Motion I (utbildning) 01 - Vägen till språket

VÄGEN TILL SPRÅKET

Invandrare har flytt för att få en bättre framtid, om inte för sig själv så åtminstone för sina barn. Därför är det viktigt att få människorna att känna att det finns konkreta, realistiska möjligheter för en bättre framtid just för den enskilde. Men detta kommer att kräva betydande personliga insatser. Samhällets uppgift är att skapa förutsättningarna.

Introduktion och SFI

För att ha rätt till statlig ersättning ska kommunen erbjuda ett program för den nyanländes introduktion i samhället. En skriftlig introduktionsplan utarbetas i samråd med individen. För den som är i arbetsför ålder ska även samråd med den lokala arbetsförmedlingen ske. Introduktionen ska innehålla svenskundervisning för invandrare (SFI), orientering om svenska samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information om vardagslivet i en kommun. Undervisningen i svenska skall vara en integrerad del av introduktionsprogram och undervisningen skall kombineras med yrkesspår. Deltagarna i introduktionsverksamheten får antingen introduktionsersättning eller försörjningsstöd. Kommunerna väljer själva vilken typ av ersättning man vill betala ut och kan även välja att betala ut ett högre belopp i introduktionsersättning än biståndsnormen, samt tillåta att hela eller delar av ersättningen får bibehållas även om individerna har vissa andra inkomster.
Studiesituationen för en SFI-studerande är totalt sett ofta mer sammansatt än situationen för vuxenstuderande inom övriga skolformer, bl.a. eftersom man befinner sig i en inledningsfas i ett nytt land. Faktorer som påverkar inlärningsprocessen kan vara t.ex. förlust av såväl yrkes- som social identitet, förlust av familje- och släktmedlemmar, ålder samt ansvar för barn som kanske mår dåligt. Fysiska och psykiska förhållanden är med andra ord sällan optimala för dessa studerande.
Inte alla invandrare och flyktingar i Sverige läser SFI – endast hälften av dem med uppehållstillstånd påbörjar SFI inom tre år. Det är en grupp som har andra referensramar, andra studietraditioner och andra förutsättningar jämfört med elever med svensk bakgrund.
En nödvändig förutsättning för att individen ska delta är att individen själv upplever svenskutbildning som en investering och är motiverad att studera. En tidig kartläggning av den enskildes förutsättningar i fråga om utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet, hälsotillstånd, ekonomiska och sociala situation och inte minst vilka mål – studiemål och livsmål – de har. Kommunen skall i samverkan med individen upprätta kort- och långsiktiga individuella planer. För att undvika språk- eller kulturrelaterade svårigheter kan man få stöd från samhällsguider.
Att få börja sina studier på rätt nivå är viktigt både för att undvika framtida misslyckanden och för att förhindra att individer får ”börja om”. Yrkesorienterande aktiviteter, parallellt och mer eller mindre integrerat med utbildningen i SFI, får deltagaren till viss del ett funktionellt språk som den nyanlände behöver i nästa fas av etableringen i Sverige. Detta skapar också ökad delaktighet hos deltagaren. Det är viktigt att undervisningen, i möjligaste mån, bedrivs på ett flexibelt sätt. Detta kan uppnås exempelvis
genom att undervisning erbjuds i olika takt, på kvällstid eller på distans, samt genom att undervisning sker på arbetsplatsen eller samordnas med andra studier på gymnasie- eller universitetsnivå. Om språkstudierna
kombineras med arbetsmarknadskontakter bör motivationen för studierna stärkas.
Glappet mellan SFI nivåerna och det språk individen behöver på arbetsmarknaden, i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och i vuxenutbildningen är fortfarande alltför stort. En stor del av de nyanlända invandrarna har stort behov att ta del av vuxenutbildningen. SFI bör kombineras med studier på grund- och gymnasienivå vilket förekommer i mycket liten utsträckning. I vissa fall bör personer med akademisk bakgrund läsa språket på högskolan eller universitetet, bl.a. för att kunna etablera kontakter med den akademiska världen
Arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning bör organiseras inom samma förvaltning - samverkan förstärks genom en samlad organisation. Arbetet underlättas ytterligare om den operativa gruppen är samlokaliserad. Gemensam planering mellan kommunen och arbetsförmedlingen leder till bättre utnyttjande av tillgängliga resurser och uppenbara vinster för individen och samhället.

