självklart det bästa sättet att arbeta enligt styrelsen.
Dessa frågor skulle alltså uppmärksammas i större utsträckning än idag när socialdemokraterna i Stockholm får makt att påverka utvecklingen inom Stockholms kommun, dock inte självklart med ett eget kompetenscenter, skilt från andra frågor om likabehandling och diskriminering. Arbetarkommunens styrelse delar motionärens intentioner men anser att kommunfullmäktige gruppen måste besluta om hur detta ska organiseras i det framtida styret av staden.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:
att besvara att sats 1
Styrelsen delar motionärens uppfattning att kunskapen om hbt-frågor ofta är bristande inom många verksamheter, och även inom de offentliga verksamheterna. Riktade insatser behövs därför för att uppmärksamma och öka kunskaperna kring hbt-frågor inom stadens verksamheter. Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet i Stockholms stad behöver förbättras och utvecklas, liksom arbetet mot diskriminering. I det arbetet ska det vara självklart att det återfinnas en central funktion som kan bidra med kompetens och stöd för personalen inom den kommunala verksamheten och som också ska förbättra kunskapen gällande hbt-frågor.
Det är också viktigt att staden bidrar med generella utbildningsinsatser för att öka kunskapen inom området. Socialdemokraterna har under de gångna åren i växande utsträckning uppmärksammat diskrimineringsfrågor och det är en utveckling som ska fortsätta. Inom det arbetet är hbt-frågorna en självklar del.
Alla de frågor motionären tar upp är sådana som är viktiga för arbetet för lika villkor för kommunens medborgare och anställda. Arbetarkommunens styrelse anser dock att hbt-frågorna har en stark koppling till andra angränsande frågor, inte minst när det gäller diskrimineringsaspekterna, att det inte är självklart att hbt-frågor ska behandlas inom olika organisationer. Ett särskilt kompetenscentrum för hbt-frågor är därför inte självklart det bästa sättet att arbeta enligt styrelsen.
Dessa frågor skulle alltså uppmärksammas i större utsträckning än idag när socialdemokraterna i Stockholm får makt att påverka utvecklingen inom Stockholms kommun, dock inte självklart med ett eget kompetenscenter, skilt från andra frågor om likabehandling och diskriminering. Arbetarkommunens styrelse delar motionärens intentioner men anser att kommunfullmäktige gruppen måste besluta om hur detta ska organiseras i det framtida styret av staden.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:
att besvara att sats 1
Motion D14 "Vattensäker kommun"
Utlåtande över motion D14 ”Vattensäker kommun”
Styrelsen delar motionärens engagemang för simningen samt för vattensäkerhetsfrågorna. Vidare anser vi att motionens definition på simkunnighet är både rimlig och användbar.
I samband med kommunfullmäktigtes budgeten för 2008 påbörjades en särskilt satsning på Stockholmarnas simkunnighet. Till ändamålet avsattes 4,4 miljoner kronor. Socialdemokraterna har ställts sig bakom förslaget samt särskilt lyft fram behovet av simsatsningar i områden och bland grupper där simkunnigheten är låg. I vissa stadsdelar i Stockholm är simkunnigheten i årskurs fem enligt Skolverkets undersökningar så hög som 99 % men i andra stadsdelar är den endast 75 %. Satsningar på dessa områden och grupper har också fått genomslag i stadens simsatsning. Det bör även nämnas att en snarlik definition på simkunnighet också har legat till grund för stadens simkunnighetsprojekt. Det är viktigt att betona att simkunskapen i och med läroplanens nuvarande krav redan idag åvilar skolorna. Utöver skolorna är idrottsrörelse i Stockholm samt stadens idrottsnämnd viktiga medaktörer.
Motionären föreslår att simkunnigheten och vattensäkerhetsfrågorna även bör införas som krav i Skollagen samt i kommunens handlingsprogram mot olyckor. Styrelsen anser dock att de nationella läroplanerna/kursplanerna samt kommunernas skolplaner är lämpligare dokument för dessa krav. Detta eftersom simkunskap och vattensäkerhet är en del av undervisningens innehåll. Kommunens handlingsprogram mot olyckor beskriver Stockholms stadsövergripande mål för skydd mot olyckor samt hur staden ska ta sitt samordningsansvar. Detta handlingsprogram omfattar inte den typ av frågor som motionären tar upp och arbetsarkommunens styrelse anser att det är upp till kommunfullmäktigegruppen att besluta om man tycker att Handlingsprogrammet ska ändras i sin karaktär. Styrelsen anser att det viktiga är att simkunnighet inte blir en klassfråga utan en rättighet som alla Stockholmare har.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta
att avslå att sats 1 och 2
bifalla att sats 3 och 4
Styrelsen delar motionärens engagemang för simningen samt för vattensäkerhetsfrågorna. Vidare anser vi att motionens definition på simkunnighet är både rimlig och användbar.
I samband med kommunfullmäktigtes budgeten för 2008 påbörjades en särskilt satsning på Stockholmarnas simkunnighet. Till ändamålet avsattes 4,4 miljoner kronor. Socialdemokraterna har ställts sig bakom förslaget samt särskilt lyft fram behovet av simsatsningar i områden och bland grupper där simkunnigheten är låg. I vissa stadsdelar i Stockholm är simkunnigheten i årskurs fem enligt Skolverkets undersökningar så hög som 99 % men i andra stadsdelar är den endast 75 %. Satsningar på dessa områden och grupper har också fått genomslag i stadens simsatsning. Det bör även nämnas att en snarlik definition på simkunnighet också har legat till grund för stadens simkunnighetsprojekt. Det är viktigt att betona att simkunskapen i och med läroplanens nuvarande krav redan idag åvilar skolorna. Utöver skolorna är idrottsrörelse i Stockholm samt stadens idrottsnämnd viktiga medaktörer.
