Stockholms arbetarekommun

Dubbelsnuskig skatteplanering

2010-11-09T13:46:00.000+01:00

Igår berättade TV4 att vårdföretaget Capio som bland annat driver St Görans Sjukhus har fått ett skatteplaneringsförsök på nära 400 miljoner kronor underkänt av Skatteverket. Se inslaget här.

Det svenska skattefusket kostar mer än 130 miljarder kronor varje år. Det blir dubbelt snuskigt när det är vårdbolag, som ju finansieras av skattemedel, som med medvetet undanhåller skatt.

De gemensamma resurser vi avsätter för vård ska det gå till vård. Inte till stora vinstuttag i vårdkoncerner och heller inte fifflas bort på annat sätt.

Bbbbjgg

2010-01-08T10:42:00.000+01:00

Förslag till svar på motionerna M02 och M03

2009-01-26T11:05:00.001+01:00

Motionären kräver att de rum i tunnelbanan/kollektivtrafiken dit väktare tar omhändertagna personer i väntan på polis alltid ska vara kameraövervakade. Styrelsen delar motionärens uppfattning, kameraövervakning är viktigt för den gripne och för allmänheten. Men det är också viktigt för väktaren,/ordningsvakten.

En väktare som av polisen förordnats och utbildats har i egenskap av ordningsvakt viss rätt att omhänderta personer i väntan på polis. ”Vanliga” väktare har samma rätt som envar att gripa misstänkta, som då skyndsamt överlämnas till polis. Vanligen finner man dessa ordningsvakter i varuhus, köpcentrum, gallerior och i kollektivtrafiken.

SL vill sätta upp kameror i de rum som är avsedda för detta. För det krävs att länsstyrelsen beviljar tillstånd för kameraövervakning. Deras hållning att ge tillstånd har historiskt varit mycket restriktiv. SLs första ansökan att kameraövervaka ”omhändertaganderum” har då detta motionssvar skrivs legat 6 månader hos länsstyrelsen för avgörande.

Att använda soprum eller liknande utrymmen görs endast undantagsvis om den omhändertagne/gripne inte på ett rimligt säkert sätt kan föras rum särskilt avsedda för omhändertaganden.

Att utöver avsedda omhändertagningsrum även övervaka ”alla” rum som kan användas är orimligt. Det är också helt orealistiskt att få tillstånd till det. Men varför används då andra rum än de särskilt avsedda för ändamålet? Valet att göra så styrs inte enbart av "vakten" och vad hon/han tycker är lämpligt utan också av situationens art och med hänsyn till den omhändertagna personens integritet. Om den omhändertagne/gripne uppträder mycket uppseendeväckande kan bedömning göras att man av hänsyn till denne inte ska föra denne via offentliga ytor. Utan att stanna ”på vägen” i annat rum.

Det förekommer att omhändertagningsrum har brister som gör dem farliga att använda. Det kan vara att där finns bråte av olika slag. Sådana fall drivs av skyddsombud. Exempel finns då skyddsombud stoppat användning av sådant rum, varpå arbetsmiljöverket förbjudit användning tills brister åtgärdats. Den enda normen som finns på sådana rum är just ett sådant fall i Stockholm där verkets tillsynsmeddelande specificerar vissa krav de ställer för att rummet skall vara arbetsmiljömässigt rimligt.

En till aspekt på frågan är att det måste vara klara regler för det inspelade material avseende bl.a. hur det förvaras, hur länge det sparas, vilka som har tillgång att gå igenom det och slutligen när det får användas, exempelvis för att utreda en polisanmälan. Sådana regler finns idag inom SL – men det kan vara svårt att säkra dem i andra lokaler

Inom yrkesgruppen väktare/ordningsvakter är detta en högprioriterad fråga, då man menar att tror skulle ge högre rättssäkerhet åt alla inblandade. Man upplever att det skulle ge dem som arbetar med detta en bättre yrkesidentitet då inga övergrepp kan ske utan att dokumenteras – detta upplevs som en garanti att slippa beskyllningar svåra att idag motbevisa.

Styrelsen föreslår årsmötet/representantskapet besluta

Att besvara motion M02 och M03
Att överlämna motionerna till våra grupper i SL och polisstyrelsen med önskan om uppföljning under verksamhetsåret

Anna Kettner

Förslag till svar på Motion M01 Rättsäkerhet och ekonomi / AK

2009-01-26T11:04:00.000+01:00

Motionen tar upp problem med intyg i samband med vittnesinställelser. Styrelsen uppfattning är att då det gäller personer med anställning väktare, ordningsvakter, skyddsvakter och butikskontrollanter skall ersättning betalas av arbetsgivaren då vittnesmålet är en konsekvens av dennes verksamhet.

Vittnesinställelser regleras i Transports kollektivavtal för dessa grupper:
Utdrag ur kollektivavtalet

2008-2010, Almega Tjänsteförbunden / Svenska Transportarbetareförbundet

§ 4 Ersättning för övertidsarbete, förskjuten arbetstid och vittnesinställelse
Mom 6
Om arbetstagare under annan tid än på vederbörandes arbetstid kallas som vittne till förhör hos polismyndighet eller domstol angående händelse som har samband med arbetstagarens väktaruppdrag ska ordinarie lön enligt § 3 mom 1 utges för den tid som åtgår till förhöret. Dessutom utges restidsersättning för resa till och från förhörslokal enligt § 10 mom 1.

Anmärkningar:
1 Arbetstagare som vittnar enligt moment 6 ska i första hand ansöka om ersättning för förlorad arbetsförtjänst från domstolen. Om allmänna medel inte fullt ut kompenserar bortfall av inkomst som skulle ha utgått enligt detta avtal, ska arbetsgivaren ersätta mellanskillnaden.
2 Arbetstagare ska beviljas nödvändig vila i anslutning till vittnesinställelse.
3 Tvister om tillämpningen av detta moment ska handläggas direkt av de centrala parterna.

Så kallade entrévärdar/krogvärdar tillhör inte bevakningsbranschen utan är personer som jobbar utan kontroll på lämplighet, utbildning eller kompetens. De sk "Krogjobben" är ofta extrajobb, inte ovanligt att dessa har annan huvudarbetsgivare (dagtid).

Självklart är det viktigt att regler följs och kontrollen förbättras. Samtidigt ser styrelsen problem med olika former av kompensation för förlorad arbetsförtjänst, då den som jobbar som timanställd i skiftarbete ofta hamnar i gråzoner för reglerna. Hur gör man t.ex. i de fall då man måste delta i t.ex. en rättegång en dag då man skulle behöva ha vilotid inför ett nattskift? Formellt torde ingen ersättning utgå i detta fall – likväl förlorar man de facto lön. (Samma problem uppstår för övrigt när det gäller ersättning i samband med politiska förtroendeuppdrag.)

Styrelsens uppfattning är att striktare kontroll måste till, men att den bör kombineras med en översyn av reglerna för förlorad arbetsförtjänst på olika samhällsområden

Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta

att motionen anses besvarad
att motionen sänds till partigrupperna i riksdagen och SKL samt behandlas vid möte med våra utsedda nämndemän.

Anna Kettner

D06 och D 19 ang tillgänglighet

2009-01-26T00:02:00.000+01:00

Utlåtande över motion D06 ”Se till att Stockholms stad och landsting är tillgängligt 2010” samt D19 ”Tillgänglighet vid konferenser”

Stockholms kommunfullmäktige beslutade 1999 om målet att Stockholm ska vara världens tillgängligaste huvudstad år 2010. Sedan dess har staden avsatt 100 mnkr årligen för tillgänglighetsåtgärder. Nu återstår endast två år och socialdemokraterna har därför krävt att staden skyndsamt ser över hur långt man har kommit och vad som återstår att göra, samt utarbetar en strategi för hur tillgänglighetsarbetet ska fortsätta efter 2010.

Det finns idag många miljöer och platser i Stockholm där framkomlighet och tillgänglighet för funktionsnedsatta personer är otillräcklig. Privatiseringen av det offentliga rummet innebär också en risk för minskad tillgänglighet i Stockholm. En tillgänglig stad innebär att det inte finns några hinder för full delaktighet för alla. Ännu kvarstår mycket arbete innan Stockholm kan bli världens tillgängligaste huvudstad. Utemiljön och den offentliga miljön måste göras tillgänglig och samlingslokalerna ska utformas med tanke på att ingen ska utestängas. En stad som är tillgänglig är bra för alla invånare.

Staden har dock totalt sett begränsade möjligheter att påverka tillgängligheten utanför stadens egna verksamheter. Engagemanget för tillgänglighetsarbetet inom näringslivet, exempelvis på restauranger, caféer, biosalonger och teatrar påverkar också i stor grad tillgängligheten i Stockholm. Hinder för delaktighet i samhället måste identifieras och undanröjas oavsett var det påträffas.

Det har sedan starten funnits en bred enighet kring projektet världens tillgängligaste huvudstad 2010. Under det pågående borgerliga styret så har uppföljningen av tillgänglighetsarbetet varit såväl bristfälligt som behäftad med kraftiga förseningar. Detta trots att socialdemokraterna vi flera tillfällen har lyft upp problemet samt föreslagit att principer och kriterier ska tas fram för möjliggöra en utvärdering av tillgängligprojektet och de tillgänglighetsmål som är fastslagna. Detta arbetet hade påbörjats innan den moderatstyrda majoriteten tog makten, men har sedan dess varit lågprioriterat.

Vad gäller tillgänglighet vid konferenser och möten så är det en grundläggande demokratisk rättighet att alla ska ges lika möjligheter att delta oavsett eventuella funktionsnedsättningar. I sammanhanget bör också nämnas att det i den socialdemokratiska budget reservationen 2009 finns 10 miljoner mer avsatt för bland annat tillgänglighetsskapande åtgärder i Stockholms samlingslokaler.
Vad gäller motionen D06:s andra att-sats är det inte lämpligt att besluta om hur samtliga enskilda representanter ska agera, istället bör sådan krav ställas till grupper.

Styrelsen anser att partiet måste gå före i detta arbete och tillse att alla kan vara med i partiarbetet på lika villkor. Detta ställer krav på att att såväl arbetarkommunen som partiföreningar aktivt har ögonen på tillgänglighet vid beslut om verksamhet.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

att avslå motionen D06:s första och andra att-sats.
att bifalla motionen D06:s tredje att-sats
.
att anse motionen D19 besvarad

D 21 och D22 konsumentintresset och försämringar av sophämtningen

2009-01-25T23:12:00.001+01:00

Utlåtande över motion D21 och D22 angående konsumentintresset och försämringar av sophämtningen.

Denna motion belyser ett stort antal avvägningar som gjorts mellan olika intressen kring sophämtningen. Det är de boendes intressen, sophämtarnas intressen, fastighetsägarnas intressen och producenternas intressen som i första hand vägs mot varandra. Det framgår också tydligt i motionen att frågan rymmer just dessa avvägningsfrågor.

Motionens krav är att ett fattat beslut i Stockholms kommun rivs upp i avvaktan på en utredning, samt att en utredning görs av hur konsumentintresset vid sophantering ska kunna tillgodoses i i landet. Styrelsen kan konstatera att renhållningen regleras av förordningar och att det är tydligt att kommunen har ansvar för dessa frågor. Kommunens medborgare borde därigenom kunna tillvarata sina intressen inom ramen för de demokratiska systemen, minst lika väl som de företag som verkar på området. Utan att uttala sig om alla de detaljer som denna fråga rymmer, så vill styrelsen slå fast de enkla principer att alla kommunmedborgare bör behandlas lika så långt det går, och att det är allvarligt om så inte är fallet. Årsmötet kan inte riva upp fattade beslut, men styrelsen anser att årsmötet bör uppmana kommunfullmäktigegruppen att klarlägga frågan.

Vad gäller den bredare frågeställningen om konsumentintressena som beskrivs i motionen så är detta en fråga som partiets miljörådslag diskuterar och som står på dagordningen i riksdagen och i andra nationella sammanhang just nu. Styrelsen anser därför att Stockhoms arbetarkommun inte också behöver påbörja ett sådant arbete men att det konsumentintresse som motionären beskriver ska föras fram i olika sammanhang.

Med anledning av ovanstående föreslås representantskape besluta följande

att avslå att sats 1
besvara att sats 2

samt att uppmana kommunfullmäktigegruppen att klarlägga om några fel begåtts vid beslut om nytt system för avfallshantering i Stockholm.

D20 Tillgänglighet vid upphandling

2009-01-25T22:55:00.000+01:00

Utlåtande över motion D 20 Tillgänglighet vid upphandling

Det är ett viktigt steg att Sverige ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Arbetet måste nu precis som motionären påpekar fortsätta för att nå målet om ett modernt och rättvist Stockholm som ger människor med funktionsnedsättning möjligheten att leva ett självständigt liv. Tillgängligheten och delaktigheten i staden måste öka, då de är viktiga grundstenar för ett värdigt och aktivt liv.

I den budgetreservation som vi presenterade i höstas framförde vi flera krav för att komma framåt.

• Arbetet med att förebygga och bekämpa diskriminering ska intensifieras.
• Öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning genom att handikappanpassa utemiljön och den offentliga miljön.
• Tillgänglighetsarbetet inom det lokala handels- och serviceutbudet ska stimuleras.
• Samlingslokaler i stadsdelarna ska vara utformade med tanke på personer med funktionsnedsättning.
• Utveckla träffpunkter som ökar möjligheten till aktivitet och delaktighet i samhället.

Arbetet mot diskriminering i alla dess former är en prioriterad fråga för oss socialdemokrater. Stadens upphandlingspolicy ska användas offensivt för att motverka alla former av diskriminering. Styrelsen tror dock inte att det idag är realistiskt att kräva av alla anbudsgivare att presentera egna individuella program för hur de ska leva upp till konventionen. Arbetarkommunens styrelse ser också en viss risk i att detta vid enstaka tillfällen kan motverka att små företag får rätt att buda då de ibland är så små att de kanske bara har några anställda. Det är en bättre väg att gå att staden ställer tuffa krav initialt i upphandlingsprocessen.

Med hänsyn till ovanstående föreslår styrelsen

Att avslå motionen

D18 Farsta - en miljöstadsdel

2009-01-25T22:50:00.001+01:00

Utlåtande över motion D18 Farstaområdet - en miljöstadsdelsnämnd

Motionärerna föreslår att Farsta stadsdelsnämndsområde ska bli en miljöstadsdel och att Farsta områdesförening tillsätter en arbetsgrupp som får i uppdrag att arbeta fram ett lokalt miljöprogram för Farstaområdet. Arbetarekommunens styrelse menar att det är två utmärkta idéer men att beslutmakten över detta detta måste ligga hos de lokala politikerna i stadsdelsnämnden respektive hos den lokala partiföreningen.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet:
att förklara motionen besvarad

D16 Trängselskatt och trafik

2009-01-25T22:46:00.001+01:00

Styrelsens utlåtande över D16 Trängselskatt och trafik

När trängselskatten infördes på försök 2006 syntes direkt effekter i form av färre bilar och minskad köbildning i vår stad. När sedan försöket permanentades ändrades reglerna och den markanta minskningen avtog dramatiskt, vi såg istället att trenden vände.

Trafikkontoret och vägverket följer noga vad som sker i trängselskattens spår. Stora mängder statistik tas fram varje år där man tydligt kan följa trafikflöden och rörelsemönster. Arbetarkommunens styrelse anser därför att det inte är brist på statistik eller annan information som är det stora problemet. Problemet är i huvudsak den nya utformningen av trängselskatten som gör att fler är undantagna och att intäkterna inte går till kollektivtrafik utan enbart till väginvesteringar.

Stockholm ingår idag i en mängd olika trafikpolitiska grupper där vi i samarbete med andra försöker hitta långsiktiga och hållbara lösningar på olika infrastrukturfrågor. Cederschiöldsgruppen som tittar specifikt på trafiksystemet i stockholmsområdet var ett sådant exempel. Östra Mellansverigegruppen i partiet tittar på just infrastrukturfrågor i östra Mellansverige är ett annat exempel. Denna typ av arbete är viktiga för att behålla ett övergripande och gemensamt ansvar för frågorna.

I valet 2010 kommer trafikfrågorna självklart vara viktiga frågor. Och helt avgörande för Stockholms framtid är att resandet förändras genom att kollektivtrafiken blir bättre, fler vill och kan åka kollektivt och att vi minskar köbildningen i biltrafiken. Utan en bra trafikpolitik utvecklas inte Stockholm. I arbetet med valmanifest och konkreta förberedandet av åtgärder kommer den statistik och det analysarbete som redan idag görs av vägverket och stadens trafikkontor att tas i beaktande.

Arbetarkommunens styrelse anser dock inte att en speciell arbetsgrupp behöver tillsättas för detta arbete. Våra företrädare i trafiknämnden, i SL och i riksdagen besitter stor och bred kunskap som styrelsen använder sig av då arbetet med valmanifest närmar sig.

Med hänvisning till ovanstående föreslår arbetarekommunens styrelse årsmötet

att avslå att sats 1
att i övrigt anse motionen besvarad

D15 KOmpetenscentrum för hbt frågor

2009-01-25T22:25:00.000+01:00

Styrelsens utlåtande över Motion D15 angående stadsövergripande kompetenscentrum för hbt-frågor

Styrelsen delar motionärens uppfattning att kunskapen om hbt-frågor ofta är bristande inom många verksamheter, och även inom de offentliga verksamheterna. Riktade insatser behövs därför för att uppmärksamma och öka kunskaperna kring hbt-frågor inom stadens verksamheter. Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet i Stockholms stad behöver förbättras och utvecklas, liksom arbetet mot diskriminering. I det arbetet ska det vara självklart att det återfinnas en central funktion som kan bidra med kompetens och stöd för personalen inom den kommunala verksamheten och som också ska förbättra kunskapen gällande hbt-frågor.

Det är också viktigt att staden bidrar med generella utbildningsinsatser för att öka kunskapen inom området. Socialdemokraterna har under de gångna åren i växande utsträckning uppmärksammat diskrimineringsfrågor och det är en utveckling som ska fortsätta. Inom det arbetet är hbt-frågorna en självklar del.

Alla de frågor motionären tar upp är sådana som är viktiga för arbetet för lika villkor för kommunens medborgare och anställda. Arbetarkommunens styrelse anser dock att hbt-frågorna har en stark koppling till andra angränsande frågor, inte minst när det gäller diskrimineringsaspekterna, att det inte är självklart att hbt-frågor ska behandlas inom olika organisationer. Ett särskilt kompetenscentrum för hbt-frågor är därför inte självklart det bästa sättet att arbeta enligt styrelsen.

Dessa frågor skulle alltså uppmärksammas i större utsträckning än idag när socialdemokraterna i Stockholm får makt att påverka utvecklingen inom Stockholms kommun, dock inte självklart med ett eget kompetenscenter, skilt från andra frågor om likabehandling och diskriminering. Arbetarkommunens styrelse delar motionärens intentioner men anser att kommunfullmäktige gruppen måste besluta om hur detta ska organiseras i det framtida styret av staden.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

att besvara att sats 1

Motion D14 "Vattensäker kommun"

2009-01-25T22:17:00.001+01:00

Utlåtande över motion D14 ”Vattensäker kommun”

Styrelsen delar motionärens engagemang för simningen samt för vattensäkerhetsfrågorna. Vidare anser vi att motionens definition på simkunnighet är både rimlig och användbar.

I samband med kommunfullmäktigtes budgeten för 2008 påbörjades en särskilt satsning på Stockholmarnas simkunnighet. Till ändamålet avsattes 4,4 miljoner kronor. Socialdemokraterna har ställts sig bakom förslaget samt särskilt lyft fram behovet av simsatsningar i områden och bland grupper där simkunnigheten är låg. I vissa stadsdelar i Stockholm är simkunnigheten i årskurs fem enligt Skolverkets undersökningar så hög som 99 % men i andra stadsdelar är den endast 75 %. Satsningar på dessa områden och grupper har också fått genomslag i stadens simsatsning. Det bör även nämnas att en snarlik definition på simkunnighet också har legat till grund för stadens simkunnighetsprojekt. Det är viktigt att betona att simkunskapen i och med läroplanens nuvarande krav redan idag åvilar skolorna. Utöver skolorna är idrottsrörelse i Stockholm samt stadens idrottsnämnd viktiga medaktörer.

Motionären föreslår att simkunnigheten och vattensäkerhetsfrågorna även bör införas som krav i Skollagen samt i kommunens handlingsprogram mot olyckor. Styrelsen anser dock att de nationella läroplanerna/kursplanerna samt kommunernas skolplaner är lämpligare dokument för dessa krav. Detta eftersom simkunskap och vattensäkerhet är en del av undervisningens innehåll. Kommunens handlingsprogram mot olyckor beskriver Stockholms stadsövergripande mål för skydd mot olyckor samt hur staden ska ta sitt samordningsansvar. Detta handlingsprogram omfattar inte den typ av frågor som motionären tar upp och arbetsarkommunens styrelse anser att det är upp till kommunfullmäktigegruppen att besluta om man tycker att Handlingsprogrammet ska ändras i sin karaktär. Styrelsen anser att det viktiga är att simkunnighet inte blir en klassfråga utan en rättighet som alla Stockholmare har.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

att avslå att sats 1 och 2
bifalla att sats 3 och 4

D 13 Disposition av gatan i områden med brist på p-platser

2009-01-25T22:09:00.000+01:00

Utlåtande över motion D13 Disposition av gatan i områden med brist på p-platser.

Motionären är kritisk till framkomligheten i Stockholm och vill bland annat inrätta fler snedställda parkeringsplatser där det är lämpligt. En bättre framkomlighet och ökad trafiksäkerhet i staden är något som styrelsen anser vara viktiga frågor. Framkomligheten i Stockholm har försämrats drastiskt sedan den moderatledda majoriteten privatiserade parkeringsövervakningen. Idag står bara drygt hälften av bilarna rätt parkerade. Att åtgärda detta är kanske den enskilt viktigaste faktorn för att öka framkomligheten och säkerheten.

Styrelsen ställer sig positiv att se över bristen på p-platser och pröva möjligheten till fler snedställda p-platser där det är lämpligt enligt motionen.

Med hänsyn till ovanstående att

besvara första att satsen
bifalla att sats 2, 3, 4

D11 Om begravningar på lördagar

2009-01-25T22:05:00.000+01:00

Motionsvar D11 Om begravningar på lördagar

Idag finns inga lagar eller formella hinder mot begravningar på lördagar. Men i Sverige finns ingen tradition av begravningar på lördagar. Efterfrågan är dock begränsad, i nuläget det sker ca 30 begravningar per år på lördagar i Stockholm. Skillnaden jämfört med en begravning på en vardag är att Kyrkogårdsförvaltningen tar ut en avgift för att täcka de merkostnader som uppstår för en begravning på en helg.

Stockholm är en stad med människor från olika kulturer och med olika religioner. Självklart ska Stockholm vara en stad som möter och respekterar andra traditioner som följer i dessa spår. Många gånger sköter de olika församlingarna detta själva, till exempel den judiska församlingen som organiserar sina egna medlemmar begravningar. Annars försöker kyrkogårdsförvaltningen så långt det är möjligt att tillgodose de behov och önskemål som finns vad gäller begravning och ceremonier.

Tyvärr kan dock svensk lag ibland stå i vägen för att alla önskemål ska uppnås. Ett exempel på detta är att man innan begravning måste ha papper från skattemyndigheten som bekräftar den avlidnes död. Detta kan vara svårt att få fram på kort varsel om dödsfallet inträffar på en helg till exempel.

I Stockholm är genomsnittstiden mellan dödsfall och begravningsceremoni ca 30 dagar, och därefter ytterliggare 10-20 dagar till själva begravningen. Detta kan tyckas vara lång tid, men i Kyrkogårdsförvaltningens verksamhetsplan finns det tydligt inskrivet att de i samarbete med övriga aktörer ska arbeta för att förkorta denna tid.

Med hänvisning till att begravningar redan idag genomförs på lördagar och att det inte finns några hinder för att detta ska fortsätta att ske föreslår arbetarekommunens styrelse årsmötet

att anse motionen besvarad

Utlåtande över Motion D09 Stadens parkmark

2009-01-25T22:00:00.001+01:00

Utlaåtande över D09 Skötsel av stadens parkmark

Motionären uttrycker en befogad oro över bristen på omsorg om stadens gatu- och parkmark som vi alla tyvärr ser prov på dagligen. Stockholm har blivit en smutsigare stad och underhållet av våra parker är eftersatt och måste förbättras. Stockholm har unika värden i sin blandning av byggnation och grönområden, av stora och små parker, höjder och öppna ytor, öar och vatten. Det är något vi ska vårda på allra bästa sätt. Barn och vuxna behöver närhet till naturen. Dessa förutsättningar finns i Stockholm i dag. Det ger oss tillfälle att även i en stad av betong få njuta av fågelkvitter, bada i sjöar och leva nära årstidernas växlingar. Men det kräver politisk handling.