Högutbildade

Personer med eftergymnasial utbildning och akademisk utbildning bör uppmärksammas särskilt. De har goda förutsättningar att komma snabbt in på arbetsmarknaden. Erfarenheten visar tyvärr att arbetsmarknaden, särskilt den privata sektorn, är dåliga på att släppa in invandrarakademiker. Oftast likställs brytningen i svenska med deras yrkesfärdigheter och de får inte chansen att visa sitt kunnande. Ju längre tiden går desto svårare blir det att hävda sig som yrkesmänniska eftersom kunskap är en färskvara.
Det är viktigt att redan under introduktionsperioden kartlägga vilken utbildning och yrkesfärdigheter individerna har, hur tillämpningsbara är de på den svenska marknaden, hur realistiskt det är att få arbete inom sitt yrkesområde och vilka önskemål personer har. Undervisningen bör ske i nära samverkan med respektive branscher eller högskolor där personer får möjlighet att visa sina yrkesfärdigheter och upptäcka vilket stöd de behöver.


Speciella åtgärder för korttidsutbildade

Analfabeter och personer med mycket kort grundutbildning bör bilda egen skolform. I den gruppen måste det tillämpas en särskild pedagogik med stark koppling till praktiken, där individernas intresse tillvaratas. Goda kunskaper i det egna språket är grunden för inlärningen av det nya språket, men många personer saknar dessa kunskaper. Därför bör modersmålsundervisning ske parallellt med svenskundervisningen. Det stärker de studerandes självförtroende och tillit till det nya landet.
Kortutbildade befinner oftast sig i utbildningen under en längre
tidsperiod. Detta kan medföra svårigheter att upprätthålla en kontinuitet (anordnare, lärare och arbetssätt, lokaler m.m.) För gruppen kortutbildade har en sådan kontinuitet en stor betydelse för tryggheten och därmed framgången i studierna. Det bör vara möjligt att grovt uppskatta hur stor andel som behöver komplettera sin utbildning på olika nivåer. Men det är också nödvändigt att göra en realistisk bedömning om alla kan nå dessa utbildningsnivåer. Sannolikt är målet för en större eller mindre grupp oöverstigligt med hänsyn tagit till individens totala utbildningsbehov, familjsituation och den studietradition man har med sig. Det innebär att samhället för en längre period behöver skapa en meningsfull sysselsättning för denna grupp. Idag löses det ofta med kortvariga kommunala projekt.
För vissa SFI-studerande kan vägen fram till ett oberoende liv bli lång. Samhällsguidens uppgift är då att stödja den studerande genom att medverka i upprättandet av en individuell plan med delmål som viktiga avstamp.

Lågutbildade kvinnor
Det bör uppmärksammas om svårigheterna att nå vissa grupper, främst kvinnor. Större andel män än kvinnor har tidigare yrkeserfarenhet och männen också är högutbildade i högre grad. Lågutbildade kvinnor har oftast inte yrkesarbetat medan två av tre högutbildade kvinnor har yrkeserfarenhet från utlandet. Avbrott i studier är fler bland lågutbildade, men ursakarna bakom dem är olika för män och kvinnor. Det befintliga statistiska underlaget om avbrott/studieuppehåll ger dock ingen ledtråd till hur de studerandes individuella mönster ser ut, om t.ex. kvinnor gör fler och längre avbrott/studieuppehåll än män eller om män eller kvinnor återkommer till utbildningen i olika hög grad. En sådan avbrottsundersökning skulle kunna ge en bättre bild av hur män respektive kvinnor upplever sin studiesituation.
Kvinnornas avbrott beror på föräldraledighet, vård av sjukt barn eller äldre anhörig och väntetider inom barnomsorgen. Samtidigt fungerar SFI-kunskaperna för dessa kvinnor både förstärkande och överbryggande i vardagen. Nyttan och glädjen med SFI-studier handlar främst om ökat självförtroende och större möjligheter att agera på olika sociala arenor.
Det finns en grupp unga kvinnor inom anhörigvård som är ganska isolerade från samhället. Vad händer med dem när deras anhöriga dör? Dessa kvinnor har genom åren skaffat värdefull erfarenhet att arbeta med äldre, men saknar formell utbildning och ofta saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Det är viktigt att satsa på de kvinnorna, särskilt med tanken på framtids personalförsörjning inom äldrevården.
Inga män gör avbrott/studieuppehåll p.g.a. barnomsorg. Däremot gör de det när de fått arbete eller på socialtjänstens begäran känner sig tvingad av ekonomiska eller andra skäl att försörja sin familj, trots att mannen skulle vilja stanna kvar i utbildning. För dessa män skulle ett studiestöd antagligen upplevas positivt.