Motionären föreslår att simkunnigheten och vattensäkerhetsfrågorna även bör införas som krav i Skollagen samt i kommunens handlingsprogram mot olyckor. Styrelsen anser dock att de nationella läroplanerna/kursplanerna samt kommunernas skolplaner är lämpligare dokument för dessa krav. Detta eftersom simkunskap och vattensäkerhet är en del av undervisningens innehåll. Kommunens handlingsprogram mot olyckor beskriver Stockholms stadsövergripande mål för skydd mot olyckor samt hur staden ska ta sitt samordningsansvar. Detta handlingsprogram omfattar inte den typ av frågor som motionären tar upp och arbetsarkommunens styrelse anser att det är upp till kommunfullmäktigegruppen att besluta om man tycker att Handlingsprogrammet ska ändras i sin karaktär. Styrelsen anser att det viktiga är att simkunnighet inte blir en klassfråga utan en rättighet som alla Stockholmare har.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta
att avslå att sats 1 och 2
bifalla att sats 3 och 4
D 13 Disposition av gatan i områden med brist på p-platser
Utlåtande över motion D13 Disposition av gatan i områden med brist på p-platser.
Motionären är kritisk till framkomligheten i Stockholm och vill bland annat inrätta fler snedställda parkeringsplatser där det är lämpligt. En bättre framkomlighet och ökad trafiksäkerhet i staden är något som styrelsen anser vara viktiga frågor. Framkomligheten i Stockholm har försämrats drastiskt sedan den moderatledda majoriteten privatiserade parkeringsövervakningen. Idag står bara drygt hälften av bilarna rätt parkerade. Att åtgärda detta är kanske den enskilt viktigaste faktorn för att öka framkomligheten och säkerheten.
Styrelsen ställer sig positiv att se över bristen på p-platser och pröva möjligheten till fler snedställda p-platser där det är lämpligt enligt motionen.
Med hänsyn till ovanstående att
besvara första att satsen
bifalla att sats 2, 3, 4
Motionären är kritisk till framkomligheten i Stockholm och vill bland annat inrätta fler snedställda parkeringsplatser där det är lämpligt. En bättre framkomlighet och ökad trafiksäkerhet i staden är något som styrelsen anser vara viktiga frågor. Framkomligheten i Stockholm har försämrats drastiskt sedan den moderatledda majoriteten privatiserade parkeringsövervakningen. Idag står bara drygt hälften av bilarna rätt parkerade. Att åtgärda detta är kanske den enskilt viktigaste faktorn för att öka framkomligheten och säkerheten.
Styrelsen ställer sig positiv att se över bristen på p-platser och pröva möjligheten till fler snedställda p-platser där det är lämpligt enligt motionen.
Med hänsyn till ovanstående att
besvara första att satsen
bifalla att sats 2, 3, 4
D11 Om begravningar på lördagar
Motionsvar D11 Om begravningar på lördagar
Idag finns inga lagar eller formella hinder mot begravningar på lördagar. Men i Sverige finns ingen tradition av begravningar på lördagar. Efterfrågan är dock begränsad, i nuläget det sker ca 30 begravningar per år på lördagar i Stockholm. Skillnaden jämfört med en begravning på en vardag är att Kyrkogårdsförvaltningen tar ut en avgift för att täcka de merkostnader som uppstår för en begravning på en helg.
Stockholm är en stad med människor från olika kulturer och med olika religioner. Självklart ska Stockholm vara en stad som möter och respekterar andra traditioner som följer i dessa spår. Många gånger sköter de olika församlingarna detta själva, till exempel den judiska församlingen som organiserar sina egna medlemmar begravningar. Annars försöker kyrkogårdsförvaltningen så långt det är möjligt att tillgodose de behov och önskemål som finns vad gäller begravning och ceremonier.
Tyvärr kan dock svensk lag ibland stå i vägen för att alla önskemål ska uppnås. Ett exempel på detta är att man innan begravning måste ha papper från skattemyndigheten som bekräftar den avlidnes död. Detta kan vara svårt att få fram på kort varsel om dödsfallet inträffar på en helg till exempel.
I Stockholm är genomsnittstiden mellan dödsfall och begravningsceremoni ca 30 dagar, och därefter ytterliggare 10-20 dagar till själva begravningen. Detta kan tyckas vara lång tid, men i Kyrkogårdsförvaltningens verksamhetsplan finns det tydligt inskrivet att de i samarbete med övriga aktörer ska arbeta för att förkorta denna tid.
Med hänvisning till att begravningar redan idag genomförs på lördagar och att det inte finns några hinder för att detta ska fortsätta att ske föreslår arbetarekommunens styrelse årsmötet
att anse motionen besvarad
Idag finns inga lagar eller formella hinder mot begravningar på lördagar. Men i Sverige finns ingen tradition av begravningar på lördagar. Efterfrågan är dock begränsad, i nuläget det sker ca 30 begravningar per år på lördagar i Stockholm. Skillnaden jämfört med en begravning på en vardag är att Kyrkogårdsförvaltningen tar ut en avgift för att täcka de merkostnader som uppstår för en begravning på en helg.
Stockholm är en stad med människor från olika kulturer och med olika religioner. Självklart ska Stockholm vara en stad som möter och respekterar andra traditioner som följer i dessa spår. Många gånger sköter de olika församlingarna detta själva, till exempel den judiska församlingen som organiserar sina egna medlemmar begravningar. Annars försöker kyrkogårdsförvaltningen så långt det är möjligt att tillgodose de behov och önskemål som finns vad gäller begravning och ceremonier.
Tyvärr kan dock svensk lag ibland stå i vägen för att alla önskemål ska uppnås. Ett exempel på detta är att man innan begravning måste ha papper från skattemyndigheten som bekräftar den avlidnes död. Detta kan vara svårt att få fram på kort varsel om dödsfallet inträffar på en helg till exempel.