Vi socialdemokrater vill därför investera i stadens vackra parker och grönområden och bygga klimatsmarta trafik- och bostadslösningar i ett omfattande miljöprogram för Stockholm. Motionären önskar en bättre organisation för all parkmark i staden och att driftsbudgeten uppgraderas till en nivå som möjliggör en kontinuerlig och bättre skötsel av vår närmiljö.

När det gäller hur parkskötsel ska organiseras så anser styrelsen anser att det alltid måste prövas mot den nytta som Stockholmarna har rätt att förvänta sig. Det kommer att krävas olika typ av organisation beroende på hur resten av skötseln av vår stad kommer att vara varför styrelsen anser att det är kommunfullmäktige gruppen att besluta detta men att gruppen i det sammanhanget ska beakta bland annat de åsikter som kommit in i denna motion.

När det gäller driftsbudgeten vill vi socialdemokrater göra en satsning på upprustning av parker och naturområden och den dagliga skötseln. Vad som är en tillräcklig budget är dock inte en helt självklar fråga varför det är svårt att bifalla attsats 2.

Stockholm ska för att tala med Hjalmar Mehrs ord, vara en ”stad i arbete, hälsa och skönhet”.

Styrelsen föreslår därför årsmötet anse
motionen besvarad.

Q15X Täpp till hålen i regelverket för bolagsbeskattning och ränteavdrag

2009-01-21T16:44:00.000+01:00

Q15XFörslag till utlåtande över motion Q15X Täpp till hålen i regelverket för bolagsbeskattning och ränteavdrag från Kommunal Stockholms läns socialdemokratiska förening.

Motionärerna lyfter frågan om att flera av de privata företag som nu utför välfärdstjänster finansierade med skattemedel ägnar sig åt aktiv skatteplanering. Bland annat genom att de kontrolleras från företag placerade i så kallade skatteparadis.

Vinster från dessa företag slussas obeskattade ur landet, vilket motionärerna tycker orimligt. I slutändan så rikseras förtroendet för skattesystemet och den svenska välfärdsmodellen. En effekt blir dessutom att mindre privata företag och egenregiverksamheten tvingas konkurrera på ojämlika villkor.

Enligt motionärerna handlar det om 25 miljarder kronor om året av skattemedel som förs obeskattade ut ur landet. Problemet växer och berör även andra branscher än vård och omsorg.

Man kräver att vårt parti tar fram bättre verktyg åt skatteverket och att vi driver frågorna på EU nivå.

Arbetarekommunens styrelse reagerar precis som motionärerna mot hur många stora företag och ägnar sig åt skatteflykt med hjälp av de så kallade skatteparadisen. Inte minst är det extra stötande när det handlar om vinster som gjorts på grundval av tjänster finansierade genom löntagarnas inbetalda skatter.

Sedan flera år tillbaka pågår en debatt i flera europeiska länder för hur man ska komma åt denna typ av skatteplanering. Helt uppenbart är att EU och dess medlemsländer borde ingripa kraftfullare mot de så kallade skatteparadisen. Tillgång till den europeiska marknaden för de så kallade småstater som utnyttjas som skatteparadis borde villkoras mot krav på åtgärder mot skatteflykt.

Det uppstår stora problem när bolagsbeskattning och ränteavdragsregler skiljer sig inom en gemensam marknad. Även om vi socialdemokrater envist hädar principen om att skattesystemet faller under respektive medlemsstats beslutsrätt så kan man förneka detta. Mer av samordning och gemensamma riktlinjer är nödvändiga för att komma åt problemen, precis som motionärerna kräver.

Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet

Att bifalla motionen

R01X Ökade kunskaper om tjänstesamhället för att värna den svenska modellen motion R02X En strategi för tjänstesektorn

2009-01-20T16:35:00.000+01:00

R01X, R02X Förslag till utlåtande över motion R01X Ökade kunskaper om tjänstesamhället för att värna den svenska modellen från Handelsanställdas förbundskontors socialdemokratiska förening, Handelsanställdas förbund avdelning 20 och det Fackliga utskottet samt motion R02X En strategi för tjänstesektorn från Hotell och restauranganställdas socialdemoratiska förening och det Fackliga utskottet.

Motion R01X beskriver framväxten av tjänstesamhället och hur det kommit utveckla sig i Skandinavien visavi de anglosaxiska länderna. I de sistnämnda präglas sektorn av lågt skatteuttag, privat driven verksamhet, låga löner och utomordentligt dåliga arbetsvillkor. Medans den skandinaviska modellen hitintills i stora stycken varit dess motsats.

Motionärerna pekar på att arbetarrörelsen varit dålig på att utforma strategier för tjänstesamhället och att vårt tänkande fortfarande i alltför hög grad präglas av ett svunnet samhälle där merparten av sysselsättningen bestod av män som arbetade på fabriker.

Man menar att en modern arbetarrörelsestrategi måste präglas av viljan att tillgodose medborgarnas behov av vård, omsorg och utbildning och att detta ska finansieras solidariskt.
Man menar att socialdemokratin ska säga nej till subventioner av den privata tjänstesektorn och nej till privatiseringar av offentlig verksamhet.

Motion R02X beskriver också utvecklingen av samhället i riktning mot en allt större tjänstesektor. Man problematiserar kring fackföreningsrörelsen och dess förmåga att hantera utvecklingen och man för i stora likartade resonemang som motion RO1X. Vidare efterlyser motionen att man startar branschprogram för servicesektorn/tjänstesektorn. Ett sådant program ska innehålla samhälleliga satsningar på utbildnings- forsknings- och infrastruktursatsningar.

Man vill också att man ser över skattesystemet i avsikt att uppnå mer likvärdiga villkor med industrisektorn.

Arbetarekommunens styrelse delar mycket av motionärernas uppfattningar och analys av situationen. Det är oerhört viktigt om vi ska kunna säkerställa arbete åt alla, att vi ser över tjänstesektorns villkor och tillväxtmöjligheter. Kort sagt arbetarrörelsen behöver fundera över och skapa en fungerande strategi för tjänstesektorn.

Styrelsen delar också motionärernas kritik över hur tjänstesektorn tillåtits utveckla sig i USA. Det är inte rimligt att skapa stora sektorer i ekonomin där medborgarna inte via sitt arbete har möjlighet att försörja sig. Vi noterar också att den borgerliga regeringens strategi till stor del handlar om att försöka skapa en låglöne arbetsmarknad. Den utvecklingen motsätter sig Arbetarekommunens styrelse. De som arbetar i välfärdsproduktion eller inom andra tjänstesektorer måste ha rimliga löner som det går att leva på. Styrelsen motsätter sig skattesubventioner som syftar till att skapa en låglönearbetsmarknad.

Styrelsen vill dock inte ta ställning till om det är klokt att alltid säga nej till alla subventioner av privat tjänstesektor, något som motion R01X hävdar. Vi kan se situationer inte minst de kommande åren, då ekonomin går in i en lågkonjunktur med vikande sysselsättning, att samhället inte utesluter olika nya möjligheter att skapa arbetstillfällen.

Styrelsen är kritisk mot dogmatiska och ideologiskt styrda privatiseringar av offentlig verksamhet.

Inte minst de borgerliga partierna drivs av en ideologisk fundamentalism. Vi kan notera att de borgerliga ofta privatiserar verksamheter utan att fundera på om det blir bättre verksamhet eller ens en billigare verksamhet för skattebetalarna. Samtidigt vill styrelsen nyansera bilden. Det finns idag åtskilliga privata entreprenörer som gör bra insatser vad gäller att tillhandahålla god service till medborgarna. Alla privata entreprenörer är inte heller dåliga arbetsgivare som inte vill teckna kollektivavtal och som enbart tänker på att generera höga vinster.

I själva verket så konstaterar styrelsen att det finns gott om exempel på motsatsen. Bilden är betydligt mer komplicerad i detta avseende än vad motionärerna låter påskina.

Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet att besluta följande

Att bifalla motion R01X:s 1,2,5 och 6:e attsats

Att anse motion R01X.s 3:e och 4:e attsats för besvarad

Att bifalla motion R02X

Utlåtande över motion N15

2009-01-20T09:25:00.001+01:00

Utlåtande över motion N15 angående ”öppna upp representantskapet! Stärk representantskapet!”

Motionären föreslår att representantskapet öppnas upp så att alla arbetarkommunens medlemmar har yttrande- och förslagsrätt på representantskapsmötena i mån av plats. Undantaget arbetarkommunens årsmöte och första höstmötet, samt att alla representantskapsmöten ska ha politiska teman som bestäms av arbetarkommunens årsmöte inför varje verksamhetsår, med undantag för årsmötet och första höstmötet som hanterar personval- och stadgefrågor och är allmänna motionsmöten. Att informationspunkterna från de socialdemokratiska grupperna i de folkvalda parlamenten begränsas till ett minimum.

Diskussionen om representantskapets arbetsformer är ständig. Sedan ett år tillbaka pågår också ett förnyelsearbete av representantskapen efter förslag från en årsmötesmotion. En av de idéer som prövas är att ge varje representantskap ett tema likt det förslag som motionärer kommer med. Ett problem i sammanhanget har dock varit att representantskapet under hösten haft så många motioner att diskutera och fatta beslut om att flera av dem bordlagts och därmed förskjutit tidsplanen från gång till gång. Styrelsen håller mot den bakgrunden inte med om att representantskapen endast är ett diskussions eller informationsforum. Representantskapet har att behandla beslutsförslag från föreningarna vid varje tillfälle och under senaste året har föreningarna varit mycket flitiga med att lämna in förslag.

Däremot delar styrelsen motionärens ambition att fortsatt finna arbetsformer som kan höja intresset av representantskapen. Bla kommer teman fortsatt vara ett inslag. Däremot tror inte styrelsen att det vore lämpligt att årsmötet beslutade ett år i förväg. Det skulle minska flexibiliteten att välja ämnen som kan vara relevanta vid de olika tidpunkterna under året.

Representantskapet är socialdemokraterna i Stockholms högsta beslutande organ. Det är viktigt att detta forum är öppet, men att det också är en stadgereglerad representation som ger mandat till de förtroendevalda ombuden att diskutera och besluta om viktiga frågor som rör socialdemokraternas inriktning av politiken i Stockholm. Styrelsen tror inte att förslaget att ge samtliga medlemmar diskussionsrätt skulle vitalisera representantskapen utan snarare att det skulle leda till en utarmning av ombudens intresse och mandat att delta i diskussionen.

Att fylla representantskapen med ett bra innehåll är ett ansvar för styrelsen som beror på vilka förslag som föreningar lämnar in, men också beroende på vad som behöver beslutas för att stödja de olika parlamentariska grupperna. Detta kan inte bestämmas i förväg. Ibland behöver de olika grupperna avrapportera sina föreberedelser till partiet t ex inför budgetfullmäktigena och ibland kan rapporterna helt utebli pga att arbetet rullar på som förväntat. Dock kan styrelsen hålla med om att rapporter kan hållas korta och vara så få som möjligt.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
Att avslå motion N15

Tomas Rudin

Utlåtande över motion N13

2009-01-20T09:24:00.000+01:00

Utlåtande över motion N13 angående ”skapa en internetbaserad motionsmötesplats”

Motionären föreslår att Stockholms arbetarkommun, inom ramen för Sosserian, skapar en internetbaserad plats där det är möjligt för s-föreningar att publicera motioner, ladda ner motioner, diskutera motioner samt skapa större stöd för motioner genom att andra föreningar kan ställa sig bakom dessa.

Idén är fullt möjlig att genomföra inom sosserian redan idag. Sosserian är ju en intern mötesplats på nätet för debatt och informationsutbyte mellan socialdemokrater. Där kan alla medlemmar och föreningar bilda sk klubbar med olika intresseområden. Det är då möjligt för en förening att likt det motionen föreslår öppna uppför idéutbyte om t ex motioner inför årsmötet eller partikongress eller liknande.

Styrelsen ställer sig dock tveksam till om en sådan intern diskussion om motioner ska administreras av arbetarekommunen. Det är såsom motionären själv skriver ett egenvärde att motionerna är skrivna av ursprungsställaren och att de därefter hålls oförändrade, men med möjlighet för andra t ansluta sig till den skrivna motionen om motionärer samtycker därtill. Det är ju inte alla motionärer som vill dela sina förslag med andra utan motionsrätten tillfaller varje medlem och är en stadgereglerad rättighet att lägga förslag inom organisationen. En motion ska sedan behandlas inom organisationen på det sätt stadgarna föreskriver oavsett om förslagsställaren är ensam eller representerar fler.

Styrelsen är dock ansvarig för sina utlåtanden över motionerna och det är likt motionärens idéer av stort intresse att så många som möjligt kan beredas möjlighet att delta i diskussionen om utlåtandena över dessa motioner. Redan under motionsföreberedelserna inför detta årsmöte har styrelsen därför öppnat en plats på hemsidan där en öppen offentlig debatt kan föras om dessa utlåtanden. Detta försök har inte utvärderats än men kan leda till en mer utvecklad internetplats för debatt om motioner och utlåtanden inför kommande årsmöten. Styrelsen vill dock utvärdera årets satsning först innan organisationen binder sig för en viss modell av diskussion på internet. Det viktiga är att sosserian är en öppen plats för sådana initiativ som motionären föreslår och att styrelsen delar ambitionen att sprida debatten till fler.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motion N13

Tomas Rudin

Utlåtande över motion N12

2009-01-20T09:23:00.000+01:00

Utlåtande över motion N12 angående ”en realistisk väg för en radikal pressröst i Stockholm”

Motionären kräver att Arbetarekommunen tar ett initiativ till att bilda en medieförening för att undersöka möjligheten att skapa en alternativ pressröst i Stockholm. Motionären anvisar också en metod att bilda en sådan tidning genom att samarbeta med svenska dagbladet och ge ut en vänsterinriktad edition av Svenska dagbladet.

Styrelsen instämmer i motionärens beskrivning av mediesituationen i Stockholm och även i behovet av att fler pressröster fick möjlighet att verka på Stockholms mediemarknad. Idén att uppvakta Svenska dagbladet och föreslå ett samarbete likt det motionären föreslår är inte ny. Ett sådant initiativ togs av Stockholms arbetarekommun efter en lika angelägen årsmötesmotion 2005, då socialdemokraternas medieutredning gavs i uppdrag att undersöka frågan. Denna medieutredning är inte klar än utan kommer att redovisa sitt resultat senare, troligen före partikongressen 2009.

Arbetarekommunens styrelse har sedan dess bildat en egen mediefond efter en idé från en årsmötesmotion 2008 och har även undersökt några alternativa idéer som kommit arbetarekommunen till del under verksamhetsåret. Bl a har tidningen ETC i skrivande stund startat en alternativ veckotidning med lokala editioner i Örebro, Malmö och Stockholm. Ambitionen är att vidga mediefönstret i Stockholm genom att etablera en stabil vänsterröst på mediemarknaden och om antalet prenumeranter blir tillräckligt många har ETC ambitioner att bli en stark röst i Stockholm.

Gemensamt för alla de idéer som hittills provats är att förutsättningen för att lyckas ligger i att få ett tillräckligt antal prenumeranter för att finansiera en tidning. Den tidigare versionen av dagstidningen Stockholmstidningen lyckades få ihop ett stort antal prenumeranter men föll på att inte få in tillräckligt med annonser. Det visade för oss hur sårbart ett medieprojekt är i Stockholm och Stockholmstidningen lever nu vidare som en veckotidning istället.

Styrelsen har fortsatt en ambition att verka för att få fler medieröster i Stockholm. Det nya projektet ETC-Stockholm följs mycket noggrant och vi har ambitionen att ta fler initiativ vartefter möjligheter bjuds till detta. Det är dock hela tiden en fråga om att såsom motionären också skriver att vara realist och väga en idé mot dess kostnader. I har inte de pengar som krävs för att själva bära ett medieprojekt i Stockholm och det är också därför vi låtit partistyrelsens utredning ta över idén om en vänsteredition av Svenska dagbladet.

Motionärens idé att samla folkrörelserna i Stockholm för att på det viset ge en större vikt för ett medieprojekt är en spännande tanke. Det är dock mycket tveksamt om fristående medlemsorganisationer skulle kunna samarbeta kring ett vänsterorienterat medieprojekt likt det motionären beskriver. Flera av dessa organisationer har ju i sina verksamhetsidéer att vara partipolitiskt obundna och skulle helt naturligt hamna i intressekonflikter kring en vänstertidning av det slag som motionären beskriver. Idén behöver emellertid inte avfärdas helt och hållet pga av detta. Det kan finnas andra medieprojekt som kan vara av gemensamt intresse mellan folkrörelseorganisationer. Efter avvecklandet av folkrörelserepresentationen i public-serviceföretagen bildades en paraplyorganisation av medlemsorganisationer ”Folkrörelsernas medieforum” som under flera år bevakade mediernas utveckling och tog viktiga initiativ inom medieområdet. Styrelsen anser att arbetarekommunen bör uppvakta LO i denna fråga och höra om detta samarbete kan återupptas för att undersöka möjligheterna att med hjälp av ”Folkrörelsernas medieforum” eller dess efterföljare kunna undersöka möjligheterna till nya medieinitiativ i Stockholm.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta:

Att anse motion N 12 besvarad

Tomas Rudin

Q14X Om jämlikhet

2009-01-19T17:37:00.000+01:00

Förslag till utlåtande över motion Q14X Om jämlikhet från Farsta socialdemokratiska förening.

Motionärerna upplever att ojämlikheten har ökat i samhället de senaste decennierna. Man menar att även om deras upplevelse är sådan så är ett bekymmer att man inte vet eftersom det är ont om tillförlitlig statistik. Man upplever också att det finns visst ointresse från ledande socialdemokrater kring jämlikhetsfrågan. Vidare exemplifierar motionärerna hur ojämlikheten har ökat i Sverige. Det gör man genom att beskriva utvecklingen inom skolan, inkomstfördelningen, förmögenhetsfördelningen, boendet och segregation/integrationsområdet.

Man kräver Arbetarekommunen ska ta fram statistik och utarbeta olika program för ökad jämlikhet och man kräver att ett likartat arbete ska ske i hela Sverige.

Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas uppfattning. Ojämlikheten har ökat de senaste decennierna i vårt land. Skälen till denna utveckling beror på flera olika orsaker. En av de viktigaste är den djupa ekonomiska kris med åtföljande arbetslöshet som Sverige genomgick i början av 90 talet. Det nödvändiga ekonomiska saneringsarbetet efter den krisen medförde tyvärr att arbetet för öka jämlikheten i Sverige i allt för stor utsträckning fick stå åt sidan. Först i slutet av den förra socialdemokratiska mandatperioden kunde vi se hur hög sysselsättning, reallöneökningar och sociala välfärdsreformer minskade klassklyftorna. Styrelsen känner stor oro för vad den nu begynnande lågkonjunkturen kommer att medföra i detta avseende.

Styrelsen menar också att det har blivit betydligt mer komplicerat att verka för ökad jämlikhet i en mer globaliserad värld. Eliten i Sverige har lättare att undvika radikal fördelningspolitik idag än vad de hade på sextiotalet. Arbetet för ökad jämlikhet är dock inte omöjligt utan kräver snarare nya lösningar och nya metoder idag.

Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas oro över vilka de fördelningspolitiska effekterna är av samhällsutvecklingen inom flera av de sektorer som lyfts i motionen. Styrelsen vill med kraft tillbakavisa påståendet att ledande socialdemokrater är ointresserade av jämlikhetsfrågan. Den är i själva verket grundbulten för de flesta socialdemokraters politiska engagemang. Idén om jämlikhet och rättvisa lever i högsta grad i vår rörelse. Den svenska modellen med en stor gemensam sektor och starka omfördelande socialförsäkringssystem förutsätter emellertid att det är ordning och reda i den offentliga sektorns ekonomi. Bästa sättet för den som vill byta välfärdsmodell i Sverige och skapa ökad ojämlikhet är att skapa kaos i den offentliga ekonomin. Det är skälet till att socialdemokraterna la ner så oerhört hårt arbete på att bringa reda i ekonomin vid sekelskiftet.

Motionärerna lyfter problemet med att det är ont om statistik som visar hur det går med jämlikheten. Styrelsen delar inte den uppfattningen. Siffror och statistik finns det gott om. Snarare är den viktiga uppgiften att fundera klok politik på såväl nationell som lokal nivå i syfte att öka jämlikheten.

Merparten av kraven i motionen rör stockholmsförhållanden. Vad gäller motionärernas krav på mer utvecklad politik jämlikhet i Stockholm, så ser även styrelsen det behovet. Motionärerna för fram krav på att Arbetarekommunen ska ta fram ett program för det allmännyttiga boendet. Styrelsen anser att vårt parti har en bra politik vad avser allmännyttan. Vad behövs är snare mer agitation för denna än att utarbeta ny politik på detta område.

Vad gäller partikongressen så konstaterar styrelsen att kongressen kommer att behandla en lång rad program och motioner som behandlar frågor med direkt praktisk anknytning till jämlikhetsfrågor och fördelningspolitik. Styrelsen utgår ifrån att den delegation som medlemmarna väljer kommer att driva jämlikhetspolitik på kongressen

Arbetarekommunens styrelse föreslår att representantskapet beslutar

Att bifalla motionens 2:a attsats

Att anse attsatserna 1,3,4 och 6:e anses besvarade

Att avslå attsats 5

Motionssvar D11 Om begravningar på lördagar

2009-01-18T21:01:00.000+01:00

Motionsvar D11 Om begravningar på lördagar

I Sverige finns ingen tradition av begravningar på lördagar. Men det finns inga formella hinder för att detta ska kunna se. Efterfrågan är dock begränsad, i nuläget det sker ca 30 begravningar per år på lördagar i Stockholm. Den enda skillnaden jämfört med en begravning på en vardag är att Kyrkogårdsförvaltningen tar ut en avgift för att täcka de merkostnader som uppstår för en begravning på en helg.

Stockholm är en stad med människor från olika kulturer och med olika religioner. Självklart ska Stockholm vara en stad som möter och respekterar andra traditioner som följer i dessa spår. Många gånger sköter de olika församlingarna detta själva, till exempel den judiska församlingen som organiserar sina egna medlemmar begravningar. Annars försöker kyrkogårdsförvaltningen så långt det är möjligt att tillgodose de behov och önskemål som finns vad gäller begravning och ceremonier.

Tyvärr kan dock svensk lag ibland stå i vägen för att alla önskemål ska uppnås. Ett exempel på detta är att man innan begravning måste ha papper från skattemyndigheten som bekräftar den avlidnes död. Detta kan vara svårt att få fram på kort varsel om dödsfallet inträffar på en helg till exempel.

I Stockholm är genomsnittstiden mellan dödsfall och begravningsceremoni ca 30 dagar, och därefter ytterliggare 10-20 dagar till själva begravningen. Detta kan tyckas vara lång tid, men i Kyrkogårdsförvaltningens verksamhetsplan finns det tydligt inskrivet att de i samarbete med övriga aktörer ska arbeta för att förkorta denna tid.

Med hänvisning till att begravningar redan idag genomförs på lördagar och att det inte finns några hinder för att detta ska fortsätta att ske föreslår arbetarekommunens styrelse årsmötet

att anse motionen besvarad

Motion D02 Offentlig upphandling och småföretagande

2009-01-18T20:35:00.001+01:00

Utlåtande över motion D02 ” Offentlig upphandling och småföretagande”
Vi delar motionärens syn på vikten av småföretag. Det är av yttersta vikt att Sverige och Stockholm har ett starkt näringsliv. Ett näringsliv som består av både små, medelstora och stora företag som verkar på en marknad är den bästa förutsättningen för att tillväxten ska komma igång och fler jobb skapas i Stockholm. Staden upphandlar många varor och tjänster. En del av dessa upphandlingar är ekonomiskt och verksamhetsmässigt mycket stora, andra mycket små.

Styrelsen delar motionärens uppfattning att den offentliga upphandlingen i vissa fall blivit väl komplicerad och formalistisk. Offentlig upphandlingen bör inte avgöras av vilket företag som är bäst på att fylla i komplicerade upphandlingsunderlag. Det är väldigt viktigt att upphandligar går korrekt till och att det står alldeles klart varför det företag som vann processen faktiskt blev det vinnande. Men detta kräver tydlighet inte omständighet som det ibland handlar om.

Självfallet ska inte småföretag missgynnas vid upphandling. Företaget med bäst kompetens ska kunna vinna upphandlingen. Med kompetens måste också räknas in finansiell hållbarhet och om företaget kan förväntas finnas kvar inom en tillräckligt lång tid varför vissa typer av storlekskrav på omsättningen kommer att ställas vid vissa upphandligar. Men små företag bör, när det är möjligt särskilt uppmuntras att lägga anbud. Detta eftersom nya och mindre företag kan bidra till ökad mångfald.