Föräldrautbildning

Inte minst är det viktigt för att finna sin roll som förälder och inte förlora bandet med egna barn. Föräldrar som har erfarenhet av en auktoritär skola har ofta förväntningar att den svenska skolan ska vara likadan. Föräldrar och lärare strävar därmed åt olika håll och konflikter kring vad som är skolans respektive föräldrarnas ansvar kan uppstå. Invandrarföräldrar kan känna sig osäkra i sin nya omgivning. Dessutom har vissa invandrarkulturer delvis en syn på barn som inte accepteras i Sverige. Invandrarföräldrar måste få kunskap om svenska lagar och attityder vad gäller barnuppfostran, sexualitet, äktenskap, aga, könsstympning m.m. Många föräldrar saknar dessutom kunskap om barnkonventionen.
Det är av stor vikt att ha en föräldraskola för invandrarföräldrar redan under introduktionstid. För att skapa en samverkan som fungerar är det bra om föräldrarna ges möjlighet att delta i skolans verksamhet, till ex. ha språkundervisning eller praktik på barnens skola.

Samhällsguider

Deltagarna i introduktionsverksamheten får antingen introduktionsersättning
eller försörjningsstöd. Kommunerna väljer själva vilken typ av ersättning man vill betala ut och kan även välja att betala ut ett högre belopp i introduktionsersättning än biståndsnormen, samt tillåta att hela eller delar av ersättningen får bibehållas även om individerna har vissa andra inkomster
Introduktions program ska innehålla svenskundervisning för invandrare (SFI), praktik i den utsträckning som är möjlig, orientering om svenska
samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information
om vardagslivet i en kommun. Utan tillräckliga språkkunskaper är det svårt att ta emot den omfattande informationen. Deras väletablerade landsmän skulle kunna anlitas som kontaktpersoner/samhällsguider. De kan kommunicera på respektive modersmål, kan kulturella koderna från båda kulturer och därmed kan de bli viktiga länkar till det svenska samhället. Samhällsguider ska verka under viss tid och arvoderas efter modellen för god man.
Samhällsinformation bör vara väldigt konkret och det ska inte finnas något tvivel att vissa värderingar i det svenska samhället inte kan förhandlas bort med hänsyn till kulturen eller religionen (jämställdhetsfråga, barnuppfostran, sjukvården m.m.). Förutom många andra vinster för individen och samhället lyckas man, förhoppningsvis, förebygga många familjetragedier.

Utvärdering och uppföljning

Kommunen ska utvärdera effekterna av verksamheter riktade mot invandrare. Idag gör man det i väldigt liten omfattning trots omfattande verksamhet. Det är viktigt att dessa insatser kartläggs, följs upp och utvärderas. Ordentliga uppföljningar krävs för att de mest effektiva åtgärderna ska kunna identifieras.

Vi föreslår att Stockholms Arbetarekommun ställer sig bakom motionens ande mening och beslutar:



Att Arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning bör organiseras inom samma förvaltning.

Att Integrera SFI-undervisningen med yrkesbranscher, vuxenutbildning och högskolor

Att Kommunen skall bedriva aktivt uppsökande verksamhet.

Att Kommunen inför samhällsguider

Att En obligatorisk föräldrautbildning genomförs i starkt samarbete med barnens skolor.

Att Rekrytera anhörigvårdare till vårdyrket och ge dem adekvat utbildning

Maria Hassan

Motionen behandlades vid Hjulsta S-förening styrelsemöte den 18 november.
Styrelsen beslutade att anta motionen som föreningens egen.

Tensta socialdemokratiska förening antar denna motion som sin egen.
081125 Ornina Younan, ordförande

S-kvinnor i Stockholm har genom per Capsulam-beslut daterat 30 november 2008 bestluat ställa sig bakom motionen.
Maria Östberg Svanelind, distriktsordförande