I Stockholm är genomsnittstiden mellan dödsfall och begravningsceremoni ca 30 dagar, och därefter ytterliggare 10-20 dagar till själva begravningen. Detta kan tyckas vara lång tid, men i Kyrkogårdsförvaltningens verksamhetsplan finns det tydligt inskrivet att de i samarbete med övriga aktörer ska arbeta för att förkorta denna tid.
Med hänvisning till att begravningar redan idag genomförs på lördagar och att det inte finns några hinder för att detta ska fortsätta att ske föreslår arbetarekommunens styrelse årsmötet
att anse motionen besvarad
Utlåtande över Motion D09 Stadens parkmark
Utlaåtande över D09 Skötsel av stadens parkmark
Motionären uttrycker en befogad oro över bristen på omsorg om stadens gatu- och parkmark som vi alla tyvärr ser prov på dagligen. Stockholm har blivit en smutsigare stad och underhållet av våra parker är eftersatt och måste förbättras. Stockholm har unika värden i sin blandning av byggnation och grönområden, av stora och små parker, höjder och öppna ytor, öar och vatten. Det är något vi ska vårda på allra bästa sätt. Barn och vuxna behöver närhet till naturen. Dessa förutsättningar finns i Stockholm i dag. Det ger oss tillfälle att även i en stad av betong få njuta av fågelkvitter, bada i sjöar och leva nära årstidernas växlingar. Men det kräver politisk handling.
Vi socialdemokrater vill därför investera i stadens vackra parker och grönområden och bygga klimatsmarta trafik- och bostadslösningar i ett omfattande miljöprogram för Stockholm. Motionären önskar en bättre organisation för all parkmark i staden och att driftsbudgeten uppgraderas till en nivå som möjliggör en kontinuerlig och bättre skötsel av vår närmiljö.
När det gäller hur parkskötsel ska organiseras så anser styrelsen anser att det alltid måste prövas mot den nytta som Stockholmarna har rätt att förvänta sig. Det kommer att krävas olika typ av organisation beroende på hur resten av skötseln av vår stad kommer att vara varför styrelsen anser att det är kommunfullmäktige gruppen att besluta detta men att gruppen i det sammanhanget ska beakta bland annat de åsikter som kommit in i denna motion.
När det gäller driftsbudgeten vill vi socialdemokrater göra en satsning på upprustning av parker och naturområden och den dagliga skötseln. Vad som är en tillräcklig budget är dock inte en helt självklar fråga varför det är svårt att bifalla attsats 2.
Stockholm ska för att tala med Hjalmar Mehrs ord, vara en ”stad i arbete, hälsa och skönhet”.
Styrelsen föreslår därför årsmötet anse
motionen besvarad.
Motionären uttrycker en befogad oro över bristen på omsorg om stadens gatu- och parkmark som vi alla tyvärr ser prov på dagligen. Stockholm har blivit en smutsigare stad och underhållet av våra parker är eftersatt och måste förbättras. Stockholm har unika värden i sin blandning av byggnation och grönområden, av stora och små parker, höjder och öppna ytor, öar och vatten. Det är något vi ska vårda på allra bästa sätt. Barn och vuxna behöver närhet till naturen. Dessa förutsättningar finns i Stockholm i dag. Det ger oss tillfälle att även i en stad av betong få njuta av fågelkvitter, bada i sjöar och leva nära årstidernas växlingar. Men det kräver politisk handling.
Vi socialdemokrater vill därför investera i stadens vackra parker och grönområden och bygga klimatsmarta trafik- och bostadslösningar i ett omfattande miljöprogram för Stockholm. Motionären önskar en bättre organisation för all parkmark i staden och att driftsbudgeten uppgraderas till en nivå som möjliggör en kontinuerlig och bättre skötsel av vår närmiljö.
När det gäller hur parkskötsel ska organiseras så anser styrelsen anser att det alltid måste prövas mot den nytta som Stockholmarna har rätt att förvänta sig. Det kommer att krävas olika typ av organisation beroende på hur resten av skötseln av vår stad kommer att vara varför styrelsen anser att det är kommunfullmäktige gruppen att besluta detta men att gruppen i det sammanhanget ska beakta bland annat de åsikter som kommit in i denna motion.
När det gäller driftsbudgeten vill vi socialdemokrater göra en satsning på upprustning av parker och naturområden och den dagliga skötseln. Vad som är en tillräcklig budget är dock inte en helt självklar fråga varför det är svårt att bifalla attsats 2.
Stockholm ska för att tala med Hjalmar Mehrs ord, vara en ”stad i arbete, hälsa och skönhet”.
Styrelsen föreslår därför årsmötet anse
motionen besvarad.
onsdag 21 januari 2009
Q15X Täpp till hålen i regelverket för bolagsbeskattning och ränteavdrag
Q15XFörslag till utlåtande över motion Q15X Täpp till hålen i regelverket för bolagsbeskattning och ränteavdrag från Kommunal Stockholms läns socialdemokratiska förening.
Motionärerna lyfter frågan om att flera av de privata företag som nu utför välfärdstjänster finansierade med skattemedel ägnar sig åt aktiv skatteplanering. Bland annat genom att de kontrolleras från företag placerade i så kallade skatteparadis.
Vinster från dessa företag slussas obeskattade ur landet, vilket motionärerna tycker orimligt. I slutändan så rikseras förtroendet för skattesystemet och den svenska välfärdsmodellen. En effekt blir dessutom att mindre privata företag och egenregiverksamheten tvingas konkurrera på ojämlika villkor.
Enligt motionärerna handlar det om 25 miljarder kronor om året av skattemedel som förs obeskattade ut ur landet. Problemet växer och berör även andra branscher än vård och omsorg.
Man kräver att vårt parti tar fram bättre verktyg åt skatteverket och att vi driver frågorna på EU nivå.
Arbetarekommunens styrelse reagerar precis som motionärerna mot hur många stora företag och ägnar sig åt skatteflykt med hjälp av de så kallade skatteparadisen. Inte minst är det extra stötande när det handlar om vinster som gjorts på grundval av tjänster finansierade genom löntagarnas inbetalda skatter.