I Stockholms stad finns en upphandlingspolicy som i stora drag belyser dessa frågeställningar. Upphandlingspolicyn bör dock kompletteras med bland annat stärkt skydd mot diskriminering samt att staden måste arbeta hårdare i uppföljning av upphandlingar för att se till att leverantörer faktiskt följer svensk lagstiftning kring skatter och avgifter.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

att anse motionen bifallen

Q13X Välfärd

2009-01-15T19:06:00.000+01:00

Förslag till utlåtande över motion Q13X

Motionen beskriver de principiella utgångspunkterna för hur vi socialdemokrater ser på den generella välfärdspolitiken. Resonemangen som är en självklar utgångspunkt för hela vårt parti.

Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet

Att anse motion Q13X besvarad

motion Q12X Försvara, utveckla och vitalisera vår gemensamma välfärd

2009-01-15T19:00:00.001+01:00

Förslag till utlåtande över motion Q12X Försvara, utveckla och vitalisera vår gemensamma välfärd från SEKO-sossen och Fackliga utskottet

Motionärerna beskriver hur vi kan se hur den gemensamma välfärden attackeras och monteras ner steg för steg. Genom en lång rad exempel pekar man på att privatiseringar, ogenomtänkta avregleringar och skattesänkningar håller på att förändra Sverige i grunden.

Man kräver att partikongressen ska ta ett antal beslut som handlar om att man inte ska sälja grundläggande välfärdsfunktioner. Man vill ha ett politiskt program som närmare bestämmer villkoren för hur olika välfärdstjänster ska tillhandahållas. Vidare reagerar man mot det avregleringstryck som finns från ett antal internationella aktörer

Arbetarekommunens styrelse förelår årsmötet att bifalla motionen

Att sända den som Arbetarekommunens gen till partikongressen

Q10,Q11 skattemotioner

2009-01-15T18:38:00.001+01:00

Q10,Q11 Förslag till utlåtande över motion Q10X En ny socialdemokratisk skattepolitik från Handelsanställdas Förbundskontors socialdemokratiska förening och fackliga Utskottet samt över motion Q11 Socialdemokratisk skattepolitik ska vara just socialdemokratisk från Handelsanställdas förbund avd 20

MotionQ10 tar sin utgångspunkt i att skattesystemet är grunden för välfärdspolitiken. Ett generellt välfärdssystem förutsätter att alla betalar skatt efter förmåga och att man får service/resurser efter behov.

Motionärerna menar att det är viktigt om vi vill värna välfärden att vi värnar skattebaserna som samhället har. Skattesystemet skall vara likformigt, progressivt och omfördelande. Särskilt viktigt anser man att det är att hålla emot starka intressegruppers krav på specifika skattesänkningar.

Motionen kräver i brödtexten att socialdemokratin går till val 2010 med löften om förbättringar på välfärdsområdet och med en annan skattepolitik än borgerligheten. Inte minst uttrycker motionens brödtext kritik mot att socialdemokraterna i riksdagen inte har lovat att riva upp hela det så kallade jobbavdraget.

Arbetarekommunens styrelse menar att det är för tidigt att nu slå fast vilken skattepolitik som socialdemokratin ska gå till val på 2010. Inte minst den milt talat turbulenta ekonomiska situation som Sverige och omvärlden befinner sig i förnärvarande talar för detta.

Inte minst gäller det så kallade jobbavdraget. Vi socialdemokrater menar att de ensidiga skattesänkningar som borgerligheten riktat enbart mot löneinkomsttagare är felaktiga. Löneinkomster skall beskattas progressivt . De skall också beskattas lika oavsett om det handlar om lön eller uppskjuten lön (pensioner).

Man kan ifrågasätta om de stora skattesänkningar som de borgerliga partierna genomfört de senaste åren är hållbara sett ut de stora välfärdsbehov som vi ser de kommande åren. Det är dock alldeles för tidigt att nu slå fast hur socialdemokratin bör hantera jobbavdraget inför valet 2010.

Det är också viktigt att värna likformigheten i skattesystemet. Styrelsen anser att det är nödvändigt med höga skatter utifrån de välfärdsambitioner som vi har. Höga skatter som belastar olika delar av ekonomin skevt kan dock leda till en mindre effektiv ekonomi. Därför bör olika typer av inkomster beskattas så lika som möjligt.

I de värsta scenarior som nu avtecknar sig de kommande åren så handlar valet 2010 tyvärr inte alls om förbättringar på välfärdsområdet utan snarare om att försöka värna välfärdens mest centrala värden från djup ekonomisk depression.

Vi ser redan nu hur varslen brer ut sig och att inte bara anställda i det privata näringslivet drabbas. Nu sägs anställda i kommuner och landsting upp samtidigt som behoven i vård och omsorg växer. Risken är överhängande att arbetarrörelsen har att hantera en djup arbetslöshetskris och en djup välfärdskris. I det läget vågar inte Arbetarekommunens styrelse spekulera i stora välfärdsreformer 2010.

Detta sagt så menar styrelsen ändå att arbetarrörelsen måste sätta sig och börja diskutera grunderna för hur skattepolitiken borde se ut i vårt land. Självfallet bör vår utgångspunkt vara av var en efter förmåga – åt var och efter behov. Vi bör försvara den generella välfärdspolitiken och vi bör försvara samhällets skatteintäkter. Om man är anhängare av en stor gemensam välfärdsproduktion som ska ge trygghet åt alla som bor i vårt land så måste man också vara beredd att försvara höga skatter.

Skatter skall tas ut efter bärkraft. Sen vore det en välsignelse för välfärden om det vore möjligt att göra långsiktiga överenskommelser kring skattesystemet över blockgränsen.

Trotts styrelsen invändningar rörande motion Q10 resonemang inför valet 2010 så menar styrelsen att motionen innehåller många principiellt viktiga resonemang som bör kunna utgöra en viktig bas för en framtida socialdemokratisk skattepolitik.

Motion Q11 tar upp samma resonemang som motion Q10. Den sistnämna är dock mer principiell till sin karaktär och koncentrerar sig till en diskussion som handlar om just viktiga utgångspunkter för en socialdemokratisk skattepolitik.

Den hävdar bland andra principen skatt efter bärkraft och att skattesystemet måste slå vakt om en likformig, progressiv, omfördelande linje oavsett om det gäller inkomstskatter, kapitalskatter eller varuskatter.

Arbetarekommunen föreslår representantskapet att besluta följande

Att anse motion Q10 besvarad

Att bifalla motion Q11

C05X,Q09XQ22X utlåtande

2009-01-15T14:37:00.001+01:00

C05X,Q09XQ22X Förslag till utlåtande över motionerna C05X En politik för full sysselsättning kräver att den ekonomiska politiken omprövas antagen av Handelsanställdas förbund avd 20 samt av Fackliga utskottet, Q09X För att nå full sysselsättning måste den ekonomiska politiken omprövas antagen av Handelsanställdas förbundskontors socialdemokratiska förening och Fackliga utskottet samt Q22X antagen av Kista socialdemokratiska förening

Motionärerna bakom C05X och Q09X har ställt sig bakom två stycken nästan likalydande motioner som menar att den ekonomiska politik som kom att utvecklas som en följd av det tidiga 90 talets ekonomiska kris är oförenlig med socialdemokratins allt annat överskuggande mål full sysselsättning.

I inledningen av den nuvarande ekonomiska krisen menar motionärerna att det finns skäl att ompröva de ramar som dagens penning och finanspolitik sätter.

Motionärerna menar att dagens system i grunden bygger på nyliberala dogmer och att prisstabilitet sätts före sysselsättningsmålet. Inte minst de riktlinjer som getts riksbanken är enligt motionärerna felaktiga och otillräckliga i det fall man vill uppnå full sysselsättning.

Motionärerna uttrycker också kritik mot finanspolitiken. Där man menar att utgiftstak, saldomål samt balanskrav för kommuner och landsting inneburit kraftigt försämrade möjligheter för att bedriva en sysselsättningsfrämjande aktiv konjunkturpolitik.

Motionärerna menar att det i dagsläget är hög tid för arbetarrörelsen att gå tillbaka det den ekonomiska strategi som Rehn/ Meidner lanserade och som dominerade socialdemokratisk ekonomiskt tänkande fram till sextiotalet.

Arbetarekommunens styrelse tycker att det glädjande att man lyfter upp diskussionerna om vägvalen i den ekonomiska politiken. Självfallet skall olika ekonomiska dogmer och ”sanningar” alltid ifrågasättas och omprövas utifrån socialdemokratins långsiktiga ideologiska målsättningar. Målet för socialdemokratin är ökad rättvisa och jämlikhet. Ett samhälle där det grasserar hög arbetslöshet hotar självfallet våra mål och kommer istället leda till ökande klassklyftor. För socialdemokratin är målet självfallet arbete åt alla.

Samtidigt menar styrelsen att man inte kan kritisera 90 talets ekonomiska politik så förutsättningslöst som motionärerna gör. Det tidiga 90 talets kris var på många sätt väldigt annorlunda än den kris som vi ser oss avteckna sig framför oss nu. Då präglades Sverige av hög arbetslöshet, hög inflation och mycket svaga misskötta offentliga finanser. Sveriges reella praktiska valmöjligheter var mycket begränsade. Det ligger en hel del i vad Göran Persson sa när han hävdade att den som är satt i skuld är inte fri.

I dagsläget ser det åtminstone inledningsvis oerhört annorlunda ut. Tack vare socialdemokratins mycket framgångsrika arbete under senare halva av 90 talet så sanerades de svenska statsfinanserna. Inflationen är jämfört med det tidiga 90 talet betydligt mer hanterbar. Det gör att Sverige har betydligt större handlingsfrihet i dag.

En stor del av den ökande handlingsfriheten är paradoxalt nog följden av de normer, (som motionärerna kritiserar), för finanspolitiken som socialdemokratin använde i saneringsarbetet.
En av 80 och 90 talets lärdomar är att vi socialdemokrater aldrig kan tycka att dåliga offentliga finanser är ursäktliga eller ointressanta.

Dåliga offentliga finanser leder till besparingar i välfärdssektorn och till ökad ojämlikhet. Dåliga offentliga finanser försvagar dessutom den politiska demokratins möjligheter att göra sig gällande gentemot starka kapitalintressen.

Vad gäller motionärernas kritik av utgiftstaken så instämmer inte styrelsen i motionärernas resonemang. Det finns alltid möjligheter för riksdagen att fortlöpande ändra de gällande budgettaken. Budgettak är bra i den meningen att den tvingar fram seriösare prioriteringar mellan olika önskvärda insatser. Regeringar som är beroende av flera politiska partier får det betydligt lättare att värna den sammantagna budgeten när man arbetar med budgettak. Sen måste varje regering vara beredd att utifrån sina ekonomisk-politiska mål ompröva det gällande budgettaket.

Vad gäller motion Q09X:s resonemang om att arbetarrörelsen kan acceptera en öppen arbetslöshet på 2 % så menar styrelsen att det är ett felaktigt resonemang. I en fungerande ekonomi där fyll sysselsättning råder så kommer det visserligen troligtvis alltid att finnas en viss så kallad friktionsarbetslöshet. D.v.s. arbetslöshet som uppkommer när folk söker sig mellan olika arbeten. Att säga att den skall vara just 2 % är ett resonemang som styrelsen tycker aningen onödig att fastställa.

Detta sagt så menar Arbetarekommunens styrelse ändock att det ligger mycket i motionärernas resonemang. Det är som sagt en helt annan situation idag. Både vad gäller den offentliga ekonomins styrka men också på hur den ekonomiska krisen ser ut den här gången. Det gör att styrelsen mot den bakgrunden instämmer i mycket av motionärernas slutsatser.

Även Motion Q22X ifrågasätter delar av den ekonomiska politik som förts under 80 och 9o talet. Motionens huvudsakliga kritik ligger i att ifrågasätta kampen mot inflationen. Motionären menar att man fäst allt för stor vikt vid löneökningarnas påverkan på inflationen och att man underskattat företagsvinster och kapitalinkomsters inflationsdrivande effekt. Dessutom hävdar motionärerna att ekonomin i själva verket skulle tåla, (eller rent av må bra av) mycket högre inflation. Motionen kräver att partiets ekonomiska arbetsgrupp att ompröva inflationsmålet.

Arbetarekommunens styrelse tycker att det är bra att motionen lyfter frågan om inflationsbegreppet. Inte minst i dessa dagar när vi eventuellt riskerar att få inflationens raka motsats- deflation.

De senaste årens ekonomiska debatt och politik har varit och är mycket inriktad på att bekämpa inflationen. Vilket självfallet kan ifrågasättas. Inte minst borde politikens effekter på sysselsättning och investeringar diskuteras och utvärderas mer.

Samtidigt menar styrelsen att motionen negligerar inflationens kraftigt omfördelade effekter. Hög inflation i ett samhälle leder till kraftigt ökade klassklyftor. Rika människor med fast egendom (exempelvis dyra bostäder) kan hantera en situation med hög inflation betydligt bättre än lågavlönade pensionärer och ungdomar.

För en arbetarrörelse som vill ökad jämlikhet och rättvisa så är det nödvändigt att både uppnå hög sysselsättning och låg, hanterbar, inflation.

Mot bakgrund av att styrelsen föreslår bifall till resonemang från de andra motionerna rörande inflationsmålets avvägningar gentemot sysselsättnings och tillväxtmål och eftersom styrelsen inte delar motionens i vårt tycke lättsinniga syn på inflationens omfördelande effekter så ställer sig styrelsen avvisande till motionen.

Arbetarekommunens styrelse föreslår Representantskapet att besluta följande

Att bifalla motion Q09X:s 1,3, 4, 5, 6,7, 9, 10 och 11:e attsats
Att anse attsats 2 och 8 besvarade med styrelsens utlåtande

Att bifalla motion C05X:s 1,2,3, 4, 6 och 7:e attsats
Att anse C05X:s 5 attsats besvarad med styrelsens utlåtande

Att avslå motion Q22X

Förbättra insatserna för kvinnor som har sex med kvinnor i varje landsting

2009-01-15T13:08:00.000+01:00

Förslag till motion till partikongressen från Arbetarekommunens styrelse

Förbättra insatserna för kvinnor som har sex med kvinnor i varje landsting

Miljontals HBT-personer världen över kan vittna om en livslång process där mötet med nya människor och stiftandet av nya bekantskaper ständigt innebär att man på nytt måste ”komma ut” och förklara att, och ofta varför, man avviker från den i samhället rådande heteronormen. Lägg därtill att det idag finns många HBT-personer som av en eller annan anledning varken vill eller kan öppet deklarera sin sexuella läggning, så har man skapat sig en förenklad bild av den komplexa och påfrestande tillvaro som många HBT-personer tvingas leva i varje dag, 365 dagar om året.

Ovanstående problematik blir oerhört påtaglig i en sjukvårdsdiskurs. Varje person som söker vård per automatik befinner sig i en beroendeställning till vårdgivaren. Detta kan för vårdtagaren ifråga vara mycket påfrestande och jobbigt. Ponera då också att vårdtagaren ifråga är en bisexuell, lesbisk eller bög och finner processen med att ”komma ut” såväl smärtsam som jobbig. Då kan mötet med vården vara så pass påfrestande att man in i det längsta undviker att kontakta sjukvården, vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.

Vi vet också att det än i dag råder en mansnorm inom sjukvården såväl som i samhället i stort. Män behandlas mer fördelaktigt än kvinnor, och kvinnors hälsa betraktas och tolkas ofta utifrån mannen som norm. Detta drabbar naturligtvis även lesbiska kvinnor som därmed blir osynliggjorda både som kvinnor och som lesbiska. Studier om och vittnesmål från lesbiska kvinnor visar vidare på ett större ohälsotal i gruppen lesbiska kvinnor än hos kvinnor i övrigt.

Med anledning av ovanstående är det oerhört glädjande att den sörmländska landstingsstyrelsen beslutat att starta en gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor. Genom det beslutet åtar sig också Landstinget Sörmland att utbilda den berörda personalen i HBT-kompetens med hjälp av personer och organisationer med specialkompetens på området, så som RFSL och personalen på den gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor som idag finns på Södersjukhuset i Stockholm.

Landstingspolitiker talar ofta om vikten av ett brukarperspektiv; att varje människa ska ses, respekteras och bemötas utifrån sin särart och sina särskilda behov. När nu en stor grupp människor känner sig osynliggjorda och kränkta i mötet med vården måste vi inom politiken vidta åtgärder och göra som landstinget Sörmland och sedan länge Landstinget Stockholms län. Ett litet steg för landstingen kan tyckas, men ett stort steg för mångfalden!

Stockholms Arbetarekommun föreslår att partikongressen beslutar

Att socialdemokraterna verkar för att alla landsting genom t ex bra organisation och kompetensutveckling ser till att kvinnor som har sex med kvinnor liksom män som har sex med män ges anpassad vård och bra bemötande i vården t ex genom en KSK-klink och en MSM-klinik.

version två Utlåtande Motion H09X

2009-01-15T13:03:00.000+01:00

2009-01-15, version två Utlåtande Motion H09X

Precis som motionären påpekar diskrimineras homosexuella kvinnor både på grund av sitt kön och på grund av sin sexuella läggning. Mansnormen och heteronormen inom sjukvården måste brytas.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska målet för sjukvården vara att ge en vård på lika villkor för hela befolkningen. Idag är ohälsan större hos gruppen HBT-personer än hos heterosexuella. För vård på lika villkor måste alla patienter känna sig trygga i sin kontakt med sjukvården vilket förutsätter hög kompetens och professionalism hos sjukvårdspersonalen.

Arbetarekommunens styrelse anser att det är positivt att HBT-personers rätt i vården särskilt lyfts upp i förslaget till nytt Socialdemokratiskt sjukvårdspolitiskt program. Vi måste investera i kunskap och forskning kring hur skillnader i kön och sexuell läggning påverkar vård och hälsa.

Styrelsen håller med motionären om att HBT-perspektivet på sikt ska integreras i all sjukvård. Innan vi når dit är dock en bra början att samla kompetensen till en klinik på samma sätt som gjorts i Stockholm och i Sörmland.

Samtidigt vill styrelsen understryka att hur man organiserar detta måste vara en fråga för det enskilda landstinget. Förutsättningarna för sjukvårdens verksamheter varierar kraftigt runt om i Sverige. Det är ett avgörande skäl till att vi har självstyrande landsting med egen beskattningsrätt.

Eftersom styrelsen i sak instämmer i motionärernas åsikter men menar att hur frågan är en fråga för varje enskilt landsting så har styrelsen tagit fram ett eget förslag till motion, i huvudsak likalydande med motion H09X. Mot den bakgrunden förelår arbetarekommunens styrelse att motion H09X anses besvarad.

Styrelsen föreslår årsmötet att besluta:

att anse motionen besvarad

H03 Hjälpmedel , version två

2009-01-15T10:34:00.001+01:00

2009-01-15, version två
Förslag till utlåtande över motionen H03 Hjälpmedel till personer med nedsatta kroppsfunktioner från Tensta socialdemokratiska förening

Arbetarekommunen instämmer i motionärernas åsikt om att politik är att vilja och att solidaritet inte bara ska visa sig ord utan även i handling. Denna inriktning har varit alltid vägledande för den socialdemokratiska välfärdspolitiken. På vissa områden har välfärden kommit mycket långt. På andra områden är det lång väg kvar till ett rättvist samhälle.

Det är mycket glädjande att en stor del av de välfärdstjänster som finns inom vård och omsorg idag erbjuds inom ramen för en gemensam och solidarisk finansiering. Samtidigt tillkommer ständigt nya tjänster, produkter och behandlingar på dessa områden. Detta gäller i synnerhet på hälso- och sjukvårdens område där nya läkemedel, nya behandlingar och nya metoder ständigt lanseras. Välfärdssamhället tvingas hela tiden till avvägningar om vad som är möjligt att erbjuda. Samtidigt är den snabba utvecklingen något som ska bejakas.

Vad som ska ingå eller inte i välfärdsåtagandet är en fråga som ständigt måste diskuteras. Ständiga prioriteringar mellan behov och tillgängliga resurser är av nöden. Till exempel har frågan om tandvård för vuxna länge varit utan några större subventioner. Först under slutet av den förra mandatperioden fanns det ekonomiska möjligheter för den socialdemokratiska regeringen att genomföra en tandvårdsreform som skulle innehålla en reell subvention.

Motionärerna kräver att representanter i riksdag, landsting och kommuner ska verka för att de orättvisor som innebär att vissa grupper i samhället inte har råd med hjälpmedel undanröjs. När det gäller hjälpmedel är den grundläggande frågan vilka hjälpmedel som är betrakta som egenvård och inte. Egenvård betraktas som en egen angelägenhet och innebär ett kostnadsansvar för den enskilde.

Länge har s.k. konsumentprodukter som kompenserar för funktionsnedsättning och som går att införskaffa i öppna handeln setts som produkter för egenvård och följaktligen den enskildes ansvar. Som definition för hjälpmedel betraktas produkter som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för förskrivning och utprovning.

Sådana hjälpmedel för funktionshinder är landsting och kommuner enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldiga att tillhandahålla. Genom politiska beslut i kommuner och landsting avgörs vilka typer av hjälpmedel som ska erbjudas, vilka eventuella avgifter och vilka eventuella högkostnadsskydd som ska tillämpas. Följaktligen råder helt olika regler inom olika delar av landet. Upp till 300 olika bedömningar görs idag i Sverige när det gäller rätten till hjälpmedel. Här finns grogrund för orättvisor.

Detta till trots måste arbetarekommunens styrelse konstaterar att det rådande ekonomiska läget inte tillåter att ytterligare utfästelser görs om vad som ska ingå i de samhällsbetalda hjälpmedlen . Den ekonomiska krisen kommer snarare att innebära att vi de kommande åren tvingas fokusera på att bibehålla och värna dagens välfärdsåtagande.

Dock instämmer Arbetarekommunens styrelse motionärernas åsikt om att rätten till hjälpmedel idag inte uppfylls på ett tillfredsställande sätt. I det förslag till sjukvårdspolitiskt program som tagits fram av partistyrelsen inför partikongressen i höst, konstateras att en
nationell strategi behöver tas fram för hur vi resursmässigt och organisatoriskt ska klara att möta ett växande hjälpmedelsbehov. En sådan strategi borde tydliggöra hur sjukvårdshuvudmännen utifrån sitt hjälpmedelsansvar kan bidra till att förverkliga de handikappolitiska och äldrepolitiska målen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår Arbetarekommunens styrelse årsmötet besluta

att avslå motionen.

Utlåtande över motion D10 Bemannade toaletter

2009-01-14T20:05:00.000+01:00

Utlåtande över motion D10 Ordna bemannade offentliga toaletter i Stockholm
.
Tillgången på offentliga toaletter är viktig för en storstad som Stockholm. Både för stockholmaren och för besökaren är det viktigt att lätt kunna hitta hygienfaciliteteter som en del av en samlad samhällsservice. Särskilt viktigt är detta för småbarnsfamiljer och dem av oss som lider av överaktiv blåsa, inkontinens, prostatabesvär och olika typer av mag- och tarmsjukdomar.

ASSA lanserar ett nytt lås som ersätter betalning med mynt och polletter med betalning via sms. Låset är det första i sitt slag i världen och är utvecklat för snabb och smidig betalning av små belopp för offentliga toaletter, fotoautomater, duschar på campingplatser och golfbollsautomater

I Stockholm ansvarar trafikkontoret för stadens offentliga toaletter. Av Stockholms över 300 offentliga toaletter är ca 80% anpassade för rörelsehindrade personer och 40% för personer med inkontinensproblem. Restauranger är i dag skyldiga att tillhandahålla toaletter och som komplement till de offentliga toaletterna finns också toaletter i anslutning till olika privata och offentliga verksamheter, flera av dem också bemannade och ofta i anslutning till kollektivtrafikknutpunkter.

Trots att Stockholm är med andra ord är relativt väl försett med offentliga toaletter är situationen inte perfekt. Alltför ofta möts man av urinlukt i portar och längs med husväggar, informationen om var de offentliga toaletterna finns är ofta bristfällig och antalet toaletter skulle behöva öka.

Flera saker kan göras och görs för att förbättra situationen. Bland annat har Stockholm Stad i samarbete med Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, och privata näringsidkare tagit fran en toakarta för Stockholm. Det är en vanlig karta över centrala Stockholm och den kan därför användas, som vilken annan karta som helst, för att hitta rätt i storstaden. Det som särskiljer den här kartan från andra kartor är att närmare 100 offentliga toaletter dessutom är utmärkta på kartan.