Sedan flera år tillbaka pågår en debatt i flera europeiska länder för hur man ska komma åt denna typ av skatteplanering. Helt uppenbart är att EU och dess medlemsländer borde ingripa kraftfullare mot de så kallade skatteparadisen. Tillgång till den europeiska marknaden för de så kallade småstater som utnyttjas som skatteparadis borde villkoras mot krav på åtgärder mot skatteflykt.
Det uppstår stora problem när bolagsbeskattning och ränteavdragsregler skiljer sig inom en gemensam marknad. Även om vi socialdemokrater envist hädar principen om att skattesystemet faller under respektive medlemsstats beslutsrätt så kan man förneka detta. Mer av samordning och gemensamma riktlinjer är nödvändiga för att komma åt problemen, precis som motionärerna kräver.
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet
Att bifalla motionen
Motionärerna lyfter frågan om att flera av de privata företag som nu utför välfärdstjänster finansierade med skattemedel ägnar sig åt aktiv skatteplanering. Bland annat genom att de kontrolleras från företag placerade i så kallade skatteparadis.
Vinster från dessa företag slussas obeskattade ur landet, vilket motionärerna tycker orimligt. I slutändan så rikseras förtroendet för skattesystemet och den svenska välfärdsmodellen. En effekt blir dessutom att mindre privata företag och egenregiverksamheten tvingas konkurrera på ojämlika villkor.
Enligt motionärerna handlar det om 25 miljarder kronor om året av skattemedel som förs obeskattade ut ur landet. Problemet växer och berör även andra branscher än vård och omsorg.
Man kräver att vårt parti tar fram bättre verktyg åt skatteverket och att vi driver frågorna på EU nivå.
Arbetarekommunens styrelse reagerar precis som motionärerna mot hur många stora företag och ägnar sig åt skatteflykt med hjälp av de så kallade skatteparadisen. Inte minst är det extra stötande när det handlar om vinster som gjorts på grundval av tjänster finansierade genom löntagarnas inbetalda skatter.
Sedan flera år tillbaka pågår en debatt i flera europeiska länder för hur man ska komma åt denna typ av skatteplanering. Helt uppenbart är att EU och dess medlemsländer borde ingripa kraftfullare mot de så kallade skatteparadisen. Tillgång till den europeiska marknaden för de så kallade småstater som utnyttjas som skatteparadis borde villkoras mot krav på åtgärder mot skatteflykt.
Det uppstår stora problem när bolagsbeskattning och ränteavdragsregler skiljer sig inom en gemensam marknad. Även om vi socialdemokrater envist hädar principen om att skattesystemet faller under respektive medlemsstats beslutsrätt så kan man förneka detta. Mer av samordning och gemensamma riktlinjer är nödvändiga för att komma åt problemen, precis som motionärerna kräver.
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet
Att bifalla motionen
tisdag 20 januari 2009
R01X Ökade kunskaper om tjänstesamhället för att värna den svenska modellen motion R02X En strategi för tjänstesektorn
R01X, R02X Förslag till utlåtande över motion R01X Ökade kunskaper om tjänstesamhället för att värna den svenska modellen från Handelsanställdas förbundskontors socialdemokratiska förening, Handelsanställdas förbund avdelning 20 och det Fackliga utskottet samt motion R02X En strategi för tjänstesektorn från Hotell och restauranganställdas socialdemoratiska förening och det Fackliga utskottet.
Motion R01X beskriver framväxten av tjänstesamhället och hur det kommit utveckla sig i Skandinavien visavi de anglosaxiska länderna. I de sistnämnda präglas sektorn av lågt skatteuttag, privat driven verksamhet, låga löner och utomordentligt dåliga arbetsvillkor. Medans den skandinaviska modellen hitintills i stora stycken varit dess motsats.
Motionärerna pekar på att arbetarrörelsen varit dålig på att utforma strategier för tjänstesamhället och att vårt tänkande fortfarande i alltför hög grad präglas av ett svunnet samhälle där merparten av sysselsättningen bestod av män som arbetade på fabriker.
Man menar att en modern arbetarrörelsestrategi måste präglas av viljan att tillgodose medborgarnas behov av vård, omsorg och utbildning och att detta ska finansieras solidariskt.
Man menar att socialdemokratin ska säga nej till subventioner av den privata tjänstesektorn och nej till privatiseringar av offentlig verksamhet.
Motion R02X beskriver också utvecklingen av samhället i riktning mot en allt större tjänstesektor. Man problematiserar kring fackföreningsrörelsen och dess förmåga att hantera utvecklingen och man för i stora likartade resonemang som motion RO1X. Vidare efterlyser motionen att man startar branschprogram för servicesektorn/tjänstesektorn. Ett sådant program ska innehålla samhälleliga satsningar på utbildnings- forsknings- och infrastruktursatsningar.
Man vill också att man ser över skattesystemet i avsikt att uppnå mer likvärdiga villkor med industrisektorn.
Arbetarekommunens styrelse delar mycket av motionärernas uppfattningar och analys av situationen. Det är oerhört viktigt om vi ska kunna säkerställa arbete åt alla, att vi ser över tjänstesektorns villkor och tillväxtmöjligheter. Kort sagt arbetarrörelsen behöver fundera över och skapa en fungerande strategi för tjänstesektorn.
Styrelsen delar också motionärernas kritik över hur tjänstesektorn tillåtits utveckla sig i USA. Det är inte rimligt att skapa stora sektorer i ekonomin där medborgarna inte via sitt arbete har möjlighet att försörja sig. Vi noterar också att den borgerliga regeringens strategi till stor del handlar om att försöka skapa en låglöne arbetsmarknad. Den utvecklingen motsätter sig Arbetarekommunens styrelse. De som arbetar i välfärdsproduktion eller inom andra tjänstesektorer måste ha rimliga löner som det går att leva på. Styrelsen motsätter sig skattesubventioner som syftar till att skapa en låglönearbetsmarknad.
Styrelsen vill dock inte ta ställning till om det är klokt att alltid säga nej till alla subventioner av privat tjänstesektor, något som motion R01X hävdar. Vi kan se situationer inte minst de kommande åren, då ekonomin går in i en lågkonjunktur med vikande sysselsättning, att samhället inte utesluter olika nya möjligheter att skapa arbetstillfällen.
Styrelsen är kritisk mot dogmatiska och ideologiskt styrda privatiseringar av offentlig verksamhet.
Inte minst de borgerliga partierna drivs av en ideologisk fundamentalism. Vi kan notera att de borgerliga ofta privatiserar verksamheter utan att fundera på om det blir bättre verksamhet eller ens en billigare verksamhet för skattebetalarna. Samtidigt vill styrelsen nyansera bilden. Det finns idag åtskilliga privata entreprenörer som gör bra insatser vad gäller att tillhandahålla god service till medborgarna. Alla privata entreprenörer är inte heller dåliga arbetsgivare som inte vill teckna kollektivavtal och som enbart tänker på att generera höga vinster.
I själva verket så konstaterar styrelsen att det finns gott om exempel på motsatsen. Bilden är betydligt mer komplicerad i detta avseende än vad motionärerna låter påskina.
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet att besluta följande
Att bifalla motion R01X:s 1,2,5 och 6:e attsats
Att anse motion R01X.s 3:e och 4:e attsats för besvarad
Att bifalla motion R02X
Motion R01X beskriver framväxten av tjänstesamhället och hur det kommit utveckla sig i Skandinavien visavi de anglosaxiska länderna. I de sistnämnda präglas sektorn av lågt skatteuttag, privat driven verksamhet, låga löner och utomordentligt dåliga arbetsvillkor. Medans den skandinaviska modellen hitintills i stora stycken varit dess motsats.
Motionärerna pekar på att arbetarrörelsen varit dålig på att utforma strategier för tjänstesamhället och att vårt tänkande fortfarande i alltför hög grad präglas av ett svunnet samhälle där merparten av sysselsättningen bestod av män som arbetade på fabriker.
Man menar att en modern arbetarrörelsestrategi måste präglas av viljan att tillgodose medborgarnas behov av vård, omsorg och utbildning och att detta ska finansieras solidariskt.
Man menar att socialdemokratin ska säga nej till subventioner av den privata tjänstesektorn och nej till privatiseringar av offentlig verksamhet.
Motion R02X beskriver också utvecklingen av samhället i riktning mot en allt större tjänstesektor. Man problematiserar kring fackföreningsrörelsen och dess förmåga att hantera utvecklingen och man för i stora likartade resonemang som motion RO1X. Vidare efterlyser motionen att man startar branschprogram för servicesektorn/tjänstesektorn. Ett sådant program ska innehålla samhälleliga satsningar på utbildnings- forsknings- och infrastruktursatsningar.
Man vill också att man ser över skattesystemet i avsikt att uppnå mer likvärdiga villkor med industrisektorn.
Arbetarekommunens styrelse delar mycket av motionärernas uppfattningar och analys av situationen. Det är oerhört viktigt om vi ska kunna säkerställa arbete åt alla, att vi ser över tjänstesektorns villkor och tillväxtmöjligheter. Kort sagt arbetarrörelsen behöver fundera över och skapa en fungerande strategi för tjänstesektorn.
Styrelsen delar också motionärernas kritik över hur tjänstesektorn tillåtits utveckla sig i USA. Det är inte rimligt att skapa stora sektorer i ekonomin där medborgarna inte via sitt arbete har möjlighet att försörja sig. Vi noterar också att den borgerliga regeringens strategi till stor del handlar om att försöka skapa en låglöne arbetsmarknad. Den utvecklingen motsätter sig Arbetarekommunens styrelse. De som arbetar i välfärdsproduktion eller inom andra tjänstesektorer måste ha rimliga löner som det går att leva på. Styrelsen motsätter sig skattesubventioner som syftar till att skapa en låglönearbetsmarknad.
Styrelsen vill dock inte ta ställning till om det är klokt att alltid säga nej till alla subventioner av privat tjänstesektor, något som motion R01X hävdar. Vi kan se situationer inte minst de kommande åren, då ekonomin går in i en lågkonjunktur med vikande sysselsättning, att samhället inte utesluter olika nya möjligheter att skapa arbetstillfällen.
Styrelsen är kritisk mot dogmatiska och ideologiskt styrda privatiseringar av offentlig verksamhet.
Inte minst de borgerliga partierna drivs av en ideologisk fundamentalism. Vi kan notera att de borgerliga ofta privatiserar verksamheter utan att fundera på om det blir bättre verksamhet eller ens en billigare verksamhet för skattebetalarna. Samtidigt vill styrelsen nyansera bilden. Det finns idag åtskilliga privata entreprenörer som gör bra insatser vad gäller att tillhandahålla god service till medborgarna. Alla privata entreprenörer är inte heller dåliga arbetsgivare som inte vill teckna kollektivavtal och som enbart tänker på att generera höga vinster.
I själva verket så konstaterar styrelsen att det finns gott om exempel på motsatsen. Bilden är betydligt mer komplicerad i detta avseende än vad motionärerna låter påskina.
Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet att besluta följande
Att bifalla motion R01X:s 1,2,5 och 6:e attsats
Att anse motion R01X.s 3:e och 4:e attsats för besvarad
Att bifalla motion R02X
Utlåtande över motion N15
Utlåtande över motion N15 angående ”öppna upp representantskapet! Stärk representantskapet!”
Motionären föreslår att representantskapet öppnas upp så att alla arbetarkommunens medlemmar har yttrande- och förslagsrätt på representantskapsmötena i mån av plats. Undantaget arbetarkommunens årsmöte och första höstmötet, samt att alla representantskapsmöten ska ha politiska teman som bestäms av arbetarkommunens årsmöte inför varje verksamhetsår, med undantag för årsmötet och första höstmötet som hanterar personval- och stadgefrågor och är allmänna motionsmöten. Att informationspunkterna från de socialdemokratiska grupperna i de folkvalda parlamenten begränsas till ett minimum.