Att däremot kräva en kraftig utbyggnad av bemannade toaletter är arbetarekommunens styrelse tveksam till. Dels är behovet främst inte av bemannade toaletter, dels är det en resurs- och prioriteringsfråga för hur vi ska använda de ändliga kommunala resurserna.

Till följd av den moderatstyrda majoritetens ofinansierade skattesänkningar försvann år 2007 1929 kommunala arbetstillfällen, framförallt inom skola, barnomsorg och äldrevård. Preliminära siffror för 2008 visar att utvecklingen tyvärr fortsatt i samma rikting. I ett sådant läge väljer vi socialdemokrater att prioritera investeringar i mer personal och bättre kvalitet för Stockholms barn, elever och äldre framför andra aldrig så vällovliga satsningar.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet:

att avslå motionen.

Utlåtande över motion D08 - Hedra TAge Erlander med ett minnesmärke

2009-01-14T20:03:00.001+01:00

Styrelsens utlåtande över Motion D08 angående att hedra Tage Erlander med ett minnesmärke i Stockholm

I samband med förslag om namngivning av platser i Stockholm är det viktigt att ta i beaktande att en majoritet av de förslag på namngivningar av gator, torg och parker som lämnas in i Stockholm behandlar minnesmärken av män. I det framtida arbetet behöver vi socialdemokrater vara noga med att även lyfta fram framstående kvinnor som haft betydelse och spelat en roll i vår stad.

Styrelsen delar dock motionärens uppfattning att även Tage Erlander bör hedras med någon form av minnesmärke i Stockholm. Att denna ska återfinnas på Kungsholmen är en bra utgångspunkt för att hitta en lämplig plats, t ex skulle det kunna vara möjligt inrätta ett minnesmärke för Tage Erlander i samband med utvecklingen och exploateringen av Nordvästra Kungsholmen eller andra nyexploateringar.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

att bifalla motionen
att sända motion jämte utlåtande vidare till kommunfullmäktigegruppen för fortsatt handläggning

Motionssvar till D01 - att styra staden vid ett majoritetsbyte!

2009-01-14T19:55:00.000+01:00

Motionssvar D01
Hur ska staden styras när vi ingår i majoriteten igen?

Att stärka och utveckla demokratin får aldrig stanna av utan måste vara en ständigt levande process. Ledord som finns i detta arbete är bland annat att beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt. Att organisera staden i stadsdelsnämnder ger möjlighet till just detta. Besluten fattas av förtroendevalda som bor och verkar i lokalsamhället och som därmed innehar unik kompetens; om hur det är att leva i just den stadsdel man är engagerad i. De som bor i stadsdelen har möjlighet att komma till möten och faktiskt ställa frågor och direkt påverka utvecklingen i deras grannskap.

En viktig del i att stärka och utveckla demokratin är att se till att politik faktiskt gör skillnad. Det ska kunna märkas om det är en socialdemokratisk majoritet eller en borgerlig som styr staden. Det betyder att den politiska organisationen måste styras av just politiskt förtroende valda och inte de facto av tjänstemän. Detta kräver en tydlig organisation men också ett budgetsystem som går att påverka utifrån de olika stadsdelarnas och verksamheternas förutsättningar.

Under de senare årens borgerliga styre har vi sett hur stadsdelsnämndernas makt och inflytande minskat och verksamheter som i allra högsta grad berör medborgarna på det lokala planet har centraliserats på ett eller annat sätt. Som motionären beskriver har det skett dels genom onaturliga geografiska strukturer samt genom att man alltmer infört ett pengsystem som lett till att stadsdelsnämnderna bara har att genomföra vad fullmäktige beslutat.

Hur den framtida organisationen för staden kommer att se ut är i dagsläget svårt att förutse till punkt och pricka och variablerna som man måste ta hänsyn till är många. Från socialdemokraternas sida är dock inställningen om att Stockholm är en så stor stad att det krävs stadsdelsnämnder. Därför måste arbetet med stadsdelsnämnder utvecklas.

En viktig förutsättning för att den politiska organisationen i staden fungerar är att den håller över flera mandatperioder. Styrelsen anser därför att det är viktigt att arbeta hårt för att försöka hitta en demokratiskt och styrningsmässigt bra lösning som har förutsättning att få stark uppslutning hos den stora majoriteten av Kommunfullmäktiges ledamöter. I den andan har styrelsen gett Kommunfullmäktigegruppen i uppdrag att undersöka möjligheten till blocköverskridande organisatorisk lösning.

En förutsättning för att en organisation som innefattar stadsdelar ska fungera och inte endast utgöra en skendemokratisk strategi krävs det att den lokala nivån fylls med verklig möjlighet till maktutövande. Det betyder att stadsdelarna måste ha egna, tydligt avgränsade ansvarsområden och egen budget kopplat till dessa att förfoga över.

Under 2007 genomfördes en utredning av just stadsdelsnämndernas framtid på uppdrag av arbetarekommunens styrelse. I uppdraget till utredningen fanns många av de frågeställningar som motionären tar upp med. Utredningen kommer under 2009 av överlämnas till arbetarekommunens styrelse och sedan slutbehandlas av representantskapet.

Arbetarekommunens styrelse förslår representantskapet besluta:

- att anse motionen bifallen

Motion L02, Lägg TV-avgiften inom statsbudgeten.

2009-01-09T10:22:00.000+01:00

MOTION TILL ARBETAREKOMMUNENS ÅRSMÖTE 2009

Lägg TV-avgiften inom statsbudgeten.

En förändring av sättet att ta ut TV-avgift skulle medföra stora besparingar för staten. En renodling av statens ansvar för public-servicedelen av radio- och TV-utbudet skulle samtidigt kunna erhållas.

För närvarande debiteras TV-avgift hos RIKAB (Radiotjänst i Kiruna AB) och faktura sänds ut till de personer som anmält TV-innehav. I de fall innehavaren inte betalar, sänds påminnelse och om denna inte medför betalning, sänds målet till Kronofogden för indrivning. Kronofogdens balans av obetalda fordringar på TV-avgift utgör enligt uppgift för närvarande drygt 677 miljoner kronor.

Att lägga driften mm av radio- och TV-utsändningar inom public-service som en post inom statsbudgeten skulle medföra besparingar bland annat för administrationen hos RIKAB, för datordrift, pappers- och portokostnader, bokföring av inbetalda medel, överföring av obetalda poster till Kronofogden, m.m. Även kostnaderna för kontroll av TV-innehav faller bort. Hos Kronofogden skulle motsvarande besparingar göras genom bortfall av kostnader för administration, för dator- och portokostnader avseende kravbrev samt för arbetat med indrivning av obetalda poster. Överföringen till RIKAB av indrivna medel med åtföljande betalningsregistrering hos RIKAB, skulle också falla bort.

En annan icke-mätbar vinst skulle uppstå genom att samtliga innevånare i riket deltar i kostnaderna för radio/TV, vilket måste uppfattas som rättvist. I dagens medievärld finns ju en mängd möjligheter att hämta in även den TV-avgiftsbelagda delen av utbudet utan extra kostnader, dvs många tar del ”gratis”.

Påståendet att en förändring i ovanstående riktning skulle medföra att den nuvarande friheten för public-service-radio och TV skulle gå förlorad genom en politisering av utbudet, skulle givetvis kunna förhindras genom att styrelse och ledning av ett “radio-TV-verk/nämnd/styrelse” eller motsvarande, görs helt opolitisk. Lobbying och annan påverkan förekommer troligen redan i dagens organisation.

Jag yrkar

att motionen antas av Stockholms Arbetarekommun samt
att den överlämnas till riksdagsgruppen för vidare åtgärder.

Viola Hansen

Antagen som föreningens egen på styrelsemöte 2008-11-29.
Sätra socialdemokratiska stadsdelsförening

Kurt Fredriksson, ordförande

Förslag till svar på motion L02

2009-01-09T10:21:00.000+01:00

Förslag till svar på motion L02

Motionären föreslår att tv-avgiften avskaffas och kostnaden istället betalas via skatt.

Styrelsen delar inte motionärens uppfattning.

Tv-avgiften betalade 2004 cirka 6,7 miljarder kronor, pengar som enligt förslaget istället skulle tas av skattemedel. Statsbudgeten har de senaste åren krympts betydligt på grund av olika skattesänkningar. Att klarar statens nuvarande åtaganden kommer – vid ett eventuellt maktåtertagande bli ett mycket svårt jobb. Stora och viktiga samhällsfunktioner har under den borgerliga regeringsperioden utarmats och nedmonterats. En skattefinansiering av public serviceåtagandet är därför av rent ekonomiska skäl en dålig idé.

Även andra skäl – som friheten gentemot statsmakten t.ex. – talar mot förslaget

Styrelsen föreslår årsmötet/representantskapet

Att avslå motionen

a06x Svar på Betydelsen av alliansfriheten och formerna för firandet av vår 200-åriga fred 2014

2009-01-08T16:05:00.000+01:00

Den svenska långvariga alliansfriheten och neutralitetspolitiken har tjänat vårt land. Sveriges väg har varit annorlunda än de flesta andra europeiska stater och krigets fasor har inte drabbat oss direkt sedan Napoleons tid.

Under det kalla kriget spelade Sverige en stabiliserande roll i norra delen av Europa. Vår situation har med nödvändighet präglats av en betydande kraftsamling vad den egna försvarsförmågan anbelangar. Sålunda har Sverige utvecklat egna avancerade vapensystem för att själv kunna försvara sig.

Det finns all anledning att gå vidare på detta spår, men i fullt medvetande om att det också har ett betydande pris.

Kommunstyrelsen instämmer i att det finns allanledning att fira vår 200-åriga fred i Sverige. Men det krävs också att man inser de historiska realiteterna. Norge och Danmark hade exempelvis samma ambition inför andra världskriget. Dock angreps de av Nazi Tyskland och ville efter andra världskriget inte återgå till denna mellankrigslinje.

Kommunstyrelsen anser inte att ett anordnande av en minnesdag 2014 är en tillräcklig åtgärd med anledning av vår 200-åriga fred och föreslår representantskapet att avslå motionen och inte skicka den vidare till partikongressen som sin egen.

(Motionen hittar du här)

Kaj Nordquist

a05x Svar på FN s vetorätt

2009-01-08T16:04:00.000+01:00

Kommunstyrelsen föreslår representantskapet att anta motionen som sin egen och skicka in den till partikongressen.

(Motionen hittar du här)

Kaj Nordquist

a04x Svar på Sverige ska arbeta för fred inte krig!

2009-01-08T16:03:00.000+01:00

Kommunstyrelsen föreslår representantskapet att anta motionen som sin och skicka in den till partikongressen.

(Motionen hittar du här)

Kaj Nordquist

a03x Svar på motionen Ett fritt Västsahara

2009-01-08T16:02:00.000+01:00

Kommunstyrelsen föreslår representantskapet att anta motionen som sin egen och skicka in den till partikongressen.

(Motionen hittar du här)

Kaj Nordquist

a02 Svar på Fred och demokrati i demokratiska republiken Kongo nu

2009-01-08T16:00:00.001+01:00

Sverige har både på sextiotalet och på senare år varit aktivt i Kongo både för att skapa lugn genom militär närvaro . och genom att hjälpa till med att organisera allmänna val. Uppenbarligen kvarstår behov av liknande former av stöd till demokratiska republiken Kongo. I sammanhanget bör också påminnas om att Stockholms läns partidistrikt samarbetar med partikamrater i Kongo och där bedriver verksamheter finansierade av Olof Palmes fredcenter.

Kommunstyrelsen finner det naturligt att Sverige i sitt bilaterala bistånd gör klart att vi inte kan stödja grannländers inblandning i inbördes konflikter i Kongo. Likaså bör sådana principer gälla för vårt arbete genom multilateralt bistånd.

Det enda legala kriteriet för grannländers inblandning skulle vara FN beslut utifrån Responsiblity to protect, vilket ju inte är fallet i detta sammanhang. Det skulle dock vara mer motiverat med ingripanden från den Afrikanska unionen än europeiska stater. Om Sverige, Norden eller EU ska ingripa, så krävs att denna hjälp har begärts i vederbörlig ordning. Vi kan och ska inte ingripa i konflikter i andra länder utan tydlig begäran från landet i fråga eller beslut i FN.

Kommunstyrelsen föreslår årsmötet
att bifalla att-sats 1- att Sverige bör bidra med en fredsbevarande trupp i Kongo
att bifalla att-sats 2 att Sverige uppmanar övriga nordiska länder och EU att också bidra med trupper
bifalla att-sats 3 att Sverige inleder samtal med granländer till Kongo att de som villkor för svenskt utvecklingsbistånd slutar sina aktioner i Kongo
att bifalla att-sats 4 att Sverige ökar sitt humanitära bistånd till Kongo, samt
att bifalla att-sats 5 att Sverige erbjuder att åta sig ett medlingsuppdrag med syfte att få en fredsuppgörelse i Kongo.

(Motionen hittar du här)

Kaj Nordquist

a01 Svar på ” Sverige är i krig i Afghanistan

2009-01-08T15:59:00.000+01:00

I enlighet med svar på a04x konstaterar kommunstyrelsen att Sverige inte är medlem i Nato. Svenska stridande förband deltar endast i krig utifrån FN-mandat och efter beslut av Sveriges riksdag. Vi är inte bundna av några alliansförpliktelser och bestämmer alltså själva innehållet i vår säkerhetspolitik.

Stockholms arbetarekommun är emot att Sverige ska söka medlemskap och ingå i Nato. Sverige ska därför inte heller delta i krig under befäl av Nato.

Istället ska Sverige verka för en fred i Afghanistan baserad på respekt för mänskliga rättigheter, en stat styrd enligt rättsliga demokratiska principer och det afghanska folkets vilja.

Kommun styrelsen föreslår årsmötet att bifalla motionen.

(Motionen hittar du här)

Kaj Nordquist

a07 Svar på motion Bistånd

2009-01-08T15:56:00.001+01:00

Socialdemokratin är den politiska kraft som arbetar för social rättvisa och utveckling. Vår politik är inte bara utformad för situationen i rika länder som Sverige utan vi har samma grundläggande inställning för relationen mellan rika och fattiga länder. Länder som är utvecklade och de som behöver en stark utveckling.
I regeringsställning och i opposition står vi för våra principer. Det som krävs är utveckling i den fattiga delen av världen. Bistånd kan aldrig bli mer än viktiga punktinsatser som förstärker tredje världens egna ansträngningar. Centralt är handel och möjligheter för fattiga länder att på justa villkor få tillgång till den marknad som utgörs av konsumenterna inom exempelvis EU och USA.
Socialdemokratiska regeringar i Sverige har på olika sätt arbetat för minskningar av skyddstullar inom EU riktade mot import från tredje världen. Och aktivt strävat att stödja producenter att få tillgång till den europeiska marknaden. Detta arbete måste fortsätta.
Den makrolinje som borde följas skulle kunna beskriva som en omfördelningspolitik i socialdemokratisk tappning som vi själva följt i Sverige. Vi har alltså lagt ner betydande kraft på social omfördelning, men samtidigt hela tiden slagit vakt om tillväxt och ett väl fungerande svenskt näringsliv. Socialdemokratin har alltså byggt upp ett fungerande omfördelningssystem som verkat både för social rättvisa och ekonomisk rationalitet.

Kommunstyrelsen föreslår representantskapet att avslå motionen och inte skicka den till partikongressen som sin egen

(Motionen hittar du här)

Kaj Nordquist

Utlåtande över motion N07, N07X, N10X

2009-01-08T13:17:00.000+01:00

Utlåtande över motion N07 och N07X , N10 X

Utlåtande över motion N07 och N07X, N10X angående demokrati för hela partiet

Motionären i N07 och N07X kräver i två likalydande motioner att medlemmarna ska garanteras möjligheten att delta i partiets gemensamma processer såsom t ex rådslag utan egen tillgång till internet. N10 X föreslår att partiet centralt skaffar sig en strategi för att använda internet för att utveckla interna demokratiska arbetsformer. Styrelsen anser att dessa frågor hör hemma på riksnivån och bör prövas av kongressen men att principerna som föreslås är bra.

Motion N07 föreslår att Stockholms arbetarkommun kartlägger medlemskårens möjligheter att nyttja Internet, att Stockholms arbetarkommun ser över medlemmarnas demokratiska inflytande, att Stockholms arbetarkommun överväger att införa ett system där alla medlemmar kostnadsfritt, eller mot en symbolisk summa pengar, kan beställa material som används i partiets demokratiska process.

I motion N07 X hemställer motionären om att samma krav ska riktas gentemot partikongressen för att förslagen ska kunna införas på central nivå.

Styrelsen anser att det är bra att partiet utvecklas i takt med den nya informationstekniken. Det ger stora möjligheter för fler att dela mer information på ett effektivt sätt. Internet och modern textmeddelandeteknik möjliggör t ex för synskadade att ta del av texter på ett bättre sätt jämfört med tidigare. Den nya tekniken attraherar nya grupper att vara aktiva i partiet på nya sätt vilket förnyar våra arbetsformer och tillför nya metoder i det politiska arbetet, vilket är positivt för partiet. Det är viktigt att den nya tekniken används så att den inte utestänger medlemmar från att vara med. Därför har arbetarekommunen arbetat med parallella processer på Internet och på papper. Endast i undantagsfall har ett material för gemensam process i partiet endast lagts ut på hemsidan, men då har medlemmarna erbjudits möjligheten att komma upp på partiexpeditionen för att låna dator. Så skedde exempelvis i samband med det senaste kongressvalet.

En utredning om medlemmarnas internetanvändning gjordes 2002 och då visade det sig att endast hälften av partiets medlemmar använde internet regelbundet. Denna andel kan ha förändrats sedan dess så att andelen ökat något men troligtvis är det fortfarande ungefär hälften som använder internet regelbundet. Det visar bla arbetarekommunens egen maillista över medlemmar,dit ca 3000 medlemmar lämnat sina e-postadresser. Styrelsen tror inte att en ny medlemsundersökning behöver göras för att veta att vi har medlemmar som saknar tillgång till internet. Vi måste redan idag ta hänsyn till detta och arbeta med att få fler medlemmar att använda den nya tekniken innan vi kan helt lita till den. För att få fler medlemmar att lämna in sina e-postadresser erbjuds specifik information för dem såsom ett digitalt nyhetsbrev, vilket även läggs ut på hemsidan.

En annan väg till digital information går via den sk sosserian som ör öppen för alla medlemmar i partiet. Där anmäler man sig med hjälp av sitt medlemsnummer och väl innanför ett digitalt skal kan medlemmar kommunicera med varandra. Denna teknik kommer att revolutionera partiets arbetsätt i framtiden. Fler kommer att få tillgång till mer, till en låg kostnad.

För att garantera alla medlemmar att få tillgång till information förutom den egna föreningens kommunikation har arbetarekommunen startat ett medlemsblad som heter /stockholm. Denna tidning ges ut två gånger om året kostnadsfritt till alla medlemmar. Även där uppmuntras medlemmarna att lämna in sina e-postadresser och skaffa sig inloggning till sosserian.

Det vore önskvärt att såsom motionären vill erbjuda alla rådslag i tryckt form av demokratiska skäl. Den principen arbetar vi redan efter inom arbetarekommunen och för att kravet ska kunna införas på central nivå bifaller vi motion N07X för att behandlas på partikongressen.

Motion N07 avslås med hänvisning till att frågan bör prövas centralt av kongressen och att principen redan gäller för arbetarekommunen idag. Däremot kan inte arbetarekommunen garantera att täcka upp ekonomiskt för tryck i de fall principen inte skulle gälla för riksnivån. Vi utgår dock från att partistyrelsen och kongressen kommer att behandla motionen väl och bifalla yrkandena.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motion N07
Att bifalla motion N07X och sända den vidare till partikongressen
Att bifalla motion N10X och sända den vidare till partikongressen

Utlåtande över motion N04

2009-01-08T12:33:00.000+01:00

Utlåtande över motion N04

Utlåtande över motion N04 angående satsning på ideologiska studier

Motionären kräver att arbetarekommunen ska genomföra en ideologisk studieoffensiv med sikte på att varje grundorganisation arrangerar minst en kurs eller studiecirkel i demokratisk socialism inför valet 2010.

Styrelsen anser att motionärens idé om att satsa på ideologiska studier är god men att metoden att arrangera en kurs eller studiecirkel i varje grundorganisation konkurrerar med det mer konkreta valstudiearbete som nu ska göras i varje grundorganisation. Inför såväl EU-val 2009 som de allmänna parlamentsvalen 2010 ska en valcirkel genomföras i två delar i varje socialdemokratisk grundorganisation. Där tas en hel del ideologiska frågor upp som t ex att det är våra idéer, vår ideologi, som är grunden för de sakfrågor som vi vill genomföra. En djupare samhällsanalys kommer även att ingå i materialet.

Styrelsen förstår ändå motionären som att det är en ändå djupare och mer långtgående ideologisk utbildning som efterfrågas. Att genomföra en sådan utbildning, som erbjuds medlemmarna inför valet 2010, tror vi är möjligt men då utan krav på att samtliga grundorganisationer ska genomgå denna. Därför avslås motionärens tvingande formulering till förmån för en mildare och mer genomförbar utbildningsstrategi.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motion N04
Att arbetarekommunen genomför en ideologisk utbildning som erbjuds samtliga medlemmar inför valet 2010

Utlåtande över motion N03

2009-01-08T12:18:00.001+01:00

Utlåtande över motion N03

Utlåtande över motion N03 angående studieplan om monarkins avigsidor

Motionären kräver att arbetarekommunen verkar för att partiet tillsammans med ABF upprättar en studieplan om monarkins avigsidor.

Likalydande motioner har behandlats av arbetarekommunens årsmöten de senaste tre åren. De tar upp en angelägen diskussion som styrelsen valt att behandla positivt i sina skrivningar men med den tydliga riktlinjen att dessa frågor hör hämma i en större ideologisk diskussion som förs inom ramen för de ideologiska studier som erbjuds medlemmarna i vår studieplan. Främst tas dessa frågor upp i kursen ”vår socialdemokrati” som hålls årligen och som vänder sig till medlemmar som vill närma sig partiets ideologiska synsätt på olika frågor.

Frågan om republik och monarki är i sig en stor diskussion som bör föras vid partikongressen i år och där bör partiet bestämma sig för att monarkin ska avskaffas.

Syrelsen föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motion N03

Utlåtande över motion N06

2009-01-08T11:48:00.000+01:00

Utlåtande över motion N06

Utlåtande över motion N06 angående utbildningsprogram om våld mot kvinnor.

Motionären kräver att våra förtroendevalda politiker med uppdrag inom
Stockholms arbetarekommun erbjuds utbildning om våld mot kvinnor.
Att en handlingsplan tas fram om hur detta ska genomföras

Arbetarekommunens styrelse instämmer i motionärens analys av hur allvarligt våld mot kvinnor påverkar vårt samhälle och även i hur viktigt det är att denna insikt präglar vårt politiska handlande i olika församlingar. Att socialdemokraterna är ett feministiskt parti är en del av vårt partiprogram och i den samhällsanalys som där4 görs ingår våld mot kvinnor som en del av de problem som ska motverkas med hjälp av vår politik inom alla samhällsområden.

Styrelsen ser däremot det som en felaktig metod att låsa arbetarekommunens resurser till att utbilda alla förtroendevalda i en av de viktiga aspekter som kan läggas på problemet med den ojämna maktbalansen mellan kvinnor och män. Att däremot anordna en utbildning som vänder sig till förtroendevalda om socialdemokratisk feministisk analys och politik tror vi är en bättre metod för att möta de problem som motionären tar upp.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motion N06
Att anordna en utbildning som vänder sig till förtroendevalda om socialdemokratisk feministisk analys och politik

Utlåtande över motion N05

2009-01-08T11:29:00.000+01:00

Utlåtande över motion N05

Utlåtande över motion N05 angående utbildning om funktionshinderfrågor för arbetarekommunens representanter i parlament,nämnder och styrelser

Motionären kräver att alla förtroendevalda inom Stockholms arbetarekommun ska känna till relevanta delar av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att ettutbildningsmaterial ska tas fram och utbildningsinsatser anordnas genom arbetarekommunens försorg.

Styrelsen anser att kravet är rimligt men att det bör ställas till de parlamentariska församlingarna så att förtroendevalda politiker utbildas generellt i vad FN-konventionen reglerar om rättigheter för funktionshindrade. Att ålägga arbetarekommunen att ut bilda alla sina förtroendevalda i en specifik fråga på det sätt som motionären kräver är ett för tvingande arbetssätt som låser mycket resurser för en enda av de många olika hänsynstaganden som vi som parti måste ta hänsyn till då vi utöver inflytande i samhället. Att däremot lägga in dessa frågor som moment i utbildningar som genomförs och att ta fram någon bra information i frågan bör kunna göras som stöd för de förtroendevalda.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motion N05

Utlåtande N02

2009-01-07T16:13:00.001+01:00

Utlåtande N02

Utlåtande över motion N 02 angående medlemsavgifter till Stockholms arbetarekommun

Motionären kräver att arbetarekommunen inför en rutin som innebär att förningarna får del av medlemsavgifterna under pågående verksamhetsår istället för den rutin som gäller idag då medlemsavgiften utbetalas vid årets slut.