Diskussionen om representantskapets arbetsformer är ständig. Sedan ett år tillbaka pågår också ett förnyelsearbete av representantskapen efter förslag från en årsmötesmotion. En av de idéer som prövas är att ge varje representantskap ett tema likt det förslag som motionärer kommer med. Ett problem i sammanhanget har dock varit att representantskapet under hösten haft så många motioner att diskutera och fatta beslut om att flera av dem bordlagts och därmed förskjutit tidsplanen från gång till gång. Styrelsen håller mot den bakgrunden inte med om att representantskapen endast är ett diskussions eller informationsforum. Representantskapet har att behandla beslutsförslag från föreningarna vid varje tillfälle och under senaste året har föreningarna varit mycket flitiga med att lämna in förslag.
Däremot delar styrelsen motionärens ambition att fortsatt finna arbetsformer som kan höja intresset av representantskapen. Bla kommer teman fortsatt vara ett inslag. Däremot tror inte styrelsen att det vore lämpligt att årsmötet beslutade ett år i förväg. Det skulle minska flexibiliteten att välja ämnen som kan vara relevanta vid de olika tidpunkterna under året.
Representantskapet är socialdemokraterna i Stockholms högsta beslutande organ. Det är viktigt att detta forum är öppet, men att det också är en stadgereglerad representation som ger mandat till de förtroendevalda ombuden att diskutera och besluta om viktiga frågor som rör socialdemokraternas inriktning av politiken i Stockholm. Styrelsen tror inte att förslaget att ge samtliga medlemmar diskussionsrätt skulle vitalisera representantskapen utan snarare att det skulle leda till en utarmning av ombudens intresse och mandat att delta i diskussionen.
Att fylla representantskapen med ett bra innehåll är ett ansvar för styrelsen som beror på vilka förslag som föreningar lämnar in, men också beroende på vad som behöver beslutas för att stödja de olika parlamentariska grupperna. Detta kan inte bestämmas i förväg. Ibland behöver de olika grupperna avrapportera sina föreberedelser till partiet t ex inför budgetfullmäktigena och ibland kan rapporterna helt utebli pga att arbetet rullar på som förväntat. Dock kan styrelsen hålla med om att rapporter kan hållas korta och vara så få som möjligt.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N15
Tomas Rudin
Motionären föreslår att representantskapet öppnas upp så att alla arbetarkommunens medlemmar har yttrande- och förslagsrätt på representantskapsmötena i mån av plats. Undantaget arbetarkommunens årsmöte och första höstmötet, samt att alla representantskapsmöten ska ha politiska teman som bestäms av arbetarkommunens årsmöte inför varje verksamhetsår, med undantag för årsmötet och första höstmötet som hanterar personval- och stadgefrågor och är allmänna motionsmöten. Att informationspunkterna från de socialdemokratiska grupperna i de folkvalda parlamenten begränsas till ett minimum.
Diskussionen om representantskapets arbetsformer är ständig. Sedan ett år tillbaka pågår också ett förnyelsearbete av representantskapen efter förslag från en årsmötesmotion. En av de idéer som prövas är att ge varje representantskap ett tema likt det förslag som motionärer kommer med. Ett problem i sammanhanget har dock varit att representantskapet under hösten haft så många motioner att diskutera och fatta beslut om att flera av dem bordlagts och därmed förskjutit tidsplanen från gång till gång. Styrelsen håller mot den bakgrunden inte med om att representantskapen endast är ett diskussions eller informationsforum. Representantskapet har att behandla beslutsförslag från föreningarna vid varje tillfälle och under senaste året har föreningarna varit mycket flitiga med att lämna in förslag.
Däremot delar styrelsen motionärens ambition att fortsatt finna arbetsformer som kan höja intresset av representantskapen. Bla kommer teman fortsatt vara ett inslag. Däremot tror inte styrelsen att det vore lämpligt att årsmötet beslutade ett år i förväg. Det skulle minska flexibiliteten att välja ämnen som kan vara relevanta vid de olika tidpunkterna under året.
Representantskapet är socialdemokraterna i Stockholms högsta beslutande organ. Det är viktigt att detta forum är öppet, men att det också är en stadgereglerad representation som ger mandat till de förtroendevalda ombuden att diskutera och besluta om viktiga frågor som rör socialdemokraternas inriktning av politiken i Stockholm. Styrelsen tror inte att förslaget att ge samtliga medlemmar diskussionsrätt skulle vitalisera representantskapen utan snarare att det skulle leda till en utarmning av ombudens intresse och mandat att delta i diskussionen.
Att fylla representantskapen med ett bra innehåll är ett ansvar för styrelsen som beror på vilka förslag som föreningar lämnar in, men också beroende på vad som behöver beslutas för att stödja de olika parlamentariska grupperna. Detta kan inte bestämmas i förväg. Ibland behöver de olika grupperna avrapportera sina föreberedelser till partiet t ex inför budgetfullmäktigena och ibland kan rapporterna helt utebli pga att arbetet rullar på som förväntat. Dock kan styrelsen hålla med om att rapporter kan hållas korta och vara så få som möjligt.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N15
Tomas Rudin
Utlåtande över motion N13
Utlåtande över motion N13 angående ”skapa en internetbaserad motionsmötesplats”
Motionären föreslår att Stockholms arbetarkommun, inom ramen för Sosserian, skapar en internetbaserad plats där det är möjligt för s-föreningar att publicera motioner, ladda ner motioner, diskutera motioner samt skapa större stöd för motioner genom att andra föreningar kan ställa sig bakom dessa.
Idén är fullt möjlig att genomföra inom sosserian redan idag. Sosserian är ju en intern mötesplats på nätet för debatt och informationsutbyte mellan socialdemokrater. Där kan alla medlemmar och föreningar bilda sk klubbar med olika intresseområden. Det är då möjligt för en förening att likt det motionen föreslår öppna uppför idéutbyte om t ex motioner inför årsmötet eller partikongress eller liknande.
Styrelsen ställer sig dock tveksam till om en sådan intern diskussion om motioner ska administreras av arbetarekommunen. Det är såsom motionären själv skriver ett egenvärde att motionerna är skrivna av ursprungsställaren och att de därefter hålls oförändrade, men med möjlighet för andra t ansluta sig till den skrivna motionen om motionärer samtycker därtill. Det är ju inte alla motionärer som vill dela sina förslag med andra utan motionsrätten tillfaller varje medlem och är en stadgereglerad rättighet att lägga förslag inom organisationen. En motion ska sedan behandlas inom organisationen på det sätt stadgarna föreskriver oavsett om förslagsställaren är ensam eller representerar fler.
Styrelsen är dock ansvarig för sina utlåtanden över motionerna och det är likt motionärens idéer av stort intresse att så många som möjligt kan beredas möjlighet att delta i diskussionen om utlåtandena över dessa motioner. Redan under motionsföreberedelserna inför detta årsmöte har styrelsen därför öppnat en plats på hemsidan där en öppen offentlig debatt kan föras om dessa utlåtanden. Detta försök har inte utvärderats än men kan leda till en mer utvecklad internetplats för debatt om motioner och utlåtanden inför kommande årsmöten. Styrelsen vill dock utvärdera årets satsning först innan organisationen binder sig för en viss modell av diskussion på internet. Det viktiga är att sosserian är en öppen plats för sådana initiativ som motionären föreslår och att styrelsen delar ambitionen att sprida debatten till fler.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N13
Tomas Rudin
Motionären föreslår att Stockholms arbetarkommun, inom ramen för Sosserian, skapar en internetbaserad plats där det är möjligt för s-föreningar att publicera motioner, ladda ner motioner, diskutera motioner samt skapa större stöd för motioner genom att andra föreningar kan ställa sig bakom dessa.
Idén är fullt möjlig att genomföra inom sosserian redan idag. Sosserian är ju en intern mötesplats på nätet för debatt och informationsutbyte mellan socialdemokrater. Där kan alla medlemmar och föreningar bilda sk klubbar med olika intresseområden. Det är då möjligt för en förening att likt det motionen föreslår öppna uppför idéutbyte om t ex motioner inför årsmötet eller partikongress eller liknande.
Styrelsen ställer sig dock tveksam till om en sådan intern diskussion om motioner ska administreras av arbetarekommunen. Det är såsom motionären själv skriver ett egenvärde att motionerna är skrivna av ursprungsställaren och att de därefter hålls oförändrade, men med möjlighet för andra t ansluta sig till den skrivna motionen om motionärer samtycker därtill. Det är ju inte alla motionärer som vill dela sina förslag med andra utan motionsrätten tillfaller varje medlem och är en stadgereglerad rättighet att lägga förslag inom organisationen. En motion ska sedan behandlas inom organisationen på det sätt stadgarna föreskriver oavsett om förslagsställaren är ensam eller representerar fler.
Styrelsen är dock ansvarig för sina utlåtanden över motionerna och det är likt motionärens idéer av stort intresse att så många som möjligt kan beredas möjlighet att delta i diskussionen om utlåtandena över dessa motioner. Redan under motionsföreberedelserna inför detta årsmöte har styrelsen därför öppnat en plats på hemsidan där en öppen offentlig debatt kan föras om dessa utlåtanden. Detta försök har inte utvärderats än men kan leda till en mer utvecklad internetplats för debatt om motioner och utlåtanden inför kommande årsmöten. Styrelsen vill dock utvärdera årets satsning först innan organisationen binder sig för en viss modell av diskussion på internet. Det viktiga är att sosserian är en öppen plats för sådana initiativ som motionären föreslår och att styrelsen delar ambitionen att sprida debatten till fler.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N13
Tomas Rudin
Utlåtande över motion N12
Utlåtande över motion N12 angående ”en realistisk väg för en radikal pressröst i Stockholm”
Motionären kräver att Arbetarekommunen tar ett initiativ till att bilda en medieförening för att undersöka möjligheten att skapa en alternativ pressröst i Stockholm. Motionären anvisar också en metod att bilda en sådan tidning genom att samarbeta med svenska dagbladet och ge ut en vänsterinriktad edition av Svenska dagbladet.
Styrelsen instämmer i motionärens beskrivning av mediesituationen i Stockholm och även i behovet av att fler pressröster fick möjlighet att verka på Stockholms mediemarknad. Idén att uppvakta Svenska dagbladet och föreslå ett samarbete likt det motionären föreslår är inte ny. Ett sådant initiativ togs av Stockholms arbetarekommun efter en lika angelägen årsmötesmotion 2005, då socialdemokraternas medieutredning gavs i uppdrag att undersöka frågan. Denna medieutredning är inte klar än utan kommer att redovisa sitt resultat senare, troligen före partikongressen 2009.
Arbetarekommunens styrelse har sedan dess bildat en egen mediefond efter en idé från en årsmötesmotion 2008 och har även undersökt några alternativa idéer som kommit arbetarekommunen till del under verksamhetsåret. Bl a har tidningen ETC i skrivande stund startat en alternativ veckotidning med lokala editioner i Örebro, Malmö och Stockholm. Ambitionen är att vidga mediefönstret i Stockholm genom att etablera en stabil vänsterröst på mediemarknaden och om antalet prenumeranter blir tillräckligt många har ETC ambitioner att bli en stark röst i Stockholm.
Gemensamt för alla de idéer som hittills provats är att förutsättningen för att lyckas ligger i att få ett tillräckligt antal prenumeranter för att finansiera en tidning. Den tidigare versionen av dagstidningen Stockholmstidningen lyckades få ihop ett stort antal prenumeranter men föll på att inte få in tillräckligt med annonser. Det visade för oss hur sårbart ett medieprojekt är i Stockholm och Stockholmstidningen lever nu vidare som en veckotidning istället.