Stockholms arbetarekommun har fört fram till partistyrelsen önskemål om att medlemsavgifterna skulle särredovisas flera gånger per år och att utbetalning kunde ske halvårsvis. Ännu har inte detta önskemål kunnat tillgodoses.

Styrelsen delar dock motionärens synpunkt och föreslår att arbetarekommunen, i avvaktan på en ändring av den centrala aviseringsrutinen, utbetalar ett förskotterat schablonbelopp till varje förening halvårsvis.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta:

Att bifalla motion N 02

Utlåtande över motion N01

2009-01-07T15:04:00.001+01:00

Utlåtande N 01

Motionsutlåtande över motion N01 angående rösträtt för ombud på representantskapet

Motionären föreslår att endast ombud ska ha rösträtt vid arbetarekommunens representantskap. Denna fråga har beretts under mycket lång tid under den stadgerevision som genomfördes inför årsmötet 2008.

En stadgerevision tar lång tid och är en omfattande process. I vår arbetarekommun tar det extra lång tid eftersom vi är så många föreningar som ska höras innan ett beslut om ändring kan göras. Den förra stadgerevisionen tog närmare ett år med en mellanliggande föreningsremiss. Därefter tog arbetarekommunens årsmöte beslut om att behålla den stadgeskrivning som förutom ombuden ger styrelsen rösträtt vid representantskapets möten. Härefter har stadgarna godkänts av partistyrelsen, tryckts upp och distribuerats till samtliga föreningar och tagits i bruk från och med januari 2009.

Under denna genomförda stadgerevision kom argument fram för både att behålla och avskaffa styrelsens rösträtt. Att behålla den nuvarande ordningen motiverades med att normalstadgan (den stadga som gäller för hela partiet) fastställer detta för arbetarekommuners representantskap. De som var emot framförde bl a de skäl som anges i motionen för ett avskaffande.

Styrelsen anser att det vore oklokt att bara ett år efter denna stadgerevision riva upp och ändra ett av alla de beslut som då fattades. En ny stadgerevision kan komma att genomföras längre fram, men det är viktigt att arbetarekommunens stadgar uppfattas som stabila över tiden och att ändringar görs i demokratiskt ordnade former.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motion N 01

Förslag till svar på motion L1

2009-01-07T13:40:00.000+01:00

Förslag till svar på motion L01

Motionären förespråkar återinförande av fritt inträde på museerna, samt att kommunens förskolor ska göra sitt bästa för att ta tillvara möjligheten som fortfarande finns till museibesök – eftersom barn fortfarande har fritt inträde

Styrelsen delar i allt motionärens syn på fritt inträde. Faktum är att det ursrungliga förslaget till fritt inträde kom från vår Arbetarekommun. Fritt inträde på museerna är också redan partilinjen. På partiets hemsida kan man läsa:

” Den socialdemokratiska regeringen genomförde reformen för fri entré på museerna. Det ledde till en ökning av besök med 159 procent – många förstagångsbesökare, ungdomar och besökare från olika delar av Sverige. Många som tidigare inte hade haft råd eller känt sig inbjudna att ta del av vårt gemensamma arv gjorde det för första gången. Det är en mycket tydlig signal från den borgerliga regeringen när de nu återinför entréavgifterna. De tycks inte vilja att kulturen ska finnas för alla. Utan bara för dem som har råd att betala. Det kan vi aldrig acceptera.”

Det är viktigt att de pedagogiska verksamheterna använder den möjlighet museerna erbjuder. Styrelsen menar att ett aktivt arbete med kultur, på många sätt, i de pedagogiska verksamheterna ska vara ett viktigt inslag i vår barn och ungdomspolitik.

Styrelsen föreslår årsmötet/repslaget att besluta

Att anse motionen besvarad

Motion L1, Gratis entré på statliga muséer

2009-01-07T13:38:00.001+01:00

Motion till Arbetarekommuns årsmöte 2009

Gratis inträde på statliga museer

Under föregående mandatperiod infördes kostnadsfria inträden till landets statliga museer .Det var en mycket populär reform, som genomfördes av den dåvarande socialdemokratiska regeringen och som ledde till mer än fördubblat besöksantal på flera av museerna.

Men när alliansen tillträdde regeringsmakten efter valet 06 dröjde det inte länge förrän avgifterna till de statliga museerna återinfördes med varierande belopp för vuxna respektive pensionärer med vissa få undantag som t.ex. vid vissa lågfrekventa besökstider på vardagar . Endast för för barn-ungdomar upp till 18-19 år gratis inträde utom på t.ex Nordiska museets lekstuga 12-16, lördag-söndag Det kommunägda Stadsmuseet har även efter maktskiftet behållit den fria entrén.

Det stora utbud som finns av olika aktuella utställningar på museerna lockar många vuxna inte minst oss pensionärer till besök. Även små barn lockas att besöka ett museum och där få utforska en tidigare för dem okänd värld som tillhör oss alla. Tänk vad gratis inträde åtminstone på helgerna skulle kunna betyda för alla mor -farföräldrar eller kanske andra släktingar och närstående för deras möjligheter att kunna avlasta barnens föräldrar och samtidigt ge både sig själva och barnen en gemensam upplevelse.Det skulle vara en väg att överbrygga generationsgapet.

Vi föreslår att Stockholms Arbetarekommun beslutar

Att förskollärarna för de äldre barnen i förskolan initierar besök på de statliga museerna

Att verka för gratis museibesök genom att överlämna motionen till socialdemokraterna i RD:s kulturutskott

Stockholm den 9 november 2008
Gisela Ihrfors
Traneberg-Ålsten-Bromma Kvinnoklubb

Antagen som klubbens egen vid medlemsmöte den 9 november 2008.
Kristina Lejdström, ordförande

Motionen antagen vid möte med Bromma Broderskap den 25 november 2008-11-26.

S-kvinnor i Stockholm beslöt antal motionen som sin egen vid styrelsemöte 20 november 2008.
Maria Östberg Svanelind, distriktsordförande

motion Q09X För att nå full sysselsättning måste den ekonomiska politiken omprövas

2009-01-07T13:26:00.000+01:00

Förslag till utlåtande över motion Q09X För att nå full sysselsättning måste den ekonomiska politiken omprövas antagen av Handelsanställdas förbundskontors socialdemokratiska förening och Fackliga utskottet.

Motionärerna menar att den ekonomiska politik som kom att utvecklas som en följd av det tidiga 90 talets ekonomiska kris är oförenlig med socialdemokratins allt annat överskuggande mål full sysselsättning.

I inledningen av den nuvarande ekonomiska krisen menar motionärerna att det finns skäl att ompröva de ramar som dagens penning och finanspolitik sätter.

Motionärerna menar att dagens system i grunden bygger på nyliberala dogmer och att prisstabilitet sätts före sysselsättningsmålet. Inte minst de riktlinjer som getts riksbanken är enligt motionärerna felaktiga och otillräckliga i det fall man vill uppnå full sysselsättning.

Motionärerna uttrycker också kritik mot finanspolitiken. Där man menar att utgiftstak, saldomål samt balanskrav för kommuner och landsting inneburit kraftigt försämrade möjligheter för att bedriva en sysselsättningsfrämjande aktiv konjunkturpolitik.

Motionärerna menar att det i dagsläget är hög tid för arbetarrörelsen att gå tillbaka det den ekonomiska strategi som Rehn/ Meidner lanserade och som dominerade socialdemokratisk ekonomiskt tänkande fram till sextiotalet.

Arbetarekommunens styrelse tycker att det glädjande att man lyfter upp diskussionerna om vägvalen i den ekonomiska politiken. Självfallet skall olika ekonomiska dogmer och ”sanningar” alltid ifrågasättas och omprövas utifrån socialdemokratins långsiktiga ideologiska målsättningar. Målet för socialdemokratin är ökad rättvisa och jämlikhet. Ett samhälle där det grasserar hög arbetslöshet hotar självfallet våra mål och kommer istället leda till ökande klassklyftor. För socialdemokratin är målet självfallet arbete åt alla.

Samtidigt menar styrelsen att man inte kan kritisera 90 talets ekonomiska politik så förutsättningslöst som motionärerna gör. Det tidiga 90 talets kris var på många sätt väldigt annorlunda än den kris som vi ser oss avteckna sig framför oss nu. Då präglades Sverige av hög arbetslöshet, hög inflation och mycket svaga misskötta offentliga finanser. Sveriges reella praktiska valmöjligheter var mycket begränsade. Det ligger en hel del i vad Göran Persson sa när han hävdade att den som är satt i skuld är inte fri.

I dagsläget ser det åtminstone inledningsvis oerhört annorlunda ut. Tack vare socialdemokratins mycket framgångsrika arbete under senare halva av 90 talet så sanerades de svenska statsfinanserna. Inflationen är jämfört med det tidiga 90 talet betydligt mer hanterbar. Det gör att Sverige har betydligt större handlingsfrihet i dag.

En stor del av den ökande handlingsfriheten är paradoxalt nog följden av de normer, (som motionärerna kritiserar), för finanspolitiken som socialdemokratin använde i saneringsarbetet.
En av 80 och 90 talets lärdomar är att vi socialdemokrater aldrig kan tycka att dåliga offentliga finanser är ursäktliga eller ointressanta.

Dåliga offentliga finanser leder till besparingar i välfärdssektorn och till ökad ojämlikhet. Dåliga offentliga finanser försvagar dessutom den politiska demokratins möjligheter att göra sig gällande gentemot starka kapitalintressen.

Vad gäller motionärernas kritik av utgiftstaken så instämmer inte styrelsen i motionärernas resonemang. Det finns alltid möjligheter för riksdagen att fortlöpande ändra de gällande budgettaken. Budgettak är bra i den meningen att den tvingar fram seriösare prioriteringar mellan olika önskvärda insatser. Regeringar som är beroende av flera politiska partier får det betydligt lättare att värna den sammantagna budgeten när man arbetar med budgettak. Sen måste varje regering vara beredd att utifrån sina ekonomisk-politiska mål ompröva det gällande budgettaket.

Detta sagt så menar Arbetarekommunens styrelse ändock att det ligger mycket i motionärernas resonemang. Det är som sagt en helt annan situation idag. Både vad gäller den offentliga ekonomins styrka men också på hur den ekonomiska krisen ser ut den här gången. Det gör att styrelsen mot den bakgrunden instämmer i mycket av motionärernas slutsatser.

Arbetarekommunens styrelse föreslår Representantskapet att bifalla att satserna 1-7 och 9-11
Samt att besvara att sats 8.

FÖRSLAG TILL UTLÅTANDE TILL MOTION G02

2009-01-07T10:24:00.000+01:00

Motionärerna yrkar på
Att Stockholms läns landsting verkar för att alla pensionärer 65+ får motsvarande reseförmåner med kollektiva färdmedel som pensionärerna 65+ i Göteborg
Att Stockholms A-kommun verkar för rättvisa skatter för alla pensionärer genom att överlämna motionen till socialdemokraterna i Riksdagen.

Reseförmåner:
S-gruppen i Stockholms läns landsting har i sitt budgetalternativ 2009 angett att Enhetstaxan ska återinföras. Detta skulle för en pensionär innebära en kostnad, med förköpt resa, av 12,50 kr för en enkelresa och en tur- och returresa skulle kosta 25 kronor, inom hela Stockholms län och dygnet runt. Detta skulle alltså även gynna den pensionär som hämtar sina barnbarn vid 16-tiden på dagis eller som på morgonen måste åka för att ta hand om sjukt barnbarn.

Arbetarekommunens styrelse anser att ett återinförande av enhetstaxan bättre skulle gynna pensionärerna och deras närmaste.

Rättvisa skatter:
Äldreutskottet antog i februari 2008 ett uttalande mot skattediskrimineringen. Arbetarekommunens styrelsen ställde sig bakom detta uttalande, vilket presenterades bla på hemsidan. Äldreutskottet, tillsammans med länets Pensionärsutskott, sände brev till partistyrelsen med samma innebörd. I ”Investera i erfarenhet”, socialdemokratisk äldrepolitik, som presenterades 3 mars 2008 utlovas tydligt att när vi återfår makten så ska pensioner och arbetsinkomster beskattas lika.

Arbetarekommunens styrelse förslår årsmötet besluta

Att avslå första att-satsen och

Att anse andra att-satsen besvarad.

(Motionen hittar du här)

Catarina Carbell

FÖRSLAG TILL UTLÅTANDE ÖVER MOTION G01

2009-01-07T10:21:00.001+01:00

Motionären föreslår att Stockholms arbetarekommun ställer sig bakom motionens andemening och beslutar:

Att utarbeta strategi för att förbättra tillgängligheten för äldre invandrare inom äldreomsorgen och sjukvården.

Att Ge Transkulturellt centrum i uppdrag att ansvara för insamling av kunskaper om äldre invandrare och kompetensförsörjning för personalen inom sjukvården och äldreomsorg.
Att Bilda flera dagcentrer för äldre invandrare med kulturellt och etnisk beteckning

Vi har sedan många årtionden fått till oss invandrade från ett mycket stort antal länder och många av de invandrade har åldrats i vårt land men många har även flyttat hit på äldre dar. De som bott många år i Sverige har lärt sig svenska och det svenska samhället, men på äldre dar så glöms svenskan bort och hemspråket är det som är levande. Många äldre minns lättare från ungdomsåren, och nutiden finns inte så aktuell. Vi har under många år även fått till oss människor med svåra livsupplevelser, som kräver sin specifika psykiska kompetens eller mänsklig kuskap.

Landstingsgruppen har uppmärksammat en del av problemen med att vara äldre invandrad, och föreslår i sitt budgetalternativ att hälsosamtal ska erbjudas till äldre socialt utsatta som är yngre än 75 år. I budgeten föreslås också att äldrevårdscentraler återigen ska bli ett alternativ inom närsjukvården.

Styrelsen delar motionärens oro över att det på grund av svårigheter att kommunicera på olika språk kan uppstå missförstånd och missnöje – detta gäller även svenskfödda som ska kommunicera med de många invandrare som arbetar i servicesektorn. Mötet mellan människor från olika kulturer ställer särskilda krav på kvalitet och kompetens inom olika vård- och omsorgsyrken på grund av att kulturskillnaderna kan vara ganska stora.

Utbildning och kompetenshöjning av personalen är en väg att förbättra. En annan är att ekonomiskt stödja intresseorganisationer samt se till att samhället tar sitt ansvar för att det finns lokaler för föreningslivet. Detta har vi slagit vakt om i våra budgetalternativ i samtliga parlament.

Transkulturellt centrum har idag uppdraget att uppmuntra och bidra till hälso- och sjukvårdenspersonalens kompetensutveckling och ska vara ett kunskapscentrum. Här finns alltså redan idag mångårig kunskap att nyttja.

Arbetarekommunens eget Invandrarutskott och Äldreutskott har stor och mångårig erfarenhet och bör vara till stöd och hjälp i fortsatt utveckling av vårt politiska strategiarbete.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

Att bifalla första att-satsen och
Att anse andra och tredje att-satserna besvarade

(Motionen hittar du här)

Catarina Carbell

Styrelsens utlåtande över motion O09x - Är 200-årsminnet av 1809 års författning något att fira?

2009-01-07T10:18:00.000+01:00

Att republik ska införas är en socialdemokratisk grundtes. Makt, och i förlängningen inte heller egendom, ska inte ärvas. En förändring på det sätt som motionärerna beskriver tror dock styrelsen skulle innebära en debatt om monarkin som förmodligen skulle öka det folkliga stödet för monarkin. Att staten skulle ”stjäla” kungahusets egendomar på det sättet riskerar att stärka stödet för monarkin och göra det svårare att införa republik.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

Att motionen avslås

(Motionen når du här)

Jens Lundberg

Styrelsens utlåtande över motion O05x - Övergång till sommartid hela året

2009-01-07T10:16:00.001+01:00

Just på grund av de skäl som motionären anger har Sverige ett system med sommar och vintertid. Hälsoskäl och energibesparing. På sommaren får vi extra sol på kvällen och på vintern extra sol på morgonen.

Eftersom få människor är uppstigna på morgonen då solen går upp i juni senarelägger visolens uppgång genom att flytta fram klockan en timme. Däremot är betydligt fler människor vakna på kvällen då solen går ned, och vi får därmed en extra ljus timme under den vakna delen av dygnet.

Att fler människor är vakna under den ljusa delen av dygnet innebär energibesparingar, eftersom man inte behöver ha belysning i lika stor utsträckning. Sommartid påverkar också tillväxten, inte minst i detaljhandeln och restaurangbranschen. Vi stannar helt enkelt längre på restauranger och dylikt när det är ljust länge på kvällen. Dessutom kan man arbeta längre under eftermiddagarna/kvällarna, och ändå komma hem före mörkrets inbrott.
Systemet med sommartid är styrt av ett EU-direktiv. Att Sverige skulle bryta den europeiska samordningen och införa ett eget system skulle utöver de nackdelar som beskrivit här ovan dessutom ställa till besvär av den anledningen.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

Att motionen avslås

(Motionen når du här)

Jens Lundberg

Styrelsens utlåtande över motion O04 - Motarbeta främlingsfientlighet genom utbildningsinsatser

2009-01-07T10:14:00.001+01:00

Att mellan 1,5 och 4 procent kan stödjer Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar är givetvis alldeles för högt men att ge detta förhållandevis lilla hot en så särskild behandling tror styrelsen inte skulle vara effektivt. Givetvis bör partiets valutbildningar innehålla värderingsdiskussioner och strategi kring hur rasistiska partier bemöts. Det enskilt mest effektiva sättet att bemöta rasistiska partier är dock att erbjuda en politik som syftar till rättvisa och social jämlikhet. Detta bör vara Socialdemokraternas målsättning inför valet 2010, inte att ensidigt peka ut ett av flera hot för ökad rasism och differentiering i politiken. I styrelsens mening är den sittande regeringens politik med förslag om svenskkontrakt, politik där arbetare ställs mot arbetare och minskad internationell solidaritet ett större bidrag till ökade främlingsfientlighet än vad något främlingsfientligt småparti kan erbjuda.

Under mandatperioden efter valvinsten 2010 bör målet med politiken vara att möta rasistiska och främlingsfientliga partier genom politik som minskar klyftor och ökar förståelse.

Socialdemokraterna bör som parti uppmana föreningar att arrangera egna studiecirklar och delta i bland annat ABFs satsningar mot främlingsfientlighet som en del i utbildningssatsningarna inför valet 2010.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

Att motionen avslås

(Motionen hittar du här)

Jens Lundberg

Styrelsens utlåtande över motion O03 - Motion om postutdelning även på lördagar

2009-01-07T10:10:00.002+01:00

Posten är en av flera sektorer utsatt för den hegemoniska synen att marknaden är svaret på alla frågor. Det är därför viktigt att försvara postens ställning och ytterligare satsa på förtroendeskapande. Posten måste vara närvarande över hela landet och finnas till hands när den behövs. De förslag som läggs om att dela ut post mer sällan är helt fel steg att gå och liksom motionären skriver tvärtemot den utveckling som posten i andra europeiska länder går.
Att börja dela ut post till privatpersoner även på lördagar är ett sätt att öka förtroendet för posten och etablera en sektor där marknaden inte är svaret på alla frågor.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

Att motionen bifalls

(Motionen hitta du här)

Jens Lundberg

Styrelsens utlåtande över motion O01 - Står gravfriden runt Estonia i vägen för sanningen?

2009-01-07T10:06:00.002+01:00

Det har nu snart gått femton år sedan Estonia sjönk. Enligt eniga beslut från Estlands, Finlands och Sveriges regeringar, med stöd från alla omkringliggande länder förutom Tyskland, råder gravfrid över området där Estonia förliste. Styrelsen menar att bevarandet av gravfriden för de xxx avlidna är viktigare än att genomföra spekulativa dykningar med förmodligen efterföljande krav på bärgning av skeppet.

Det har gjorts en mängd olika utredningar, den finansierad av SSPA-konsortiet är bara en. De kommer till olika slutsatser och olika teorier cirkulerar, flera av dem i kategorin konspirationsteorier. Att ge syre till dessa vore olyckligt och skulle riva upp stora sår bland anhöriga och drabbade. Det finns ingen anledning för Sverige att riva upp beslutet om gravfrid för offren för Estonias förlisning och driva det gentemot de andra inblandade länderna.
Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta
Att motionen avslås

(Motionen hitta du här)
Jens Lundberg

Utlåtande över motion E06 – giltigheten på gamla förköpshäften

2009-01-06T17:43:00.001+01:00

Motionären kräver i sin motion att biljetter som köps i SL-trafiken ska ha en obegränsad giltighetstid. Styrelsen menar visserligen att motionären argumenterar elegant för sin sak, men ser ändå ett antal praktiska problem med förslaget som gör att vi föreslår årsmötet att avslå motionen.

Det största problemet med förslaget är som styrelsen ser det att det skapar en oöverskådlig flora av biljetter. Hur spärrvakter, kontrollanter och busschaufförer ska kunna förväntas ha kunskap om hur en giltig enkelbiljett från mitten av 80-talet såg ut har styrelsen svårt att förstå. Den typ av konfliktfyllda situationer som motionären beskriver riskerar alltså snarare att öka än att minska när enskild personal istället kan hamna i dispyter om huruvida en viss biljett är verklig eller inte.

Rent ekonomiskt är det dessutom heller inte så att priset på biljetterna endast förändras i takt med samhällets prisutveckling i stort. Sl-taxan fastställs årligen politiskt av Stockholms läns landstingsfullmäktige. Styrelsen tycker då att det finns en demokratisk poäng i att den taxa som faktiskt fastställs demokratiskt av landstingsfullmäktige också får så stort genomslag som möjligt. Och även om det som motionären påpekar säkert är så att det ofta är en väldigt dålig idé att ha pengarna investerade i oanvända SL-biljetter istället för instoppade på banken kan man därför heller inte helt bortse från problemet med hamstring som skulle uppstå med motionärens förslag.

Styrelsen tycker att SL bör eftersträva ett så enkelt och genomskinligt taxe- och biljettsystem som möjligt. Så länge bolaget är tydligt mot resenärerna med vad som gäller ser vi därför inga problem med att även begränsa giltigheten av gamla färdbevis.

Vi föreslår därför årsmötet besluta

Att avslå motion E06

(motionen hittar du här)

Utkast till svar motion E03 Utformningen av de bilar som används av vakter i SL-trafiken

2009-01-06T17:24:00.002+01:00

Motionären tar upp ett praktiskt problem som rör den angelägna frågan om tryggheten för resenärer och anställda i SL-trafiken. Motionären föreslår att de väktare som anlitas av SL för att understödja vid ordningsproblem på olika sätt bättre inlemmas i den ordinarie SL-trafiken. Främst handlar detta om väktarbilarnas utseende och deras kommunikationsutrustning.

Styrelsen tycker att det är oerhört viktigt att det både är väldigt tydligt vilken personal som har befogenheter och ansvar gällande tryggheten i SL-trafiken, samt att all kommunikation runt dessa viktiga frågor sker så snabbt och smidigt som möjligt. De problem motionären lyfter fram anser styrelsen vara viktiga att lösa.

Däremot anser inte styrelsen det vara en uppgift för representantskapet att ta ställning till exakt hur SL exempelvis organiserar kommunikationen mellan väktarbilar och bussar. Istället förslår vi att årsmötet genom att sända motion och utlåtande vidare till våra representanter i SL:s styrelse på så sätt uppmärksammar dem på problemet.

Styrelsen föreslår därför årsmötet besluta

Att sända motion jämte utlåtande vidare till s-gruppen i SL:s styrelse för fortsatt handläggning
Att därmed anse motionen besvarad

(motionen hittar du här)

Utlåtande motion E02 Tidigarelagd sänkning av fossila koldioxidutsläpp från kollektivtrafiken

2009-01-06T17:21:00.004+01:00

Motionären menar att SL genom att använda sig av så kallat syntetiskt diesel skulle kunna gå att snabba på den angelägna övergången till förnyelsebara bränslen för SL:s fordon. Huvudargumentet för detta är att detta drivmedel går att använda även i de äldsta delarna av SL:s fordonsflotta.

Styrelsen delar tyvärr inte motionärens optimistiska uppfattning om möjligheterna att redan idag använda sig av syntetiskt diesel som ett CO2-neutralt bränsle. Vi vill erinra om att syntetisk diesel idag framställs företrädesvis ur naturgas. Även om det är möjligt att det i framtiden kommer att göra det finns det idag inget förnyelsebart syntetiskt diesel (dvs framställt ur biomassa) på marknaden.

Självklart är det dock viktigt att vi nogsamt följer utvecklingen. Den socialdemokratiska uppfattningen är och bör vara att SL:s omställning till förnyelsebara drivmedel ska ske så fort som möjligt. Att följa utvecklingen vad gäller syntetiskt diesel är därför viktigt – på samma sätt som det också är det att följa den tekniska utvecklingen vad gäller andra miljövänliga drivmedel.
Motionärens krav att all diesel som köps in från och med senast 2012-12-31 ska vara producerat på förnyelsebara råvaror är därför tyvärr inte möjligt att bifalla. Styrelsen föreslår årsmötet att besluta

Att avslå motion E02

(motionen hittar du här)

Gemensamt utlåtande över motionerna E01, E04, E05, E07 - om SL-taxan

2009-01-06T17:15:00.004+01:00

De fyra motionerna E01, E04, E05 och E07 tar alla upp olika förslag som gäller förändringar av SL-taxan. E07 kräver att socialdemokraterna ska driva att vi redan nästa mandatperiod inför nolltaxa i SL-trafiken. E05 vill ha avgiftsfri kollektivtrafik för pensionärer, och E04 lyfter fram taxan för ungdomar utan att komma med något konkret förslag. Motion E01 vill ha en tidsdifferentierad taxa, då det ska vara avgiftsfritt att åka med SL på de tider där trafiken underutnyttjas, men kosta på övriga tider.

Stockholms arbetarekommuns representantskap har vid ett flertal tillfällen diskuterat den framtida utformningen av SL-taxan. Krav på att införa nolltaxa har vid ett flertal tillfällen avslagits. Samtidigt har det också varit tydligt att Stockholms arbetarekommun förespråkar en låg och enhetlig taxa i SL-trafiken. Denna åsikt har också gett avtryck i praktiken, och förra mandatperioden drev socialdemokraterna exempelvis igenom den populära enhetstaxan på enkelbiljetter inom SL (en reform som den borgerliga majoritet som tog över efter valet 2006 tyvärr omedelbart rev upp).

Att frågan om SL-taxan är ett levande debattämne i Stockholm arbetarekommun är inget konstig. Prissättningen av SL-trafiken är ett strategiskt viktigt redskap när det gäller att nå både miljö- och tillgänglighetsmål i regionen. Som ofta påpekas är det visserligen så att andra faktorer – som kvalitet och tillgänglighet på trafiken – är enskilt viktigare när det gäller huruvida människor väljer att åka med SL eller inte. Men det innebär inte att taxan saknar betydelse.

Som den breda floran av motioner till årets årsmöte visar finns det också fler perspektiv på denna fråga än bara exakt hur mycket en biljett eller ett kort ska kosta. Årets motionärer tar ju upp såväl differentiering mellan olika resenärsgrupper (äldre och yngre)samt över dygnet (mellan hög och lågtrafik). Traditionellt sett har socialdemokratin i Stockholm varit skeptisk till att differentiera taxorna alltför mycket (utöver den pensionärs- respektive ungdomsrabatt vi har idag). Vi kan dock se att partivänner i andra delar av landet gjort andra prioriteringar – exempelvis är kollektivtrafiken i Göteborg numer avgiftsfri för pensionärer under vissa tider. Frågan om var gränsen för ungdomsrabatten ska infinna sig samt frågan om rabatterade resor för studenter är två andra exempel som varit aktuella även i Stockholm.

Styrelsen menar att det finns all anledning för socialdemokratin att ha en framåtsyftande och radikal politik när det gäller SL-taxan. Visserligen vill vi återigen understyrka det som representantskapet vid åtskilliga tillfällen slagit fast – att en taxepolitik också måste vara realistisk och att krav på omedelbar nolltaxa därför inte är aktuella. Men styrelsen menar att det även bortsett från detta krav finns stort utrymme att formulera en politik som bättre möter framtidens utmaningar i SL trafiken än den taxehöjningspolitik som idag praktiseras av den moderatstyrda majoriteten i Stockholms läns landsting.

Frågan om den framtida SL-taxan är dock inget som berör endast medborgarna i Stockholms kommun. SL finns i hela regionen och en stark taxepolitik måste därför vara förankrad i hela länet. Styrelsen menar därför att det bästa sättet att komma framåt i denna fråga är styrelsen får i uppdrag att inbjuda Stockholms läns socialdemokratiska partidistrikt i ett gemensamt arbete med att formulera en långsiktig strategi för hur socialdemokratin ska se på SL-taxan i framtiden. De frågeställningar som motionerna aktualiserar kan då med fördel vävas in i detta arbete. En sådan grupp bör också ta i beaktande de ekonomiska utmaningar som såväl Storstockholms lokaltrafik som huvudmannen Stockholms läns landsting står inför under de kommande åren.

Styrelsen föreslår därför representantskapet besluta

Att styrelsen ges i uppdrag att bjuda in länets partidistrikt i en gemensam arbetsgrupp med uppdrag att formulera en långsiktig strategi för hur socialdemokratin ska se på framtidens SL-taxa
Att resultatet av detta arbete ska återrapporteras på till representantskapet
Att samtliga motionerna E01, E04, E05, E07 samt styrelsens utlåtande bifogas till arbetsgruppen
Att anse motion E07 avslagen
Att i övrigt anse motionerna E01, E04 och E05 besvarade

(motionerna hittar du här)

motion H05 Om sjukhusens öppettider

2009-01-06T12:25:00.000+01:00

Förslag till utlåtande över motion H05 Om sjukhusens öppettider från Kastilianska Socialdemokratiska föreningen och Invandrarutskottet.

I motionen pekar man problemet med de orimliga och växande köerna till sjukvården i Stockholms län. Samtidigt noterar man att operationssalar och behandlingsrum inte utnyttjas fullt ut. Man kräver att det undersöks om det går att öka öppettiderna och därigenom ge fler människor möjlighet till behandling.

Styrelsen delar motionärens frustration över dagens situation.

Vi kan samtidigt konstatera att en del åtgärder vidtogs redan under förra mandatperioden av vårt parti. Bland initierades skifttjänstgöring vid radiumhemmets strålbehandlingsverksamhet.

Mer åtgärder behöver emellertid sättas in. Det kan handla om att skapa mer behandlings- och operationskapacitet i form av nya och mer ändamålsenliga lokaler, men det kan också vara fråga om att försöka nyrekrytera personal. Det råder exempelvis stor brist i landstinget på operationssjuksköterskor.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet att bifalla motion H05 samt att översända motion och utlåtande till den socialdemokratiska landstingsgruppen

Förslag till utlåtande över motion H02 Ompröva beslutet om nya Karolinska sjukhuset

2009-01-05T12:02:00.000+01:00

Förslag till utlåtande över motion H02 Ompröva beslutet om nya Karolinska sjukhuset från SLL anställdas socialdemokratiska förening och Hökarängens socialdemokratiska förening.

Motionärerna ifrågasätter ifall beslutet att bygga ett nytt universitetssjukhus i Solna är riktigt ur såväl finansieringsaspekten men också ifall man bedömt framtida vårdvolymer korrekt. Man efterlyser också hur ett eventuellt nytt universitetssjukhus ska fungera ihop med resten av vårdstrukturen i länet.

Styrelsen vill för sin del anföra följande. Diskussioner om vad som ska hända med Karolinska universitetssjukhusets byggnader i Solna har pågått sen det tidiga 90talet. Klart är att merparten av de befintliga husen som uppfördes strax efter andra världskriget idag befinner sig i ett bedrövligt skick. Det går inte i längden att fortsätta bedriva modern framtidsinriktad universitetssjukvård utan vidta åtgärder på Solnaområdet.

Ett alternativ, som är möjligt, är att låta renovera och upprusta det befintliga sjukhuset. Kostnaderna för en sådan åtgärd beräknades i mitten av 90 talet till ca 12 miljarder kronor.

I det läget valde den socialdemokratiska landstingsgruppen att förorda en ny universitetssjukhusanläggning.

Vi tog initiativ till en formgivningstävling som resulterade i att landstingsfullmäktige i full enighet beslutade att man förordar uppförandet av ett nytt universitetssjukhus. Bakgrunden till det beslutet är dels att landstinget hur som helst inte kan komma ifrån stora investeringskostnader i Solna. Dels att en ny anläggning i sig kan medföra att Stockholmsregionen får tillgång till en mer modern anläggning som också kan utformas i nära samarbete med Karolinska institutet.

Till saken hör att universitetssjukhus inte bara har stor betydelse för medborgarnas tillgång till högspecialiserad vård. Det har också stor betydelse för såväl medicinsk utbildning men också för den medicinska forskningen. Inte minst den för mälardalen och sysselsättningen viktiga läkemedels- och medicinsktekniska branschen skulle gynnas kraftigt i det fall Stockholm får ett nytt modernt universitetssjukhus.

Motionärerna utrycker några skäl till varför beslutet bör omprövas som styrelsen särskilt vill bemöta.

- Det råder finansiell kris och lågkonjunkturen står för dörren.

Mot detta kan anföras att det troligtvis blir billigare för landstinget att bygga i en lågkonjunktur. Det är också klassisk socialdemokratisk ekonomisk politik att möta nedgångar i ekonomin med hjälp av stora offentliga investeringar.

– Den borgerliga majoriteten har beslutat att sjukhuset ska uppföras som ett OPS projekt (Offentlig-privat samverkan).

Detta har vi socialdemokrater motsatt oss av två skäl. Det ena är därför att makten över viktig sjukvårdsinfrastruktur går över i privata händer. Det andra är därför att vi är övertygade om att det är sämre finansieringslösning än att landstinget självt lånar upp till investeringen. Paradoxalt nog medför den finansiella krisen att OPS finansieringen ter sig alltmer omöjlig i praktiken. Självfallet ska socialdemokraterna fortsatt motsätta OPS som finansiering även framgent vad gäller Nya Karolinska sjukhuset.

- Man bör redovisa hur det nya sjukhuset ska fungera ihop med resten av vårdens sjukvårdsstruktur och man bör överväga om antalet vårdplatser är tillräckligt.

Här har motionärerna en poäng och det arbetet pågår för fullt för närvarande. Med tanke på den mycket snabba medicinsk-tekniska utvecklingen så kan man konstatera att innehålet i begreppet högspecialiserad sjukvård (som skall bedrivas på universitetssjukhus) förändras mycket snabbt. Det gör att det är en fördel om man kan vänta så långe som möjligt med att bestämma exakt vika verksamheter som skall bedrivas inom universitetssjukhusets väggar. Trotts detta, så har det arbetet inletts.

Vad gäller antalet sängplatser så finns det skäl att tro att landstinget i Stockholm behöver öka antalet sängplatser ytterligare. Inte minst den kraftigt ökande befolkningen i vår region talar för detta. Frågan är dock om det behovet ska tillgodoses av ett universitetssjukhus eller om det inte är fler och större ”vanliga” sjukhus som landstinget också kommer behöva i framtiden? Den viktiga frågan kan dock inte ställas i motsatts ställning till att landstinget i dagsläget står inför helt nödvändiga och trängande investeringar i nya universitetssjukhus byggnader.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet att avslå motion H02

motion H01 Stärkt barnperspektiv i Hälso- och sjukvården

2009-01-04T17:13:00.000+01:00

Förslag till utlånade över motion H01 Stärkt barnperspektiv i Hälso- och sjukvården från Adolf fredriks socialdemokratiska förening och Allmänna kvinnoklubben.

Motionen tar upp frågan om barn till föräldrar som lider av psykisk ohälsa. Man konstaterar att psykiatrin alltför ofta missar att ge barnen stöd och hjälp i en för dem ofta mycket bekymmersam situation. Många barn som lever i en riskfylld miljö där självanklagelser och stor oro kan komma att skada barnen ifråga. Barnen behöver synliggöras och såväl PBU som skola/socialtjänst måste beredas möjlighet att stöda de berörda.

Motionären påpekar att en förändring av hälso- och sjukvårdslagen i syfte att förstärka barnens rättigheter i sammanhanget träder i kraft från den 1 juli 2009. Detta är dock inte tillräckligt utan konkreta åtgärder måste vidtas redan nu i landstinget. Bland annat kräver man att det i dokumentationssystemet kring den sjuke klart ska framgå ifall denne har minderåriga barn. Detta för att möjliggöra eventuella stödinsatser från PBU och skola/socialtjänst.

Styrelsen anser att motionen är angelägen. Det råder tyvärr inget tvivel om att alltför många barn till de som lider av psykisk ohälsa far illa. Det bör åtgärdas dels genom att PBU ges tillräckliga resurser. Idag är barnsjukvården och i synnerhet barnspsykiatrin präglad av skandalöst långa köer. Vidare bör man från landstinget och kommunerna i regionen förstärka samarbetet och stödet till de berörda barnen. En första förutsättning är dock att man faktiskt håller reda på vilka ungarna är.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet att bifall motion H01

J04 och J06 Utlåtande "Förstärk hyresgästernas rättskydd vid ombildning av hyresrätter (J04) samt Motion om att stärka rättssäkerheten för de...(J06)"

2009-01-03T16:44:00.004+01:00

"Förstärk hyresgästernas rättskydd vid ombildning av hyresrätter (J04) samt Motion om att stärka rättssäkerheten för de personer som väljer att inte köpa sin lägenhet vid fastighetsombildning (J06)"

Styrelsen instämmer tillfullo med motionärernas analys kring problem med ombildning.

Den utvärdering som gjordes efter ombildningarna mellan 1998 och 2002 visade med all tydlighet att det var vinsten som var den avgörande drivkraften. Det är klart att också nu är det många som sett chansen att tjäna en rejäl hacka på sin bostad. Ser man till de kvadratmeterpriser värderingar landat på och jämför med genomsnittspriser i så kan man uppskatta att det, trotts fallande konjunktur, kan röra sig om en vinst på ca 25-30 procent. En vinst som du naturligtvis inte kan ta ut förrän då du flyttar därifrån.

Men det är också så att många boenden i allmännyttan trivs och vill gärna bo kvar som allmännyttiga hyresgäster. Andra kommer inte heller ha råd, eller beviljas banklån.

Det som nu sker är att hyresgäster på många ställen tvingas till att bli hyresgäster till sina grannar. Grannarna i sin tur kommer att ha fått betala även för hyresgästens lägenhet. Detta skapar stora motsättningar eftersom bostadsrättsinnehavare vet att dom kan få ner sina egna kostnader genom att sälja hyresgästers lägenheter. Dessutom måste dom lagstadgat erbjuda service och underhåll till dem.

Naturligtvis skulle vi helst sett att borgarnas massiva bostadsrättsomvandling aldrig genomförts. Vi sitter här likt ett moment 22 där vi faktiskt förslagit skydd för hyresgäster och belyst oegentligheter i ombildningar som vi i grunden varit emot. Oavsett vilka förslag vi kommer med så möts dom dock med kalla handen. När vi väl kommer till makten 2010 så kommer frågan inte vara aktuell eftersom vi inte kommer att ombilda på det sätt som nu skett.

För att lindra effekten för allmännyttiga hyresgäster har vi bland annat föreslagit att de allmännyttiga bostadsföretagen utreder huruvida det är möjligt att åstadkomma en form av blandboende där man helt enkelt har två ägare till fastigheten och avtalar vid försäljning om skötsel och underhåll. På så sätt skull de som vill köpa loss sin lägenhet får göra det medan de som vill fortsätta hyra sin lägenhet kan göra det. och då hyr den av den överordnade ägaren: det ursprungliga allmännyttiga bostadsföretaget. Då slipper de som vill fortsätta hyra sin lägenhet, hyra den av sina grannar, vilket ofta är källan till slitningar.

Vi har också vid ett otal tillfällen tagit upp O-seriositeter i stadshus AB och i bostadsbolagens styrelser. Många är de tillfällen då vi nämnt att allt inte gått rätt till. Vi har gång på gång rapporterat tvivelaktigheter till stadens revisorer som hänvisat till en kommande utvärdering.

Vi ska naturligtvis fortsätta att kräva uppföljning, åtgärder och regelverk för att ombildning ska ske på seriöst och ansvarsfullt sätt. Men vi ska också sätta stopp för ombildningarna när vi kommer till makten 2010.

Med hänvisning till ovanstående föreslås årsmötet besluta

Att motionerna anses besvarade

J 05 Utlåtande "Bostadspolitik för Stockholm"

2009-01-03T16:42:00.000+01:00

Vi socialdemokrater har alltid sett bostaden en social rättighet och en del av den generella välfärden. Men det förutsätter också ingrepp i bostadsmarknaden som gör det möjligt för vanliga löntagarhushåll att ha en bättre bostad än vad de skulle få av en helt opåverkad marknad.

Styrelsen instämmer i mångt och mycket med motionären

Motionären menar dock att Boverkets regler för bostadsbyggande slopats. Detta är inte helt med sanningen överensstämmande. Reglerna har snarare förändrats i syfte att kunna erbjuda mer moderna och yteffektiva lösningar som blir både billigare och möter upp bättre mot efterfrågan än tidigare. Konsekvenserna av förändringarna måste naturligtvis nogsamt följas men måste också acceptera att människors behov förändras över tid.

En fungerande bostadsmarknad kräver rörlighet med blandade upplåtelseformer och storlekar i alla delar av staden. Detta är naturligtvis lättare sagt än gjort. Styrelsen har därför initierat ett arbete tillsammans med länets partidistrikt om en gemensam bostadspolitik för att möte framtidens behov. Bostadsmarknaden är precis som arbetsmarknaden regional, detta blir särskilt tydligt när man talar med länets invånare som inte bryr sig särskilt mycket om man bor i Spånga, Solna eller Sundbyberg. Det är boendemiljön och avståndet till jobbet och city som är avgörande.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta

Att bifalla att-satserna 1, 2, 4, 5, 6, 7

Att besvara att-satserna 3 och 8

J 02-03 Utlåtande "Ställ krav på de allmännyttiga bostadsbolagen"

2009-01-03T16:40:00.001+01:00

Motion J02 och J03 tar upp den viktiga frågan kring ungas problem att komma in på bostadsmarkanden.

Styrelsen kan inte annat än instämma i att unga människors inträde på bostadsmarknaden är bekymmersamt. Det enskilt största problemet är att utbudet av hyresrätter är för litet. Därtill har vi i Stockholm en högerkoalition som enträget har låtit ombilda hyresrätter till bostadsrätter till vrakpriser.

Till och med den deadline som den moderatledda majoriteten satt ut under hösten 2008, så har ca 5 600 hyresrätter redan blivit bostadsrätter och ytterligare ca 12 300 har fått erbjudande och ytterligare ca 15 300 har lämnat intresse för detsamma. Totalt kan 33 219 allmännyttiga hyresrätter ha blivit bostadsrätter innan den här mandatperiodens slut.

De allmännyttiga bostadsbolagen har sedan införandet av dagens bostadsförmedling tillämpat en modell där man i princip godkänner alla hyresgäster förutsatt att man har tillräcklig kötid för att bli aktuell för en lägenhet. Undantaget har varit nyproduktion där man ställt krav på att max en tredjedel av inkomsten får gå till hyran.

Under 2007 införde högerkoalitionen en modell med högre godkännandekrav för vissa lägenheter och områden (läs nyproduktion, miljonprogram och områden där sysselsättningsgraden är låg).

I praktiken är det tre krav som ställs:

För det första att inkomst skall stå i proportion till den aktuella lägenhetens hyresnivå (tre gånger årshyran för den aktuella lägenheten). Som inkomst räknas inkomst av eget arbete, studiebidrag, bostadsbidrag, underhållsbidrag, A-kassa eller motsvarande. Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) eller motsvarande försörjning likställs i detta sammanhang inte med inkomst. Om inkomst inte står i proportion till den aktuella hyresnivån så kan hyresgäst ändå godkännas med hjälp av borgen.

För det andra handlar det om referenser från tidigare boende. Den sökande skall ha haft eget kontrakt, eller av fastighetsägare godkänt andrahandskontrakt, i minst sex månader samt kunna uppvisa goda boendereferenser från detta boende. Undantag på kravet gällande eget boende kan ske för t ex hemmavarande ungdomar, sammanboende och dylikt dock ej inneboende.

För det tredje handlar det om Kreditvärdighet. Om den sökande har betalningsanmärkningar sker en individuell prövning om han/hon trots dessa kan godkännas som hyresgäst. Vid denna prövning beaktas särskilt antalet betalningsanmärkningar samt ålder på dessa. Den sökande får inte ha anmärkningar som är relaterade till tidigare boende.

Reglerna tar väl hänsyn till unga stockholmares situation utifrån det begränsade utbudet av bostäder. Vi socialdemokrater har dock motsatt oss dessa regler därför att dom stänger ute andra grupper såsom flyktingar och nyinflyttade utan erfarenheter på den svenska bostadsmarkanden.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta att

Anse motionerna J02 och J03 besvarade

Motion I (utbildning) 06 - Den gemensamma skolan

2009-01-02T16:44:00.001+01:00

Den gemensamma skolan - för alla barns bästa
Skolan skall spegla vår syn på hur ett samhälle skall fungera och upplevas. Den skall utgå från alla människors lika rätt och värde, genom ett eget ansvarstagande och omtanke om varandra. Den ideala skolan är en skola där barn från alla samhällsklasser, olika etniskt ursprung och oavsett behov av särskilt stöd kan studera tillsammans för att i trygghet och genom demokratiska arbetsformer få goda kunskaper.

Värdet av idén om den gemensamma skolan har ökat i det mångkulturella samhälle vi nu lever i. Att låta barn från tidig ålder och genom hela sin skoltid få möta barn som lever under andra villkor och lära sig förstå och uppskatta dem som sina kamrater är ovärderligt. Det är en förutsättning för att vi framgångsrikt skall kunna bygga ett hållbart samhälle. Särskilt värdefullt i denna utbildningsgemenskap är den inspiration till kunskapssökande som elever med stora kunskaper på olika områden kan ge till dem som av skilda skäl ännu inte blivit tillräckligt studiemotiverade.

Avgörande för att vi bland medborgarna skall få starkt stöd för vår idé om den gemensamma skolan är, att alla kommunala skolor är bra skolor. Skolan måste tilldelas de resurser som behövs för att varje elev skall kunna gå ut med godkända betyg och som också ger möjlighet till vidare studier. Skolans medarbetare och ledare måste ha kunskap, förmåga och möjlighet att utifrån ett öppet sinnelag alltid sätta eleven i centrum. De skall se sig själva som lärande individer och vara öppna för nya pedagogiska idéer.

Därför får vi inte misslyckas med att utveckla kvaliteten i den kommunala skolan. Då löper vi risken att många av de mer studiemotiverade eleverna lämnar denna till förmån för de fristående skolorna. Det blir då svårt för lärarna i kommunens skolor att utveckla verksamheten eftersom de studiemotiverade eleverna är så viktiga i sin roll att inspirerar sina kamrater till att skaffa sig nya kunskaper.

Förändringen av skolan har varit stor sedan nittiotalets början. Valfriheten och mångfalden när det gäller driftsformer har ökat. Socialdemokraterna har själva bidragit till denna utveckling, på gott och på ont. Politiken har sitt ursprung i vissa fall välgrundad kritik mot den svenska skolan och en ökad efterfrågan om större valfrihet i välfärden. Men den socialdemokratiska politiken på detta område har tyvärr ibland präglats av politisk naivitet. Från att ha varit ett komplement i begränsad omfattning har det nu växt till en omfattning som hotar den gemensamma skolan.

Många har inte insett vidden av marknadsmekanismen som sätts i rörelse när skolan blir ”en välfärdsmarknad”. Etableringen av skolor styrs av hur många aktörer, företag och olika former av föreningar som visar intresse att driva skolor. Tilldelning av resurser styrs av en skolpeng lika för alla, oavsett behov.

Marknadsmekanismer gör att det blir olönsamt att satsa på de elever som är i behov av särskilt stöd. Vi känner själv till tillfällen där fristående skolor har muntligen framfört tvekan till att välkomna barn med inlärningssvårigheter. Under hösten 2008 har Sveriges Radio Ekoredaktion också påvisat detta. En rundringning till 50 fristående skolor visade att en majoritet av skolorna har sagt sig inte kunna ta emot barn med ADHD. Vi är på väg mot en utveckling där det blir skolan som väljer barnen, inte tvärtom.

Socialdemokraterna har dock under sin tid i regeringen försökt att mildra dessa effekter, men inte fått parlamentariskt stöd för att genomföra detta. På senaste tiden har tom även vissa borgerliga politiker reagerat på utveckling på skolområde.