Styrelsen har fortsatt en ambition att verka för att få fler medieröster i Stockholm. Det nya projektet ETC-Stockholm följs mycket noggrant och vi har ambitionen att ta fler initiativ vartefter möjligheter bjuds till detta. Det är dock hela tiden en fråga om att såsom motionären också skriver att vara realist och väga en idé mot dess kostnader. I har inte de pengar som krävs för att själva bära ett medieprojekt i Stockholm och det är också därför vi låtit partistyrelsens utredning ta över idén om en vänsteredition av Svenska dagbladet.
Motionärens idé att samla folkrörelserna i Stockholm för att på det viset ge en större vikt för ett medieprojekt är en spännande tanke. Det är dock mycket tveksamt om fristående medlemsorganisationer skulle kunna samarbeta kring ett vänsterorienterat medieprojekt likt det motionären beskriver. Flera av dessa organisationer har ju i sina verksamhetsidéer att vara partipolitiskt obundna och skulle helt naturligt hamna i intressekonflikter kring en vänstertidning av det slag som motionären beskriver. Idén behöver emellertid inte avfärdas helt och hållet pga av detta. Det kan finnas andra medieprojekt som kan vara av gemensamt intresse mellan folkrörelseorganisationer. Efter avvecklandet av folkrörelserepresentationen i public-serviceföretagen bildades en paraplyorganisation av medlemsorganisationer ”Folkrörelsernas medieforum” som under flera år bevakade mediernas utveckling och tog viktiga initiativ inom medieområdet. Styrelsen anser att arbetarekommunen bör uppvakta LO i denna fråga och höra om detta samarbete kan återupptas för att undersöka möjligheterna att med hjälp av ”Folkrörelsernas medieforum” eller dess efterföljare kunna undersöka möjligheterna till nya medieinitiativ i Stockholm.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att anse motion N 12 besvarad
Tomas Rudin
Motionären kräver att Arbetarekommunen tar ett initiativ till att bilda en medieförening för att undersöka möjligheten att skapa en alternativ pressröst i Stockholm. Motionären anvisar också en metod att bilda en sådan tidning genom att samarbeta med svenska dagbladet och ge ut en vänsterinriktad edition av Svenska dagbladet.
Styrelsen instämmer i motionärens beskrivning av mediesituationen i Stockholm och även i behovet av att fler pressröster fick möjlighet att verka på Stockholms mediemarknad. Idén att uppvakta Svenska dagbladet och föreslå ett samarbete likt det motionären föreslår är inte ny. Ett sådant initiativ togs av Stockholms arbetarekommun efter en lika angelägen årsmötesmotion 2005, då socialdemokraternas medieutredning gavs i uppdrag att undersöka frågan. Denna medieutredning är inte klar än utan kommer att redovisa sitt resultat senare, troligen före partikongressen 2009.
Arbetarekommunens styrelse har sedan dess bildat en egen mediefond efter en idé från en årsmötesmotion 2008 och har även undersökt några alternativa idéer som kommit arbetarekommunen till del under verksamhetsåret. Bl a har tidningen ETC i skrivande stund startat en alternativ veckotidning med lokala editioner i Örebro, Malmö och Stockholm. Ambitionen är att vidga mediefönstret i Stockholm genom att etablera en stabil vänsterröst på mediemarknaden och om antalet prenumeranter blir tillräckligt många har ETC ambitioner att bli en stark röst i Stockholm.
Gemensamt för alla de idéer som hittills provats är att förutsättningen för att lyckas ligger i att få ett tillräckligt antal prenumeranter för att finansiera en tidning. Den tidigare versionen av dagstidningen Stockholmstidningen lyckades få ihop ett stort antal prenumeranter men föll på att inte få in tillräckligt med annonser. Det visade för oss hur sårbart ett medieprojekt är i Stockholm och Stockholmstidningen lever nu vidare som en veckotidning istället.
Styrelsen har fortsatt en ambition att verka för att få fler medieröster i Stockholm. Det nya projektet ETC-Stockholm följs mycket noggrant och vi har ambitionen att ta fler initiativ vartefter möjligheter bjuds till detta. Det är dock hela tiden en fråga om att såsom motionären också skriver att vara realist och väga en idé mot dess kostnader. I har inte de pengar som krävs för att själva bära ett medieprojekt i Stockholm och det är också därför vi låtit partistyrelsens utredning ta över idén om en vänsteredition av Svenska dagbladet.
Motionärens idé att samla folkrörelserna i Stockholm för att på det viset ge en större vikt för ett medieprojekt är en spännande tanke. Det är dock mycket tveksamt om fristående medlemsorganisationer skulle kunna samarbeta kring ett vänsterorienterat medieprojekt likt det motionären beskriver. Flera av dessa organisationer har ju i sina verksamhetsidéer att vara partipolitiskt obundna och skulle helt naturligt hamna i intressekonflikter kring en vänstertidning av det slag som motionären beskriver. Idén behöver emellertid inte avfärdas helt och hållet pga av detta. Det kan finnas andra medieprojekt som kan vara av gemensamt intresse mellan folkrörelseorganisationer. Efter avvecklandet av folkrörelserepresentationen i public-serviceföretagen bildades en paraplyorganisation av medlemsorganisationer ”Folkrörelsernas medieforum” som under flera år bevakade mediernas utveckling och tog viktiga initiativ inom medieområdet. Styrelsen anser att arbetarekommunen bör uppvakta LO i denna fråga och höra om detta samarbete kan återupptas för att undersöka möjligheterna att med hjälp av ”Folkrörelsernas medieforum” eller dess efterföljare kunna undersöka möjligheterna till nya medieinitiativ i Stockholm.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att anse motion N 12 besvarad
Tomas Rudin
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