Vad vill vi då göra åt detta?
Den svenska skolan ska vara en skola där alla barn och ungdomar sätts i centrum. Därför måste ett system utformas som värnar om likvärdig skola för alla, oavsett föräldrars val. Den tendens till sorteringsskola som vi ser måste motverkas.

Vi varken kan eller vill dag avskaffa de fristående skolor. Men med en stark framväxt för de fristående skolorna är risken påtaglig att utbildningen i många kommuner blir en mer segregerande än integrerande kraft i samhället. Vi ser denna tendens i den stadsdel vi själva bor i. Starka och aktiva föräldrar ”väljer bort” de kommunala skolorna i Bagarmossen till förmån för fristående skolor i andra delar av staden. Det tycker vi är synd och vi är oroande över vad det kommer att innebära på sikt. Skolan är en självklar mötesplats för både barn och vuxna och är viktiga för att en stadsdel ska kunna utvecklas positivt.

Skolverkets inflytande över vilka som får tillstånd att starta fristående skolor måste reduceras. Det kommunala självstyret och den kommunala kontrollen över de fristående skolorna måste skärpas. Så länge en fristående skola drivs med skattemedel skall kommunen utöva kontroll och ha inflytande på skolans undervisning och resultat. Kommunen måste ha de styrmedel som behövs för att garantera att alla barn ges möjlighet till en likvärdig och bra undervisning och att kostnaderna per elev hålls på en rimlig nivå. Därför måste kommunen kunna reglera verksamheten för att kunna leva upp till en sådan garanti. Samma regler skall gälla för fristående skolor som för kommunala skolor. Resursfördelningen skall garantera ekonomiskt likvärdiga villkor såväl för kommunala skolor som för fristående skolor.

Däremot ska vi verka för att möjligheten att bedriva fristående skolor på religiös grund upphör. Vi anser skolans värdegrund ska vara lika för alla och undervisningen ska ge en allsidig belysning av samhället. I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir skolan som mötesplatserna mellan olika kulturer och religioner ovärderlig för att skapa ett samhälle fritt från fördomar.

Inför valrörelsen 2010 är det därför viktigt att frågan om kommunala skolor och fristående skolor diskuteras, som ovan, utifrån följande perspektiv:
Integration – Segregation
Valfrihet
Kostnader för kommunens och dess skattebetalare

Det är viktigt att ständigt framhålla att valfrihet för vissa grupper kan leda till att andra gruppers valfrihet reduceras. Detta kan t ex bli fallet när en fristående skolas etablering i ett område innebär att det blir nödvändigt att lägga ner en väl fungerande och av många uppskattad kommunal skola.

När det gäller att godkänna de fristående skolorna måste en förändring ske.. Kommunerna har idag det övergripande ansvaret för alla barn och ungdomars skolgång, oavsett huvudman av den enskilda skolan. Därför måste beslut om eventuell etablering av fristående skolor fattas i samband med alla andra beslut om kommunens skolorganisation och resursfördelning. Dessa beslut bör fattas av kommunens högsta beslutande organ.

Därmed måste Skolverkets avgörande inflytande över vilka som får tillstånd att starta fristående skolor minska. Förändringen skall innebära att efter Skolverkets bedömning om en fristående skola uppfyller givna krav, skall kommunen ha det slutliga avgörandet om skolan skall kunna starta. Detta ska ske utifrån en samlad bedömning. t ex grundad på konkurrens mellan ett antal fristående skolor. Detta förutsätter en förändring i skollagen och alltså ett riksdagsbeslut med denna innebörd. Arbetarekommunen måste därför uppdra åt våra riksdagsledamöter att driva denna fråga.

Kraven vid upphandling av fristående skola bör vara,
– att någon av kommunen utsedd representant ska ingå i styrelsen för den fristående skolan
– att bolaget eller annan huvudman som driver den fristående skolan ska kunna granskas av den kommunala revisionen.
- att samma meddelarfrihet (rätten att anonymt påtala brister)som gäller i den kommunala verksamheten också ska gälla i dessa verksamheter.
– att eventuellt övertagande av kommunal skola ska ske på marknadsmässiga villkor.

Kommunen bör även utarbeta planer för hur kommunen bör agera i den händelse huvudmän för fristående skolor som kommunen godkänt t ex går i konkurs eller köper upp varandra.

Arbetarekommunen bör även uppdra åt våra riksdagsledamöter att verka för att möjligheten att bedriva fristående skolor på religiös grund upphör.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår Bagarmossens socialdemokratiska förening att

att socialdemokraterna verkar kommunernas inflytande över etablering av fristående skolor ökar, eftersom det är kommunerna som idag ansvarar för skolans verksamhet och resursfördelning. Förändringen skall innebära att efter Skolverkets bedömning om en fristående skola uppfyller givna krav, skall kommunen ha det slutliga avgörandet om skolan skall kunna starta. Detta ska ske utifrån en samlad bedömning, som görs av kommunens högsta beslutande organ. t ex grundad på konkurrens mellan ett antal fristående skolor. Detta förutsätter en förändring i skollagen och alltså ett riksdagsbeslut med denna innebörd. Arbetarekommunen måste därför uppdra åt våra riksdagsledamöter att driva denna fråga.

att kraven vid upphandling av fristående skola bör vara,
– att någon av kommunen utsedd representant ska ingå i styrelsen för den fristående skolan
– att bolaget eller annan huvudman som driver den fristående skolan ska kunna granskas av den kommunala revisionen
- att samma meddelarfrihet som gäller i den kommunala verksamheten också ska·gälla i dessa verksamheter.
– att eventuellt övertagande av kommunal skola ska ske på marknadsmässiga villkor.

Att Stockholms arbetarkommun uppdrar till sina kommunala företrädare att förmå Stockholms stad att utarbeta planer för hur kommunen bör agera i den händelse huvudmän för fristående skolor som kommunen godkänt t ex går i konkurs eller köper upp varandra.

att Stockholms arbetarkommun ger våra riksdagsledamöter att verkar för att möjligheten att bedriva fristående skolor på religiös grund upphör.

Förslag utlåtande I (utbildning) 06 - Den gemensamma skolan.

2009-01-02T16:41:00.001+01:00

Förslag till utlåtande motion I06 – Den gemensamma skolan.

Motionärerna betonar värdet av den gemensamma skolan och vikten av att alla kommunala skolor håller hög kvalitet och utvecklas. Styrelsen anser att motionen på ett bra sätt beskriver skolpolitikens utmaningar. Det är nödvändigt att alla kommunala skolor ges möjlighet att vara riktigt bra skolor och att det finns resurser för elever med skilda behov. Det är också nödvändigt att öka det kommunala inflytandet över de fristående skolorna. Kommunen bör ges ett avgörande inflytande över beslutet om en ny skola skall etableras. Insynen i fristående skolors verksamhet bör vara lika stor som inom de kommunala och de fristående skolorna bör delta i jämförelser och uppföljningar, liksom följa samma regler som de kommunala. De krav som anges i motionen är möjliga krav att ställa och bör kanske även kompletteras/ändras men ytterligare krav.
När det gäller fristående skolor på religiös grund så delar styrelsen motionärernas oro för att skolor på religiös grund bidrar till segregation. Men samtidigt är vi medvetna om att detta är en svår fråga att reglera eftersom Sverige har undertecknat europakonventionen om de mänskliga rättigheterna som bl a säger att: ”Ingen får förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse” (Artikel 2, protokollet från 1952). Styrelsen är, trots de problem som skolor på religiös kan medföra, inte beredd att föreslå att Sverige skall bryta mot europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att bifalla motionens första att-sats

Att bifalla motionens andra att-sats

Att bifalla motionens tredje att-sats

Att avslå motionens fjärde att-sats

Motion I (utbildning) 09- Planeringsdagar i förskolan

2008-12-27T12:58:00.001+01:00

Planeringsdagar i förskolan

Planeringsdagar/utbildning av personal/personalmöten sker i många förskolor på dagtid, på ordinarie öppetider. Vissa dagar stänger därför en del förskolor så tidigt som kl. 12.00. Förkolans första uppgift måste vara att hand om barnen då föräldrarna arbetar. Förskolan är på så sätt faktiskt en del av den svenska arbetslinjen.

Den som har en oflexibel arbetsgivare har mycket svårt att gå ifrån jobbet i förtid för att hämta på dagis. Alla har heller inte pensionerade föräldrar som bor i närheten och kan hämta barnbarnen. Detta problem bör vara ännu större för ensamstående föräldrar.

Jag yrkar på

att Arbetarkommunen ska arbeta för att planeringsdagar/personalmöten och utbildning av personal ska ske efter arbetstid och för att övertidsersättning för detta ska utgå till personalen.

Motionär: Sofie Evertsson, Katarinaföreningen

Motion avslogs vid föreningsmöte den 25 november 2008. Inkräktar på avtalsreglerade villkor. Föräldradagar kan utnyttjas. Rekommenderas insändas som enskild.

Förslag utlåtande I (utbildning) 09 - Planeringsdagar i förskolan

2008-12-27T12:57:00.001+01:00

Förslag till utlåtande motion I09 – Planeringsdagar i förskolan

Motionären föreslår att förskolans personal skall ha sina planeringsdagar, -möten och fortbildning på kvällstid för att inte påverka förskolans öppettider.
Förskolan finns i första hand till för barnens skull. De ska ha rätt att möta en professionell pedagogisk verksamhet och en god omsorg utifrån sina individuella behov. Föräldrarnas behov av barnomsorg för att kunna jobba är naturligtvis också viktigt.
Det går inte att bedriva en bra och professionell verksamhet om inte personalen har möjlighet till gemensam planeringstid och fortbildning. Styrelsen delar inte motionärens uppfattning att detta alltid bör ske efter arbetstid. Styrelsen menar, liksom Katarinaföreningen, att detta kan lösas t ex med att använda föräldradagar.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motionen

Motion I (utbildning) 08 - Ändring i skollagen

2008-12-27T11:36:00.001+01:00

Ändring i skollagen

I skollagens kapitel 9 §8, punkt 3, står det:
“skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.”
Paragrafen innebär att privata skolor har rätt att säga nej till elever om det medför svårigheter enligt ovan för skolan att ta emot dem. Detta har angetts som skäl för att hindra elever med t ex. funktionshinder eller sjukdomar att komma in på skolan trotts att deras betyg eller inträdesprov räckt till. Sådant beteende är givetvis oerhört kränkande och det är förvånande att det sektioneras av skollagen.
Dessutom bör väl konkurrens ske på lika villkor?

Jag yrkar:

Att arbetarekommen verkar för att punkt 3 i skollagens 9 kap §8 utgår

Stockholm den 10/11-08
Irene Montero
Bondegatan 17 A
116 23 Stockholm
Antogs som föreningens egen vid föreningsmöte den 25 november 2008.

Förslag utlåtande I (utbildning) 08 - Ändring i skollagen

2008-12-27T11:35:00.002+01:00

Förslag till utlåtande motion I08 – Ändring i skollagen

Motionären vill att fristående skolor skall omfattas av samma skyldighet som kommunala när det gäller barn med funktionshinder.
Styrelsen delar motionärens uppfattning, det är viktigt dels för att förhindra diskriminering av funktionshindrade och dels för att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala och fristående skolor.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att bifalla motionen.

Motion I (utbildning) 07 - Ändring i läroplanen

2008-12-26T11:59:00.002+01:00

Ändring i läroplanen

Om skolan värdegrund i läroplanen står det : “ människolivets okränkbarhet, individens rättigheter och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet emellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism.”
Den svenska skolan ska vars konfessionsneutral. Skrivningen som ovan kan således inte annat än förbrylla. Om man därtill granskar “den etik som förvaltas av kristen tradition” blir m an sannerligen inte mer upplyst. Det finns åtskilliga kristna traditioner som lett till tveksamma etiska ställningstaganden, stick i stäv med värdegrundens intensioner. Eftersom skolan dessutom ska vara öppen för barn oavsett deras religiösa bakgrund, finns det ingen anledning att särskilt lyfta fram just den kristna etikens traditioner, vad dessa nu kan innebära.
Vad är det som skiljer västerländsk humanism från humanism i andra kulturer? Västerlandet har stått och står för åtskilliga brutala handlingar som än i dag drabbar stora delar av välden. Att ge just den västerländska humanismen tolkningsföreträde är i detta sammanhang absurt.

Jag yrkar

Att arbetarekommunen verkar för att ovanstående begrepp vad gäller “den etik som förvaltas av kristen tradition” - utgår

Samt

Att “västerländsk humanism” utgår och ersätts med förslagsvis “humanistiska och demokratiska traditioner”.

Stockholm den 10/11 - 08
Irene Montero
Medlem i Katarinas socialdemokratiska förening

Antogs som föreningens egen vid föreningsmöte den 25 november 2008.

Utlåtande motion I (utbildning) 07 - Ändring i läroplanen

2008-12-26T11:57:00.001+01:00

Förslag till utlåtande motion I07 – Ändring i läroplanen

Motionären ifrågasätter läroplanens formulering: ”..de värden som skolan ska gestalta och förmedla i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism.” Formuleringen har sitt ursprung i den läroplan som den borgerliga regeringen 1991-94 lade fram. På den tiden följde även borgerliga regeringar traditionen att söka breda och blocköverskridande kompromisser om centrala skolpolitiska beslut. Formuleringen är resultatet av en sådan kompromiss, något vi socialdemokrater fick acceptera i utbyte mot annat.
Styrelsen delar motionärens kritik mot formuleringen och menar eftersom den folkpartiledda skolpolitiken nu helt har lämnat traditionen att söka breda politiska överenskommelser så kvarstår inte längre behovet av att försvara den tidigare kompromissen om läroplanens formulering.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att bifalla motionens första att-sats

Att bifalla motionens andra att-sats.

Motion I (utbildning) 04 - Kurser i kvinno- och migrationshistoria

2008-12-26T11:12:00.001+01:00

Kurser i kvinno- och migrationshistoria

Historieskrivningen och historieundervisningen har i alla tider återspeglat
maktförhållanden i samhället. Kvinnor och migranter tillhör de grupper i samhället som länge varit osynliga i historien. Människorna har vandrat i årtusenden och orsakerna har varit många: nyfikenhet, krig, hunger, etniska och religiösa motsättningar. Från 1856 till 1920 emigrerade drygt en miljon svenskar till Amerika, samtidigt som det idag bor drygt en miljon människor som flyttat till Sverige. Dessa människor har haft ett betydande inflytande på respektive samhällen.
Kvinnorna fyllde de mest centrala samhällsfunktioner och arbetsuppgifter
under århundraden utan att ha makt i samhället. Kvinno- och migrationshistoria handlar om deras insatser i samhällsutvecklingen och deras makt, eller närmare bestämt maktlöshet, i samhället.
I kursplanen för ämnet historia anges att ämnet skall stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald.
Enligt 2 kap. 14 § gymnasieförordningen (1992:394) får styrelsen för gymnasieutbildningen inrätta lokala kurser. En sådan lokal kurs kan förekomma på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Enligt uppgift från Statens skolverk skall varken någon kommun eller annan skolhuvudman ha använt sig av denna möjlighet för att inrätta en lokal kurs i kvinno- eller migrationshistoria.
Det har blivit betydligt bättre med historieforskningen och historieskrivningen om kvinnor och migranter, men tyvärr återspeglas det inte i skolundervisningen. Med tanke på de negativa tendenser som finns på vissa skolor i förhållande till unga flickor och invandrare måste undervisningen i kvinno- och migrationshistoria förbättras väsentligt. Det förflutna påverkar människans tänkande och handlande i nutiden.

Vi föreslår att Stockholms Arbetarekommun ställer sig bakom motionens ande mening och beslutar:

Att Stockholms kommun i sina skolor inrättar lokala kurser i kvinno- och migrationshistoria.

Maria Hassan

Motionen behandlades vid Hjulsta S-förening styrelsemöte den 18 november.
Styrelsen beslutade att anta motionen som föreningens egen.

Tensta socialdemokratiska förening antar denna motion som sin egen.
081125 Ornina Younan, ordförande

S-kvinnor i Stockholm har genom per Capsulam-beslut daterat 30 november 2008 beslutat ställa sig bakom motionen.
Maria Östberg Svanelind, distriktsordförande

Förslag utlåtande motion I (utbildning) 04 - Kurser i kvinno- och migrationshistoria

2008-12-26T11:10:00.003+01:00

Förslag till utlåtande I (utbildning) 04 – Kurser i kvinno- och migrationshistoria

Motionären pekar på bristande kunskaper om kvinnors och invandrares historia och vill därför att kommunen inrättar lokala kurser i kvinno- och migrationshistoria i sina gymnasieskolor. Styrelsen delar motionärens ambition att kvinnor och invandrares roll i historien bör synliggöras och ta en större plats i skolornas historieundervisning.
Inom kort förväntas regeringen föreslå stora förändringar inom gymnasieskolan baserade på den gymnasieutredning som presenterades i mars 2008. Både programstrukturen, de obligatoriska ämnenas roll och de lokala kursernas roll förväntas tas upp. Regeringens ambition är tydlig: att återinföra en tudelad gymnasieskola där bara vissa ungdomar skall ges en god grund för ett livslångt lärande medan andra riskerar att utbildas till en yrkesmässig återvändsgränd.
Uppgiften för våra representanter in riksdagen och i stadshuset bör vara att i första hand arbeta för att gymnasieskolan moderniseras så att alla ungdomar ger goda förutsättningar att skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs i arbetslivet, i samhället och för ett livslångt lärande. I det sammanhanget är det viktigt att arbeta för att förstärka kunskaperna om kvinno- och migrationshistoria.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motionen

Att uppdra åt våra riksdagsledamöter att i riksdagen arbeta för att kvinno- och migrationshistoria ges utrymme i gymnasieskolan.

Motion I (utbildning) 03 - Att ta körkort - nytt ämne i skolan

2008-12-25T19:19:00.002+01:00

Motion till Arbetarekommunens årsmöte

Att ta körkort – nytt ämne i skolan

Att ha körkort idag underlättar delaktigheten i samhället. Fler arbeten står till förfogande för den som har körkort. I ett modernt samhälle har färdigheten att köra bil t o m kommit att betraktas som en nödvändighet.

Numera är det så dyrt att ta körkort att många ungdomar måste avstå från det av ekonomiska skäl. För ungdomar från höginkomsttagarfamiljer är körkort en självklarhet, oavsett de höga kostnaderna. Att ta körkort håller således på att bli en klassfråga. Därför bör det bli möjligt att inom gymnasiets ram kunna ta körkort.

På privata körskolor sker undervisningen i huvudsak individuellt. Bilkörning som ämne i gymnasiet kan öka effektiviteten i inlärningssituationen genom att undervisningen och övningskörningen kan ske i grupp, varvid ungdomarna kan lära sig, inte enbart av läraren utan också av varandra. För att inte inkräkta på undervisningen i andra ämnen kan utbildningen för körkort delvis ske under håltimmar. För en ung person i 17 – 18 årsåldern är det möjligt att under en till två terminer lära sig att behärska såväl bilteori som bilkörning. Alla ungdomar skulle på så sätt ges en chans att på samma villkor kunna ta sitt körkort.

Vi föreslår

Att elever i gymnasiet ges möjlighet till undervisning i bilkörning för att kunna ta sitt körkort.

Karen Blomqvist

Motionen antagen på möte i Sköndals socialdemokratiska kvinnoklubb den 13 november 2008.

Ingrid Klingber, ordförande Gizela Sladic, mötesordförande

Förslag utlåtande I (utbildning) 03 - att ta körkort - nytt ämne i skolan.

2008-12-25T19:17:00.002+01:00

Förslag till utlåtande: Motion I03 (utbildning) – Att ta körkort – nytt ämne i skolan

Motionären föreslår att ungdomar skall ges möjlighet till körkortsundervisning i gymnasieskolan. Syftet är vällovligt – att göra det möjligt för alla ungdomar oavsett ekonomiska förutsättningar att utbilda sig för att ta körkort. Men styrelsen anser att gymnasieskolan redan idag har en mycket omfattande uppgift: att ge ungdomar de kunskaper, färdigheter och insikter som de behöver i arbetslivet, som grund för livslångt lärande och för att kunna delta i demokratin och ta tillvara sina rättigheter. Tonåringarna jobbar redan idag hårt för att klara av sina gymnasiestudier och ökade insatser behövs för att alla unga skall få goda gymnasiekunskaper. Styrelsen anser därför att det inte är lämpligt att tillföra ytterligare ett krävande och kostsamt ämne i gymnasieskolan.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motionen.

Motion I (utbildning) 01 - Vägen till språket

2008-12-25T16:00:00.002+01:00

VÄGEN TILL SPRÅKET

Invandrare har flytt för att få en bättre framtid, om inte för sig själv så åtminstone för sina barn. Därför är det viktigt att få människorna att känna att det finns konkreta, realistiska möjligheter för en bättre framtid just för den enskilde. Men detta kommer att kräva betydande personliga insatser. Samhällets uppgift är att skapa förutsättningarna.

Introduktion och SFI

För att ha rätt till statlig ersättning ska kommunen erbjuda ett program för den nyanländes introduktion i samhället. En skriftlig introduktionsplan utarbetas i samråd med individen. För den som är i arbetsför ålder ska även samråd med den lokala arbetsförmedlingen ske. Introduktionen ska innehålla svenskundervisning för invandrare (SFI), orientering om svenska samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information om vardagslivet i en kommun. Undervisningen i svenska skall vara en integrerad del av introduktionsprogram och undervisningen skall kombineras med yrkesspår. Deltagarna i introduktionsverksamheten får antingen introduktionsersättning eller försörjningsstöd. Kommunerna väljer själva vilken typ av ersättning man vill betala ut och kan även välja att betala ut ett högre belopp i introduktionsersättning än biståndsnormen, samt tillåta att hela eller delar av ersättningen får bibehållas även om individerna har vissa andra inkomster.
Studiesituationen för en SFI-studerande är totalt sett ofta mer sammansatt än situationen för vuxenstuderande inom övriga skolformer, bl.a. eftersom man befinner sig i en inledningsfas i ett nytt land. Faktorer som påverkar inlärningsprocessen kan vara t.ex. förlust av såväl yrkes- som social identitet, förlust av familje- och släktmedlemmar, ålder samt ansvar för barn som kanske mår dåligt. Fysiska och psykiska förhållanden är med andra ord sällan optimala för dessa studerande.
Inte alla invandrare och flyktingar i Sverige läser SFI – endast hälften av dem med uppehållstillstånd påbörjar SFI inom tre år. Det är en grupp som har andra referensramar, andra studietraditioner och andra förutsättningar jämfört med elever med svensk bakgrund.
En nödvändig förutsättning för att individen ska delta är att individen själv upplever svenskutbildning som en investering och är motiverad att studera. En tidig kartläggning av den enskildes förutsättningar i fråga om utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet, hälsotillstånd, ekonomiska och sociala situation och inte minst vilka mål – studiemål och livsmål – de har. Kommunen skall i samverkan med individen upprätta kort- och långsiktiga individuella planer. För att undvika språk- eller kulturrelaterade svårigheter kan man få stöd från samhällsguider.
Att få börja sina studier på rätt nivå är viktigt både för att undvika framtida misslyckanden och för att förhindra att individer får ”börja om”. Yrkesorienterande aktiviteter, parallellt och mer eller mindre integrerat med utbildningen i SFI, får deltagaren till viss del ett funktionellt språk som den nyanlände behöver i nästa fas av etableringen i Sverige. Detta skapar också ökad delaktighet hos deltagaren. Det är viktigt att undervisningen, i möjligaste mån, bedrivs på ett flexibelt sätt. Detta kan uppnås exempelvis
genom att undervisning erbjuds i olika takt, på kvällstid eller på distans, samt genom att undervisning sker på arbetsplatsen eller samordnas med andra studier på gymnasie- eller universitetsnivå. Om språkstudierna
kombineras med arbetsmarknadskontakter bör motivationen för studierna stärkas.
Glappet mellan SFI nivåerna och det språk individen behöver på arbetsmarknaden, i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och i vuxenutbildningen är fortfarande alltför stort. En stor del av de nyanlända invandrarna har stort behov att ta del av vuxenutbildningen. SFI bör kombineras med studier på grund- och gymnasienivå vilket förekommer i mycket liten utsträckning. I vissa fall bör personer med akademisk bakgrund läsa språket på högskolan eller universitetet, bl.a. för att kunna etablera kontakter med den akademiska världen
Arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning bör organiseras inom samma förvaltning - samverkan förstärks genom en samlad organisation. Arbetet underlättas ytterligare om den operativa gruppen är samlokaliserad. Gemensam planering mellan kommunen och arbetsförmedlingen leder till bättre utnyttjande av tillgängliga resurser och uppenbara vinster för individen och samhället.

Högutbildade

Personer med eftergymnasial utbildning och akademisk utbildning bör uppmärksammas särskilt. De har goda förutsättningar att komma snabbt in på arbetsmarknaden. Erfarenheten visar tyvärr att arbetsmarknaden, särskilt den privata sektorn, är dåliga på att släppa in invandrarakademiker. Oftast likställs brytningen i svenska med deras yrkesfärdigheter och de får inte chansen att visa sitt kunnande. Ju längre tiden går desto svårare blir det att hävda sig som yrkesmänniska eftersom kunskap är en färskvara.
Det är viktigt att redan under introduktionsperioden kartlägga vilken utbildning och yrkesfärdigheter individerna har, hur tillämpningsbara är de på den svenska marknaden, hur realistiskt det är att få arbete inom sitt yrkesområde och vilka önskemål personer har. Undervisningen bör ske i nära samverkan med respektive branscher eller högskolor där personer får möjlighet att visa sina yrkesfärdigheter och upptäcka vilket stöd de behöver.

Speciella åtgärder för korttidsutbildade

Analfabeter och personer med mycket kort grundutbildning bör bilda egen skolform. I den gruppen måste det tillämpas en särskild pedagogik med stark koppling till praktiken, där individernas intresse tillvaratas. Goda kunskaper i det egna språket är grunden för inlärningen av det nya språket, men många personer saknar dessa kunskaper. Därför bör modersmålsundervisning ske parallellt med svenskundervisningen. Det stärker de studerandes självförtroende och tillit till det nya landet.
Kortutbildade befinner oftast sig i utbildningen under en längre
tidsperiod. Detta kan medföra svårigheter att upprätthålla en kontinuitet (anordnare, lärare och arbetssätt, lokaler m.m.) För gruppen kortutbildade har en sådan kontinuitet en stor betydelse för tryggheten och därmed framgången i studierna. Det bör vara möjligt att grovt uppskatta hur stor andel som behöver komplettera sin utbildning på olika nivåer. Men det är också nödvändigt att göra en realistisk bedömning om alla kan nå dessa utbildningsnivåer. Sannolikt är målet för en större eller mindre grupp oöverstigligt med hänsyn tagit till individens totala utbildningsbehov, familjsituation och den studietradition man har med sig. Det innebär att samhället för en längre period behöver skapa en meningsfull sysselsättning för denna grupp. Idag löses det ofta med kortvariga kommunala projekt.
För vissa SFI-studerande kan vägen fram till ett oberoende liv bli lång. Samhällsguidens uppgift är då att stödja den studerande genom att medverka i upprättandet av en individuell plan med delmål som viktiga avstamp.

Lågutbildade kvinnor
Det bör uppmärksammas om svårigheterna att nå vissa grupper, främst kvinnor. Större andel män än kvinnor har tidigare yrkeserfarenhet och männen också är högutbildade i högre grad. Lågutbildade kvinnor har oftast inte yrkesarbetat medan två av tre högutbildade kvinnor har yrkeserfarenhet från utlandet. Avbrott i studier är fler bland lågutbildade, men ursakarna bakom dem är olika för män och kvinnor. Det befintliga statistiska underlaget om avbrott/studieuppehåll ger dock ingen ledtråd till hur de studerandes individuella mönster ser ut, om t.ex. kvinnor gör fler och längre avbrott/studieuppehåll än män eller om män eller kvinnor återkommer till utbildningen i olika hög grad. En sådan avbrottsundersökning skulle kunna ge en bättre bild av hur män respektive kvinnor upplever sin studiesituation.
Kvinnornas avbrott beror på föräldraledighet, vård av sjukt barn eller äldre anhörig och väntetider inom barnomsorgen. Samtidigt fungerar SFI-kunskaperna för dessa kvinnor både förstärkande och överbryggande i vardagen. Nyttan och glädjen med SFI-studier handlar främst om ökat självförtroende och större möjligheter att agera på olika sociala arenor.
Det finns en grupp unga kvinnor inom anhörigvård som är ganska isolerade från samhället. Vad händer med dem när deras anhöriga dör? Dessa kvinnor har genom åren skaffat värdefull erfarenhet att arbeta med äldre, men saknar formell utbildning och ofta saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Det är viktigt att satsa på de kvinnorna, särskilt med tanken på framtids personalförsörjning inom äldrevården.
Inga män gör avbrott/studieuppehåll p.g.a. barnomsorg. Däremot gör de det när de fått arbete eller på socialtjänstens begäran känner sig tvingad av ekonomiska eller andra skäl att försörja sin familj, trots att mannen skulle vilja stanna kvar i utbildning. För dessa män skulle ett studiestöd antagligen upplevas positivt.

Föräldrautbildning

Inte minst är det viktigt för att finna sin roll som förälder och inte förlora bandet med egna barn. Föräldrar som har erfarenhet av en auktoritär skola har ofta förväntningar att den svenska skolan ska vara likadan. Föräldrar och lärare strävar därmed åt olika håll och konflikter kring vad som är skolans respektive föräldrarnas ansvar kan uppstå. Invandrarföräldrar kan känna sig osäkra i sin nya omgivning. Dessutom har vissa invandrarkulturer delvis en syn på barn som inte accepteras i Sverige. Invandrarföräldrar måste få kunskap om svenska lagar och attityder vad gäller barnuppfostran, sexualitet, äktenskap, aga, könsstympning m.m. Många föräldrar saknar dessutom kunskap om barnkonventionen.
Det är av stor vikt att ha en föräldraskola för invandrarföräldrar redan under introduktionstid. För att skapa en samverkan som fungerar är det bra om föräldrarna ges möjlighet att delta i skolans verksamhet, till ex. ha språkundervisning eller praktik på barnens skola.

Samhällsguider

Deltagarna i introduktionsverksamheten får antingen introduktionsersättning
eller försörjningsstöd. Kommunerna väljer själva vilken typ av ersättning man vill betala ut och kan även välja att betala ut ett högre belopp i introduktionsersättning än biståndsnormen, samt tillåta att hela eller delar av ersättningen får bibehållas även om individerna har vissa andra inkomster
Introduktions program ska innehålla svenskundervisning för invandrare (SFI), praktik i den utsträckning som är möjlig, orientering om svenska
samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information
om vardagslivet i en kommun. Utan tillräckliga språkkunskaper är det svårt att ta emot den omfattande informationen. Deras väletablerade landsmän skulle kunna anlitas som kontaktpersoner/samhällsguider. De kan kommunicera på respektive modersmål, kan kulturella koderna från båda kulturer och därmed kan de bli viktiga länkar till det svenska samhället. Samhällsguider ska verka under viss tid och arvoderas efter modellen för god man.
Samhällsinformation bör vara väldigt konkret och det ska inte finnas något tvivel att vissa värderingar i det svenska samhället inte kan förhandlas bort med hänsyn till kulturen eller religionen (jämställdhetsfråga, barnuppfostran, sjukvården m.m.). Förutom många andra vinster för individen och samhället lyckas man, förhoppningsvis, förebygga många familjetragedier.

Utvärdering och uppföljning

Kommunen ska utvärdera effekterna av verksamheter riktade mot invandrare. Idag gör man det i väldigt liten omfattning trots omfattande verksamhet. Det är viktigt att dessa insatser kartläggs, följs upp och utvärderas. Ordentliga uppföljningar krävs för att de mest effektiva åtgärderna ska kunna identifieras.

Vi föreslår att Stockholms Arbetarekommun ställer sig bakom motionens ande mening och beslutar:

Att Arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning bör organiseras inom samma förvaltning.

Att Integrera SFI-undervisningen med yrkesbranscher, vuxenutbildning och högskolor

Att Kommunen skall bedriva aktivt uppsökande verksamhet.

Att Kommunen inför samhällsguider

Att En obligatorisk föräldrautbildning genomförs i starkt samarbete med barnens skolor.

Att Rekrytera anhörigvårdare till vårdyrket och ge dem adekvat utbildning

Maria Hassan

Motionen behandlades vid Hjulsta S-förening styrelsemöte den 18 november.
Styrelsen beslutade att anta motionen som föreningens egen.

Tensta socialdemokratiska förening antar denna motion som sin egen.
081125 Ornina Younan, ordförande

S-kvinnor i Stockholm har genom per Capsulam-beslut daterat 30 november 2008 bestluat ställa sig bakom motionen.
Maria Östberg Svanelind, distriktsordförande

Förslag utlåtande I (utbildning) 01 - Vägen till språket.

2008-12-25T15:57:00.003+01:00

Förslag till utlåtande I01 – Vägen till språket

Motionären har på ett ambitiöst och insiktsfullt sätt utarbetat vad som närmast är ett program för utveckling och nystart av SFI-undervisningen för att bättre än idag motsvara människors skilda förutsättningar och behov av språkundervisning. Styrelsen delar andemeningen i motionen och menar att det skisserade programmet för utveckling av SFI-undervisningen är mycket bra. Även förslaget att aktivt uppsöka anhörigvårdare och motivera dem att utbilda sig inom omsorgsyrket är ett bra förslag.
När det gäller frågan om föräldrautbildning är det en bra idé men styrelsen menar att det bör vara en möjlighet och inte ett tvång att delta.
Det finns mycket som talar för att det vore bra att samordna arbetsmarknadsfrågor, integration och vuxenutbildning inom samma förvaltning. Men frågan om hur kommunens förvaltningar skall organiseras måste ses i ett sammanhang och inte beslutas bit för bit.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta:

Att avslå motionens första att-sats

Att bifalla motionens andra att-sats

Att bifalla motionens tredje att-sats

Att bifalla motionens fjärde att-sats

Att avslå motionens femte att-sats

Att bifalla motionens sjätte att-sats

Att uppdra åt fullmäktigegruppen att närmare utreda förutsättningarna för en sådan föräldrautbildning som skisseras i motionen.

Utlåtande över motion F3 ”Fordonsskatten” v1

2008-12-22T10:05:00.000+01:00

Motionären menar att fordonsskatten är orättvis eftersom den utgår från ägandet till fordon istället för hur lång körsträcka fordonet används för. Motionären vill därför växla fordonsskatten med drivmedelsskatten så att skatten på drivmedel höjs och fordonsskatten avskaffas.

Huvudpoängen med att ta in skatt är naturligtvis att finansiera gemensamma nyttigheter såsom vård, skola omsorg. Utöver detta huvudsyfte kan det finnas anledning att utforma skatterna på ett sådant sätt så att de bidrar till att lösa andra samhällsproblem, exempelvis miljöproblem.

Styrelsen känner sympati för motionärens vilja att ha en stor andel av beskattningen kopplad till den faktiska körsträckan, men menar att en stor del av beskattningen redan idag ligger på drivmedlet och därmed den faktiska körsträckan. Fordonsskatten har dock en viktig styrfunktion då den är koldioxidberoende, dvs. den som har ett fordon med stora utsläpp av växthusgaser betalar högre skatt än den som har ett fordon med lägre utsläpp av växthusgaser. På så sätt bidrar skatten till att många konsumenter efterfrågar miljövänligare fordon. Styrelsen menar vidare att fordonskatten fyller en funktion i så måtto att den bidrar till att gamla fordon skrotas ut.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

Att avslå motionen

Motion F3 "Fordonsskatten"

2008-12-22T10:04:00.000+01:00

De flesta som äger en motorcykel, personbil, buss, lastbil, traktor, motorredskap (grävmaskiner etc), tunga terrängvagnar eller släpvagnar betalar fordonsskatt. Denna skatt betalas oberoende om du använder bilen varje dag eller en gång per år. Men varför? Från början infördes fordonsskatten för att bekosta reparationer av slitage på vägarna. Det man undrar är dock om inte personer som kör året om inte sliter mer än dem som bara använder bilen någon gång i månaden. Ersätt därför istället fordonskatten med en likvärdig ökning på drivmedelsskatten. Det skulle vara mer rättvist!
Detta skulle slå hårdast mot dem som kör mest, vilket är dem som sliter mest på vägarna. Men det tycker jag låter rättvist!
Det skulle även kunna ha en positiv effekt på drivmedelsanvändningen. Folk skulle dock inte få mindre pengar till bränsle eftersom de slipper fordonsskatten, men det skulle bli en tydligare skillnad i att inte ta bilen.

Därför yrkar jag,

att fordonsskatten ersätts med en likvärdig ökning på drivmedelsskatten.
att miljöbränslen undantas från denna drivmedelsskatte-ökning.

Dennis Färnlund

Motionen antogs som Sätra socialdemokratiska förenings egen på möte 2008-11-29

Kurt Fredriksson, ordförande

Utlåtande över motion F2 ”Socialdemokraternas dubbdäckspolitik” v1

2008-12-22T09:57:00.000+01:00

Motionären menar att Socialdemokraterna har svalt vägverkets propaganda om dubbdäckens miljöpåverkan och därför måste ändra sin dubbdäckspolitik. Motionären menar vidare att de något större partiklarna som dubbdäck och dubbdäcksslitage ger upphov till inte är så farliga som det sägs.

Frågan om partiklar i luften är föremål för en bred forskning från en mängd olika myndigheter, institutioner och intressenter. Forskning bedrivs både hos vägverk, naturvårdsverk, SMHI och av exempelvis Stockholms stad. Inom denna forskning ingår partiklarnas storlek som en väsentlig del av. En del av forskningen görs dessutom gemensamt inom ramen för ”EMFO”, Emissionsforskningsprogrammet. Syftet är att industri och myndigheter ska ha tillgång till den kunskap som är nödvändig för att utveckla fordon och fordonskomponenter i hållbar riktning. EMFO omfattar emissioner som uppkommer i samband med att fordon trafikerar allmän väg samt emissioner från traktorer och större arbetsmaskiner. Med emissioner menas här både luftföroreningar och buller. Utöver avgasutsläpp omfattas också avdunstning och emissioner från däck och vägbana.
EMFO drivs av Programrådet för fordonsforskning, som består av representanter av flera myndigheter och företag.

Även om det finns omfattande forskning kring partiklar så återstår flera luckor inom forskningsfältet. Motionären har rätt i att partiklar av olika storlek ger upphov till olika skador. Det är dock inte möjligt att av dagens forskning dra slutsatsen att de partiklar som dubbdäcken ger upphov till inte skulle vara farliga. Det finns en mängd studier som påvisar sambandet mellan även de något större pariklarna och hälsofaror och förhöjd frekvens av sjukhusbesök.

Styrelsen menar därför att det även fortsättnings kommer att finnas behov av att begränsa dubbdäcksanvändningen och därmed minimera antalet skadliga partiklar. Styrelsen delar motionärens uppfattning att det är av stort värde om äldre bilar fasas ut och ersätts av nya, miljövänligare. Styrelsen noterar också att den socialdemokratiska oppositionsbudgeten innehöll förslag om skrotningspremie som vore ett värdefullt redskap för att uppnå den önskade utfasningen.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

Att avslå att sats 1,2, 3 och 5

Att bifalla att sats 2

Motion F2 "Socialdemokraternas dubbdäckspolitik"

2008-12-22T09:26:00.000+01:00

Socialdemokraterna har helt svalt vägverkets rapport och propaganda om dubbdäckens miljöpåverkan.

”Många vetenskapliga rapporter har påvisat kopplingen mellan hälsofara och små partiklar. En av dessa rapporter kommer från vägverket som tar upp att dubbdäck bidrar till en ökad nivå av partiklar i luften. Friktionen mellan däcken och vägen skapar dessa partiklar som är hälsofarliga för oss.”
...
”När vägverket redovisar partiklar redovisas de som ett PM10-värde som står för den totala massan av alla partiklar under 10 mikrometer. Detta sätt att mäta partiklar är ett relativt dåligt sätt, eftersom man endast får vikten av partiklarna och inte antalet eller storleken. Ju större partikel desto större inverkan på vikten, vilket innebär att stora partiklar har större inverkan på resultatet. Det är dock tvärt om när det gäller hälsan; desto mindre, desto farligare. Större partiklar fastnar i näshåren medan riktigt små partiklar, under en mikrometer, går rakt igenom kroppen ut i blodet.”[1]

”Trafikrelaterade partiklar (PM2.5) har ett starkare samband med allvarliga hälsoeffekter som antal dödsfall och akut hjärt-kärlmorbiditet än PM10”[2]

”I en massiv kampanj med helsidesannonser i flera tidningar går Vägverket ut i ett försök att påverka bilister att välja vinterdäck utan dubb. Den ena annonsen har en bild på lungor och luftvägar och kan närmast betraktas som skräckpropaganda.”
...
”Frågan om partiklar i luften som kan orsaka olika problem är mycket komplex. Vägverket behandlar i sina annonser endast de större partiklarna, kallade PM10, som kan irritera de övre luftvägarna, där de oftast fastnar. Trots detta vill man genom bilden på lungorna påskina att partiklarna påverkar långt ner i lungorna, vilket är fel. Senare forskning har visat att de verkligt farliga partiklarna är de finare partiklarna som också finns i luften, kallade PM2,5, och ännu finare nanopartiklar. Dessa partiklar kommer från andra källor än dubbdäck, framför allt från motorfordons förbränning, det vill säga avgaserna. Enligt en helt nyligen publicerad rapport från SMHI transporteras merparten av PM2,5-partiklarna in med luften från andra länder.”[3]

Man måste lägga dessa dubbdäck i perspektiv. Avgaser och cigaretter spyr ut partiklar, både fler och mindre än dubbdäcken.
Arbeta istället för att:
l Alla bilar ska ha väl fungerande katalysatorer.
l Oberoende tester och undersökningar.
l Utfasning av äldre bilar.

Man bör även ifrågasätta Vägverket slutsatser av hur många liv som går att rädda, eftersom Vägverket inte tar hänsyn till storleken på partiklar. Vilket inte stämmer överens med den senaste forskningen.

Vägverket är inte objektiva i sina undersökningar. Vilket Uppdrag Granskning påvisade:

”Nu skall WSP, i konsortium med bland annat just Thyrensfå betalt för ett nytt uppdrag - att kvalitetsgranska sina egna kalkyler.- Vill vi ha en kvalitetsgranskning, så vill vi få en så objektiv och oberoende utredning som möjligt, säger Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö.Får man det om de är från samma bolag?- Det utgår jag ifrån är säkerställt. Vi har ju inget intresse att göra en granskning bara för att vidimera det som de gjort tidigare. Vi vill ju titta på detta med nya ögon, säger han.
Varför har man då valt samma bolag?- WSP är ett väldigt stort, så jag utgår från, att man i upphandlingen har gjort den separationen. Det är för mig en utgångspunkt, och är det på något annat sätt så vore det väldigt besvärande, säger Ingemar Skogö.
WSP-konsortiet är upphandlat för hela 155 miljoner. Vad man redan gör är att genomföra första steget av själva bygget för Förbifart Stockholm. Man har redan börjat borra för geologiska bergundersökningar på ett antal platser längs Förbifarten.
Samma bolag som gjort de kritiserande kalkylerna, får betalt för att genomföra det projekt de tagit fram beslutsunderlag till,och de skall kvalitetsgranska sina egna kalkyler.- Vi upphandlar de som uppfyller kriterierna på bästa sätt.Uppenbarligen har WSP varit framgångsrika här och vunnit ett antal kontrakt, konstaterar Ingemar Skogö.Är det ett problem att samma bolag tar fram beslutsunderlag och sen tjänar stora pengar på att genomföra beslutet?- Det beror på hur det är skrivet, då måste man titta på villkoren i detalj, säger Ingemar Skogö.”[4]
Det här är inte första gången resultat styrs eller mörkas.
”Vägverkets miljöavdelning ställde sig genast bakom Ecodrive och lät trafikmiljöföretaget Rototest utanför Stockholm göra en noggrann analys av körmetoden. Resultatet var nedslående. Utsläppen av giftiga avgaser ökade markant. Då fick Rototest ett nytt uppdrag av Vägverket, att analysera sina testresultat mer noggrant. Samma resultat igen. Utredningen mörklades och när Aftonbladet ville ha ut handlingarna försökte miljöavdelningen hemligstämpla materialet.”[5]
Den rapport som idag finns ute om detta är inte den som Rototest gjorde till Vägverket. Den nya rapporten är omskriven och saknar helt kritik i slutsatserna.[6]
Därför yrkar jag,
att Socialdemokraterna omvärderar sin miljöpolitik, angående dubbdäck.
att undersökningar rörande hälsa görs av Naturvårdsverket istället för Vägverket.
att Naturvårdsverket eller Vägverket gör en undersökning om hälsoeffekterna från dubbdäck, där de tar hänsyn till storleken på partiklar.
att Socialdemokraterna arbetar för att äldre bilar fasas ut.
att motionen överlämnas till Riksdagsgruppen.

Stockholm 2009
Dennis Färnlund

Motionen antogs som Sätra socialdemokratiska förenings egen på möte 2008-11-15

Kurt Fredriksson, ordförande
[1] Citat: Antagen motion vid Arbetarekommunens årsmöte 2008: Hälsofara på SL stationer. Dennis Färnlund.
[2] Citat: Thomas Sandström. Betydelsen av partikelstorlek och kemisk sammansättning för hälsoeffekter. Transportforum Linköping (2008). p. 12.
[3] Citat: Halvard Nilsson. "Dubbdäck räddar liv”. Dagens Nyheter (2008-10-14 ).
[4] Citat: Peter Bagge. Får betalt för att granska sig själva. SVT: Uppdrag Granskning (22 oktober 2008).
[5] Citat: Robert Collin. Därför funkar inte Ecodrive. Aftonbladet (20 DECEMBER 1999).
[6] Referat: Håkan Johansson Vägverket , Jonny Färnlund och Christian Engström Rototest AB. Effekter av EcoDriving på avgasutsläpp och bränsleförbrukning, en förstudie. Vägverket (1999-12-20).

Utlåtande över motion F1 ”Sänkt pris och användning av el” v1

2008-12-22T09:22:00.000+01:00

Motionären menar att elpriset i Sverige är för högt och att lösningen på detta problem är att fastställa ett ”elbasbelopp” dvs. en viss bestämd mängd el som varje invånare skulle kunna förbruka, och att denna mängd skattebefrias. Styrelsen delar inte motionärens uppfattning. I den mån elpriserna i Sverige är för höga beror det i första hand på de övervinster som tas ut av elproducenterna, inte av energiskatterna.

Ska vi klara klimatkrisen och uppmuntra fortsatt energieffektivisering kommer energipriserna även fortsättningsvis ligga på en relativ sett hög nivå. Styrelsen vill ändå peka på behovet av att komma åt de övervinster som uppstår i sektorn. I den senaste oppositionsbudgeten i riksdagen vidtas flera åtgärder för att komma till rätta med dessa. Dels en engångsutdelning från vattenvall, dels en höjning av fastighetsskatten, en sätt att ta tillbaka övervinsterna utan att elpriset påverkas.

Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta

Att avslå motionen

Motion F1, Sänkt pris och användning av el

2008-12-21T22:35:00.000+01:00

Motion till Arbetarekommunens årsmöte 2009

El priset är för högt och konsumtionen har sedan 70-talet gått upp med 130%.

El priset är för högt och konsumtionen har sedan 70-talet gått upp med 130%. Jag skrev förra året en motion om att förstatliga elproduktionen, så att vi kunde få kontroll över pris och produktion. Den motionen ansågs besvarad, därför kommer här ett nytt förslag – utarbetat efter kritiken. Min förra motion fick kritik för att uppmuntra slöseri av el, eftersom priset skulle vara så lågt.

Så istället för att förstatliga alla dessa elbolag, ta bort skatten. Bestäm en mängd el per månad som ett hushåll för göra av med, skattefritt. Detta skulle skapa medvetenheten om hur dyr elen blir när man kommer över denna mängd. Det skulle skapa en vilja att ta sig under nivån.

Om vi säger att medelhushållet använder 800 kWh per månad så är mitt förslag att vi tar bort skatten för de första 600 kWh varje månad. Detta skulle betyda att elräkningen blev ungefär 200kr billigare. 200kr på 600 kWh inkluderar både elskatt och moms. Denna sänkning skulle bli märkbar och människor skulle se att de tjänar på att sänka sitt användande. Det handlar om att uppmuntra ett beteende. Delar av dessa kostnader skulle komma tillbaka som handel men kostnaden skulle kunna bekostas med en högre elskatt.

Därför yrkar jag,

att elskatten tas bort på ett bas-el belopp.
att ett bas-el belopp bestäms.
att motionen skickas till Riksdagsgruppen.

Dennis Färnlund

Motionen antogs som Sätra socialdemokratiska förenings egen på möte 2008-11-29
Kurt Fredriksson, ordförande

2008-12-19T12:23:00.000+01:00

Välkommen att ta del av styrelsens motionsutlåtanden som kommer att läggas ut fortlöpande här. Skriv gärna synpunkter och kommentarer på respektive utlåtande. För att läsa motionen i sin helhet klicka här: http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Partidistrikt/Stockholm/Hem1/Motioner-till-arsmotet-2009/